Det svenska nittitalet, färdig version

Hej! Så här blev det: eleverna fick i läxa att läsa avsnittet om det svenska nittitalet i Den levande litteraturen av Ulf Jansson. När vi sågs nästa gång inledde jag med att spela nationalsångens första två verser (de vanliga). Jag frågade om de tyckte att den var nationalistisk och lyfte fram landet etc., varpå de kom fram till att Sverige inte nämns en enda gång. Det är bara tal om Norden. Jag förklarade detta med att den är skriven i mitten på 1800-talet, då skandinavismen var stor. Jag kopplade det till det vi tidigare pratade om att realismen förde med sig många tankar om internationalism (efter romantikens nationalism). Jag pratade lite om hur detta i Sverige började svänga mot slutet av 1800-talet, då det kom en nationalromantisk våg. Jag spelade de sista två verserna i nationalsången (som aldrig brukar användas nu för tiden), som är skrivna 1910. Där lyfts nationen Sverige fram på ett helt annat sätt. Lite prat om landskapsromantiken som bokens nittitalister ägnade sig åt och så delade jag in dem i grupper och testade deras kunskaper från läxan med hjälp av https://getkahoot.com/, en mycket rolig tävlingsform. Avslutningsvis presenterade jag uppgiften , lottade ut landskap och så fick de sätta igång med den. Gruppuppgift landskapsromantik /Elin

1 kommentar

  1. https://fideliadisspain.wordpress.com, 12 juli 2017

    Greetings I am so thrilled I found your website, I really found you by mistake, while I was browsing on Google for something else,
    Anyways I am here now and would just like to say thanks a lot for a tremendous post and
    a all round enjoyable blog (I also love the theme/design), I don’t have time to
    look over it all at the minute but I have saved it and also
    added in your RSS feeds, so when I have time I will be back to read more, Please do keep up the superb work.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.