Litteraturtips: Aednan

Hej!

Här kommer ett litteraturtips: Aednan av Linnea Axelsson (det ska egentligen skrivas med en sådan där tjusig sammansatt ae-bokstav, men det orkar jag inte kolla upp hur man gör). Det är ett versepos som handlar om två samiska familjer, och som utspelar sig under de senaste 100 åren. Man får följa hur samerna drivs undan från sina ursprungliga marker och hur statliga Vattenfall i högsta grad bidrar till att förändra levnadsförhållandena, fram till de rättegångar som hölls som ett resultat av att Girjas sameby stämde staten, där dom föll i hovrätten så sent som januari 2018. En synnerligen utbildande bok, som kan användas som grund när man undervisar om språksituationen i Norden i Svenska 2. Formatet är visserligen utmanande, men man måste ju också våga utmana eleverna och låta dem möta nya textformer. Det tog mig inte mer än 2-3 timmar att läsa hela boken och jag tänker att man kan beta av den stegvis och låta eleverna diskutera den i grupp, för att tillsammans knäcka den. Med boken som grund kan man göra alla möjliga utvikningar och fördjupningar. Som till exempel det intressanta i att statens advokater använde l-ordet upprepade gånger under Girjas-målet (bra återkoppling till språklig variation i Svenska 1 dessutom!). Ett bra komplement är filmen Sameblod.

/Elin

2 kommentarer

  1. Daniel, 6 maj 2019

    Jag har varken läst boken Aednan eller sett filmen Sameblod, men jag såg att SVT play har den ute under maj månad. Har du sett filmen? Är det några speciella frågor du tycker man bör fokusera på? Jag hade dels tänkt visa den i svenska 2, med koppling till minoritetsspråken så klart, men jag vill gärna visa den för mina treor också, kanske utan någon direkt koppling till kursplanen, utan mer för att ha något intressant att diskutera. Finns det något speciellt man bör ta avstamp i angående den filmen?

    • Elin Pellberg, 6 maj 2019

      Hej Daniel!

      Man kan absolut visa Sameblod även i Svenska 3, eftersom den kretsar kring allmängiltiga frågor som arv, identitet och en önskan att passa in. När jag visade den för mina elever i åk 2 förra året märkte jag att åtminstone en del av dem blev förvirrade av att handlingen inte berättas i en rak, kronologisk ordning. Den börjar när huvudpersonen är gammal, sedan går den tillbaka till hennes ungdom och sedan avslutas den när hon är gammal igen (eventuellt med något annat hopp däremellan också, det minns jag inte riktigt). Jag minns också att de inte förstod varför hon dödade sin ren, mot slutet av filmen, och vilka konsekvenser det fick. Så den är lite att bita i, men det tycker jag bara är bra. Jag skulle definitivt ta avstamp i frågan om identitet; vikten av att själv få identifiera vem man är och också rätten att få vara mer än bara en stereotyp. Att man inte ska behöva välja mellan olika kulturer och grupper, utan att det är viktigt att både få behålla sina rötter och att få utvecklas åt det håll man vill, om man ska bli en hel människa. I filmen blir inte huvudpersonen accepterad av majoritetssvenskarna om hon inte helt döljer sitt samiska ursprung, men hon blir inte heller accepterad av samerna när hon tar avstånd från deras sätt att leva. Det finns många scener man kan lyfta för diskussion. En är som tidigare nämnt när hon dödar sin ren, en annan är i början när hon inte vill att sonen ska spela jojk i bilen, en tredje när hon är på fest med majoritetssvenskar och de andra ber henne jojka när de får höra att hon är same. När hon får veta att hon inte kan bli lärarinna på grund av att hon är same är också en viktig scen, liksom när hon sitter med ett antal andra damer och de ondgör sig över hur störande ljudet från samernas fyrhjulingar är. Filmen är helt enkelt väldigt användbar, och jag föreslår att du ser den själv innan du visar den för dina elever, för att få en egen uppfattning och fundera över hur du bäst kan använda den.
      /Elin

Lämna ett svar till Elin Pellberg Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.