Visar alla blogginlägg med kategorin:
Ämnesövergripande undervisning

Tema: yttrandefrihet

Hej!

Ett tema som är väldigt aktuellt idag är yttrandefrihet. Vad får man och vad får man inte säga eller skriva? Vilka konsekvenser ska man kunna räkna med om man har yttrat sig på ett sätt som någon ogillar? I Svenska 2 kan man lämpligen koppla detta tema till upplysningstiden, då yttrande-, tryck- och pressfrihet började diskuteras på allvar. Det är förstås också ett lämpligt tema för ett samarbete med samhällskunskap och kanske även historia. Bra material att utgå ifrån finns bland annat här http://fc.guc.se/~cl/FOV1-0001FB97/FOV1-0001FB98/Hatets%20spr%C3%A5k.pdf?Plugin=Loft och här https://statensmedierad.se/publikationer/nohate/ordetarfrittmenbehoverdusagaalltdutanker.2432.html Jag tror att det är ett ämne som engagerar många elever.

/Elin

Lära sig skriva i olika former

Hej!

I Svenska 1 tycker jag att det passar extra bra att samarbete med andra ämnen. Jag har till exempel ibland ett samarbete med Biologi 1 och Kemi 1, där eleverna ska skriva labbrapport. Jag kan hjälpa dem med språk, disposition och källhantering i rapporten. Det är ofta svårt för eleverna i årskurs ett att använda ett vetenskapligt språk istället för ett mer allmänt berättande. De stoppar gärna in en hel del ovidkommande information i labbrapporter, särskilt när det gäller metodbeskrivningen. Där har jag märkt att den positiva effekten av att samarbeta med svenskan blir ännu större om man i samband med rapportskrivningen även låter dem skriva en annan text om laborationen. En mer fri text, där de får skriva om sina tankar och upplevelser. Då kan man kontrastera de båda texterna mot varandra och eleverna kan tydligare se skillnaden på en vetenskaplig och en ovetenskaplig text.

/Elin

Skönlitteratur och ämnesövergripande samarbete

Hej!

Skönlitteratur kan många gånger vara en bra språngbräda till ett ämnesövergripande samarbete. För närvarande läser jag Minnet av vatten, av finska Emmi Itäranta. En flerfaldigt prisbelönt debutroman från förra 2017, som handlar om en framtid där klimatförändringar har förändrat världen både geografiskt och politiskt. Den skulle med fördel kunna användas som del i ett ämnesövergripande samarbete mellan svenska och biologi eller naturkunskap.

/Elin

Arbeta med de globala målen

Hej!

Igår fick jag och mina kollegor lyssna på en mycket intressant föreläsning av Karolina Sandahl och Lotta Dessen Jankell, från Globala gymnasiet. De pratade om de globala målen för hållbar utveckling och hur man som lärare kan arbeta med dem i sin undervisning. Det var mycket intressant och jag blev väldigt sugen på att skapa temaarbeten utifrån dessa 17 mål. Många gånger kan olika teman kännas lite lösryckta, men här finns ett tydligt och bra paraply som man kan hämta inspiration från, särskilt när det gäller ämnesövergripande samarbeten. Förra året hade jag ”normer” som ett tema i Svenska 1, det skulle man kunna få in under målen om jämställdhet och jämlikhet. Det finns en mycket bra hemsida som handlar om de globala målen, där det finns mycket färdigt lektionsmaterial att använda sig av: http://www.globalamalen.se/skola/skolmaterial/ .

/Elin

Filmtips dystopier: Gattaca

Hej!

I samband med mitt dystopiprojekt i Svenska 3 ska jag idag visa filmen Gattaca. Det är en spelfilm från 1997 som handlar om ett framtida samhälle där genmanipulation av människor spelar stor roll. Den känns förvånansvärt aktuell än idag. Verklighetens teknik har inte sprungit ifrån fiktionen, som så annars ofta är fallet. Mina elever ska båda få diskutera filmen som sådan: karaktärer och miljöer, men också specifikt det dystopiska temat: vilken framtid det är som presenteras i filmen, vad den visionen har sitt ursprung i och om filmen känns relevant än idag (varför/varför inte). Man kan också diskutera vidare vilken framtidsutveckling som egentligen är önskvärd när det gäller människans gener. Embryo- och fosterdiagnostik, selektiva aborter, genmodifiering… Filmen lämpar sig väl för ett samarbete med biologi eller naturkunskap, och även filosofi. Filminstitutet har gjort en handledning till filmen som går att hämta på nätet.

/Elin

Ämnesöverskridande samarbete grammatik

Hej!

Just nu kör vi grammatik i Svenska 2. För ett par veckor sedan tipsade jag er om en bra blogg (https://strategierforlarande.se) av Åsa Edenfeldt. Därifrån har jag hämtat inspiration till delar av årets undervisning. Edenfeldt lyfter bland annat fram vikten av nominalisering för att göra texter mer formella. Jag insåg direkt att jag ofta har talat om för eleverna att de ska skriva mer formellt, men varit dålig på att ge dem verktyg för hur de ska göra detta. Nominalisering och ökad ordtäthet generellt gör texter mer formella. För att mina elever, som läser naturvetenskapligt program, ska känna att de får en mer praktisk användning av svenskämnet (inte bara är begränsad till våra sejourer) ska de få dels ett utdrag ur en labbrapport (autentisk elevtext som är ganska ”pratig”) och dels ett utdrag ur ämnesplanen för biologi. De ska sedan få räkna antalet substantiv, adjektiv och verb i de båda texterna och se om de kan se någon skillnad. Sedan ska de försöka förtäta utdraget från labbrapporten, både genom nominalisering och genom att i största allmänhet  plocka bort överflödig textmassa. För att uppnå bra diskussioner och bästa möjliga resultat ska de få göra detta i smågrupper. Det ska bli väldigt intressant att se resultatet.

/Elin

Ämnesöverskridande samarbete

Hej!

Nu har jag visst glömt att skriva på ett par veckor. Jag är lite ringrostig så här i början, men nu har jag lagt in en återkommande påminnelse i telefonen.

För närvarande har jag och två kollegor ett ämnesöverskridande projekt mellan Biologi 2, Filosofi 1 och Svenska 3. Vi har i år bestämt att börja Svenska 3 med retorik och retorikanalys, vilket passar bra ihop med argumentationsanalys i Filosofi 1. Ämnesinnehållet får Biologi 2 stå för: medicinsk etik. Vi har delat in eleverna i grupper om fyra, och varje grupp har en gemensam etisk frågeställning. Vi har använt följande:

– Bör vi ha samvetsfrihet för vårdpersonal?

– Är det rätt att försöka rädda livet på foster som aborterats?

– Är det rätt försöka hindra den som försöker ta sitt liv?

– Bör det vara obligatoriskt att vaccinera barn som ska börja på allmän förskola?

– Är aktiv dödshjälp rätt?

– Bör man testa sig om man vet att man har en ärftlig genetisk sjukdom i släkten?

– Är det rätt att avsiktligt smitta sina barn med vattkoppor?

– Är det rätt att göra selektiva aborter grundade på fosterdiagnostik?

De fyra eleverna får hjälpas åt att hitta material. Två ska vara för och två ska vara emot. Var och en skriver ett eget tal, som de ska framföra inför halvklass (först får den som är för ett ämne tala och sedan får den som är emot samma ämne tala). De ska sedan göra en argumentationsanalys (filosofi) och en retorisk analys (svenska) av en klasskamrats tal. I svenska ska  vi sedan också ha ett prov där de får analysera ett i förväg okänt tal.

/Elin

Upplysningen

Hej!

Snart tar bloggen jullov. Det blir ett inlägg nästa vecka också, sedan blir det uppehåll till vecka två.

Upplysningen tycker jag är en intressant epok. Den är extra tacksam när man har naturelever, då det finns goda möjligheter till infärgning och ämnesövergripande samarbeten. Senast jag undervisade i Svenska 2 fick eleverna göra en muntlig presentation av varsin person som på något sätt bidragit till vetenskapen. Jag valde bara kvinnor, utan att påpeka det. Anledningen till det var att om det istället hade varit bara män hade ingen tyckt att det varit anmärkningsvärt. Jag blev inspirerad av Facebooksidan ”I fucking love science” på internationella kvinnodagen, som då lyfte fram just kvinnliga forskare. Det var dock för tidsödande att försöka hitta ett så stort antal från rätt epok, så jag valde personer från upplysningen och framåt. Jag hade med allt från Ada Lovelace (den första programmeraren) till Valentina Teresjkova (första kvinnan i rymden). Eleverna tycktes uppskatta det hela och fick lära sig mycket nytt.

/Elin

Boktips: Trägudars land

Hej!

I samband med att vi i Svenska två avhandlar litteraturhistorien brukar jag, kopplat till nordisk forntid, låta eleverna läsa Trägudars land av Jan Fridegård. En bok om epoken istället för från epoken. Trots sina 75 år på nacken (jag blev chockad själv när jag nu räknade ut det) står sig romanen väldigt bra. Det beror förmodligen delvis på det historiska ämnet och delvis på det lättillgängliga sätt som den är skriven på. Min erfarenhet är också att de flesta elever inte har kommit i kontakt med romanen tidigare, men uppskattar att läsa den. För de som gillar den är det roligt att kunna tipsa om de andra två delarna i serien.

Det finns många olika infallsvinklar man kan använda när man jobbar med Trägudars land. Här är några förslag:

– Romanens uppbyggnad. Den har mycket miljöbeskrivningar och extremt få dialoger, något de flesta ungdomar är ovana vid.

– Relationen mellan de två huvudpersonerna. Det är intressant att analysera hur dynamiken och psykologin emellan dem förändras under berättelsens gång.

– Klasskillnaderna som skildras i boken.

– Könsrollerna som skildras i boken.

– Frågan om frälsning, är det rätt att åka runt och missionera och försöka omvända andra människor till sin egen tro?

– Samarbete med historieämnet om vad man vet om hur det såg under den aktuella epoken.

– Längtan bort, längtan efter något annat, ett återkommande tema i boken.

Listan kan säkert göras längre, men detta är några idéer och tankar jag har kring Trägudars land.

/Elin

Retorikanalys

Hej!

Mina inlägg har hittills tenderat att bli ganska långa, för jag inser att jag vill göra mina tips så fylliga som möjligt. Jag ska försöka varva dessa omfångsrika inlägg med kortare sådana, både för er och för min skull. Är det något ni undrar över en uppgift jag tipsar om är det ju bara att fråga.

Nu i början har jag skrivit mycket om Svenska 1, så för omväxlings skull kan jag komma med ett tips till Svenska 3. Där ska eleverna som bekant kunna analysera retorik. Jag undervisar även i filosofi och när jag har en klass i båda ämnena kan jag slå två flugor i en smäll, för i filosofi ingår argumentationsanalys. En ständig konflikt för lärare är ju annars målet att eleverna ska få chans att visa sina kunskaper vid flera tillfällen och den ökade arbetsbörda fler uppgifter medför. Personligen tenderar jag att ge eleverna kanske något för många uppgifter för mitt eget bästa, för att jag ska slippa klagomål vid kursens är slut om att de inte fick tillräckligt med chanser. Jag är heller inget stort fan av kompletteringsuppgifter, bättre då med några extra ordinarie.

När det gäller retorikanalys har vi på Norra Real valt att examinera det momentet med ett prov, där eleverna får analysera ett tal som de inte har arbetat med tidigare. Sidan Svenska tal är en riktig guldgruva, där kan man hitta textversioner av mängder av tal i textform och man kan välja att antingen söka på talarens namn eller på en viss kategori. Vill man tillföra en extra dimension kan man välja ett tal som också finns tillgängligt inspelat. Då kan eleverna också analysera själva framförandet. Sist jag hade kursen hade jag tre parallella klasser och valde kungens tal efter tsunamin 2004, Stefan Löfvéns segertal efter valet 2014 och Glenn Hyséns invigningstal på Pride 2007. Det sistnämnda hittade jag tyvärr ingen inspelning av, men det är ett väldigt bra tal om man har många sportintresserade elever.

För att öva inför provet lät jag mina elever skriva ett eget argumenterande tal, framföra det och också lämna in en skriftlig analys av det. Dels behöver de öva på att skriva och framföra argumenterande tal inför nationella provet och dels var det en bra övning att först få analysera ett eget tal innan de analyserade någon annans. Och missade de sedan provet hade jag förhoppningsvis åtminstone analysen av det egna talet. Att det var en bra övning inför provet fungerade också som en extra morot för att se till att få uppgiften gjord.

/Elin