Muntlig framställning – vad är det?

Hej!

Jag och en kollega diskuterade här om dagen vad man egentligen ska läsa in i formuleringen ”muntlig framställning”. På vår skola tenderar vi att ha rätt stort fokus på att eleven ska hålla tal inför klassen, men en muntlig framställning behöver ju inte alltid vara ett tal. Kunskapskraven i både Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3 inleds alla med att omnämna ”förberedda samtal och diskussioner” ”samt muntlig framställning inför grupp”. I det centrala innehållet för Svenska 2 står det även om muntlig framställning i och inför grupp. Det är lätt att fastna för det individuella talet, där man så tydligt kan bedöma den enskilda elevens förmåga, men det är också viktigt att öva på andra typer av muntliga redovisningar. Till exempel att eleven kan sitta i någon form av seminarium och presentera ett eget förberett material, men också kunna lyssna på och ta del av andras material, och kunna ge lämplig återkoppling på det. Det är jag själv lite för dålig på, men det är något jag kan tänka på mer till framtida kurser. Jag känner en stor trygghet i att ha skriftligt betygsunderlag, för det kan man alltid gå tillbaka till och visa eleverna, medan de muntliga redovisningarna till sin natur är flyktiga (om man inte begagnar sig av modern teknik för att spela in eleverna, men det är för mig ett ganska stort steg att ta dit, med tanke på vilken tillgång jag har till olika sorters utrustning). Men det är viktigt att eleverna får visa sina kunskaper även i sådana former, och det minskar ju dessutom arbetsbelastningen för mig om jag ibland kan bedöma muntligt material istället för skriftligt. Ett aber är ju också den lektionstid muntliga redovisningar tar i anspråk, om man ska hinna lyssna på alla utan inspelning.

/Elin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.