Visar alla blogginlägg från: september 2017

Introducera litterär analys

Hej!

Vi håller förnärvarande på med Läslyftet på vår skola. Det är väldigt intressant och jag blir lite förfärad över hur dålig jag har varit på att lära mina elever bra lässtrategier. Med högpresterande elever är det så lätt att ta deras läsförmåga för given och istället fokusera på att lära dem skriva bättre. Eftersom svenska är ett ämne de haft under hela grundskolan är det också svårt att veta vilka förkunskaper de har med sig, om man inte gör diagnoser av olika slag. Jag tänker att nästa gång jag har en grupp i Svenska 1 (vilket jag tyvärr inte har i år), så ska jag göra en gemensam övning som första litterär analys. Jag ska använda en kortare text, som vi kan bearbeta tillsammans, så att alla får upp ögonen för hur man kan tänka och vilka olika nivåer man behöver ta sig igenom när man angriper ett skönlitterärt verk. Jag tänker använda mig av en text som jag har tipsat om tidigare: låten Fröken Julie av Björn Afzelius. Den lyder som följer:

Du hade mist den första illusionen
Av den största myt vi hört sen vi var små
Men för min del var problemet av en helt annan natur
För krogen stängde redan klockan två

Ja, där satt du i ruinen av den rena kärleken
Med en som hade Baccus i sitt knä
Den ena led en oförrätt som fordrade revansch
Den andre villa dricka upp sin själ

En blick som sedan länge varit brusten
Såg in i en som flammade som eld

En fråga lika själlös som allt för ofta ställd
Blev nyckeln till ett överklasshotell
Ja, du ville känna doften av ett fyllo mot din kropp
För att tvätta bort en helt annan arom
Och du tänkte att om svinen kan bli renade av lera
Så skulle du gå som en nyfödd därifrån

Julie, ja, så var visst ditt namn
Ja, jag minns du föll av stolen när jag sa att mitt var Jean
Ja, ödet satt med trumf på handen i ett spel
Där du och jag var lankorna på bordet

En kärlekslös och ordlös kramp i mörker
En handduk på ett bolster som var kallt
En tröja mot en stola på en matta full med spikar
En långkalsong mot silkesstrumpans kant

Ja, jag märkte att du låtsades att sova när jag gick
Förhoppningsvis så tänkte du som jag;
Att det gjorde ingen skada, och det gjorde ingen nytta
Även tomma nätter följs ju av en dag

Jag tänker låta dem arbeta  i mindre grupper och leda dem genom analysarbetet steg för steg. Först ska de få gå igenom det som faktiskt står i texten och se så att de förstår allting. Svåra ord får de söka betydelsen av och så samlar vi förklaringarna på tavlan. Jag kan tänka mig att de till exempel kan fastna på ord som ”Bacchus” och ”lankorna”. Det roliga är att jag själv inte kände till begreppet ”lankor” (låga kort) när jag först hörde låten, och jag tyckte därför att det lät som om Afzelius sjöng ”lamporna”, även om det verkade väldigt obegripligt i sammanhanget. Och jag är uppenbarligen inte ensam om att ha gjort det misstaget, för det stod ”lamporna” även på den hemsida där jag nu hämtade texten. :-) Efter att alla är på det klara med den ytliga innebörden av texten gäller det att läsa den en gång till och fundera över vad texten egentligen berättar om. Jo, ungefär såhär: en kvinna från överklassen som har erfarit olycklig kärlek, som träffar en man från underklassen och raggar upp honom för att glömma sina sorger. Sedan kan vi dra texten en tredje vända: varför har Afzelius valt att döpa den till Fröken Julie? Det svaret finns ju en enkel googling bort, och man kan snabbt läsa en sammanfattning av pjäsens handling. Och nu hamnar låten plötsligt i ett sammanhang, den är ett slags replik på en annan text. Nu kan man jämföra de två texterna (i det här fallet räcker det att nöja sig med en sammanfattning av pjäsen dock) och se likheter och skillnader.
Efter att ha gjort en övning av det här slaget hoppas jag att eleverna får en djupare förståelse för vad en litterär analys är och hur man kan gå tillväga för att förstå en skönlitterär text, på fler än en nivå.
/Elin

 

Ämnesöverskridande samarbete grammatik

Hej!

Just nu kör vi grammatik i Svenska 2. För ett par veckor sedan tipsade jag er om en bra blogg (https://strategierforlarande.se) av Åsa Edenfeldt. Därifrån har jag hämtat inspiration till delar av årets undervisning. Edenfeldt lyfter bland annat fram vikten av nominalisering för att göra texter mer formella. Jag insåg direkt att jag ofta har talat om för eleverna att de ska skriva mer formellt, men varit dålig på att ge dem verktyg för hur de ska göra detta. Nominalisering och ökad ordtäthet generellt gör texter mer formella. För att mina elever, som läser naturvetenskapligt program, ska känna att de får en mer praktisk användning av svenskämnet (inte bara är begränsad till våra sejourer) ska de få dels ett utdrag ur en labbrapport (autentisk elevtext som är ganska ”pratig”) och dels ett utdrag ur ämnesplanen för biologi. De ska sedan få räkna antalet substantiv, adjektiv och verb i de båda texterna och se om de kan se någon skillnad. Sedan ska de försöka förtäta utdraget från labbrapporten, både genom nominalisering och genom att i största allmänhet  plocka bort överflödig textmassa. För att uppnå bra diskussioner och bästa möjliga resultat ska de få göra detta i smågrupper. Det ska bli väldigt intressant att se resultatet.

/Elin

Ämnesöverskridande samarbete

Hej!

Nu har jag visst glömt att skriva på ett par veckor. Jag är lite ringrostig så här i början, men nu har jag lagt in en återkommande påminnelse i telefonen.

För närvarande har jag och två kollegor ett ämnesöverskridande projekt mellan Biologi 2, Filosofi 1 och Svenska 3. Vi har i år bestämt att börja Svenska 3 med retorik och retorikanalys, vilket passar bra ihop med argumentationsanalys i Filosofi 1. Ämnesinnehållet får Biologi 2 stå för: medicinsk etik. Vi har delat in eleverna i grupper om fyra, och varje grupp har en gemensam etisk frågeställning. Vi har använt följande:

– Bör vi ha samvetsfrihet för vårdpersonal?

– Är det rätt att försöka rädda livet på foster som aborterats?

– Är det rätt försöka hindra den som försöker ta sitt liv?

– Bör det vara obligatoriskt att vaccinera barn som ska börja på allmän förskola?

– Är aktiv dödshjälp rätt?

– Bör man testa sig om man vet att man har en ärftlig genetisk sjukdom i släkten?

– Är det rätt att avsiktligt smitta sina barn med vattkoppor?

– Är det rätt att göra selektiva aborter grundade på fosterdiagnostik?

De fyra eleverna får hjälpas åt att hitta material. Två ska vara för och två ska vara emot. Var och en skriver ett eget tal, som de ska framföra inför halvklass (först får den som är för ett ämne tala och sedan får den som är emot samma ämne tala). De ska sedan göra en argumentationsanalys (filosofi) och en retorisk analys (svenska) av en klasskamrats tal. I svenska ska  vi sedan också ha ett prov där de får analysera ett i förväg okänt tal.

/Elin