Visar alla blogginlägg med kategorin:
Biologi

Lära sig skriva i olika former

Hej!

I Svenska 1 tycker jag att det passar extra bra att samarbete med andra ämnen. Jag har till exempel ibland ett samarbete med Biologi 1 och Kemi 1, där eleverna ska skriva labbrapport. Jag kan hjälpa dem med språk, disposition och källhantering i rapporten. Det är ofta svårt för eleverna i årskurs ett att använda ett vetenskapligt språk istället för ett mer allmänt berättande. De stoppar gärna in en hel del ovidkommande information i labbrapporter, särskilt när det gäller metodbeskrivningen. Där har jag märkt att den positiva effekten av att samarbeta med svenskan blir ännu större om man i samband med rapportskrivningen även låter dem skriva en annan text om laborationen. En mer fri text, där de får skriva om sina tankar och upplevelser. Då kan man kontrastera de båda texterna mot varandra och eleverna kan tydligare se skillnaden på en vetenskaplig och en ovetenskaplig text.

/Elin

Skönlitteratur och ämnesövergripande samarbete

Hej!

Skönlitteratur kan många gånger vara en bra språngbräda till ett ämnesövergripande samarbete. För närvarande läser jag Minnet av vatten, av finska Emmi Itäranta. En flerfaldigt prisbelönt debutroman från förra 2017, som handlar om en framtid där klimatförändringar har förändrat världen både geografiskt och politiskt. Den skulle med fördel kunna användas som del i ett ämnesövergripande samarbete mellan svenska och biologi eller naturkunskap.

/Elin

Filmtips dystopier: Gattaca

Hej!

I samband med mitt dystopiprojekt i Svenska 3 ska jag idag visa filmen Gattaca. Det är en spelfilm från 1997 som handlar om ett framtida samhälle där genmanipulation av människor spelar stor roll. Den känns förvånansvärt aktuell än idag. Verklighetens teknik har inte sprungit ifrån fiktionen, som så annars ofta är fallet. Mina elever ska båda få diskutera filmen som sådan: karaktärer och miljöer, men också specifikt det dystopiska temat: vilken framtid det är som presenteras i filmen, vad den visionen har sitt ursprung i och om filmen känns relevant än idag (varför/varför inte). Man kan också diskutera vidare vilken framtidsutveckling som egentligen är önskvärd när det gäller människans gener. Embryo- och fosterdiagnostik, selektiva aborter, genmodifiering… Filmen lämpar sig väl för ett samarbete med biologi eller naturkunskap, och även filosofi. Filminstitutet har gjort en handledning till filmen som går att hämta på nätet.

/Elin

Tips: Women in Science

Hej!

Idag är jag hemma och vabbar (liksom igår, därför ett något försenat inlägg), så därför blir det bara ett kort tips den här veckan också. Jag har tidigare skrivit om att jag haft ett projekt i Svenska 2, i samband med att vi jobbat med upplysningen, där eleverna har fått göra muntliga presentationer av olika kvinnor som har bidragit till vetenskapen. Jag har ägnat viss tid åt att leta fram lämpliga personer via internet, och är därför glad att nu kunna tipsa om en jättebra bok i ämnet. Den heter Women in Science: 50 Fearless Pioneers Who Changed the World och är skriven av Rachel Ignotofsky. Visserligen på engelska, men väldigt lättillgänglig med ett uppslag om varje person: en sida text och en stor tecknad bild. Man kan ju också ha ett samarbete med engelskan, eller för den del olika naturvetenskapliga ämnen (och en del andra discipliner).

/Elin

Svenska och biologi – modernismen

Hej!

Som lärare med den udda ämneskombinationen svenska och biologi finns det få saker (i jobbet) som gör mig så lycklig som när jag kan gifta ihop de ämnena på ett bra sätt. Eftersom jag bara undervisar elever på naturprogrammet är det väldigt roligt att plocka in naturvetenskap i svenskan. När man kommer till modernismens giganter: På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust och Odysseus av James Joyce så är ju de verken till stor del baserade på hur hjärnan fungerar. Följande länkar beskriver det, och kan vara roliga att arbeta med tillsammans med eleverna. Det är också en länk som handlar om hur bra det är för hjärnan att läsa avancerad litteratur.

http://fof.se/tidning/2014/6/artikel/darfor-kan-du-resa-i-tiden-med-nasan

http://hjarnan.ifokus.se/articles/580136888e0e7414210022ba-om-hjarnans-inre-brus

http://gamla.vastranyland.fi/kultur/2013-10-04/508376/proust-och-joyce-bra-hjarnan

/Elin

Ämnesöverskridande samarbete grammatik

Hej!

Just nu kör vi grammatik i Svenska 2. För ett par veckor sedan tipsade jag er om en bra blogg (https://strategierforlarande.se) av Åsa Edenfeldt. Därifrån har jag hämtat inspiration till delar av årets undervisning. Edenfeldt lyfter bland annat fram vikten av nominalisering för att göra texter mer formella. Jag insåg direkt att jag ofta har talat om för eleverna att de ska skriva mer formellt, men varit dålig på att ge dem verktyg för hur de ska göra detta. Nominalisering och ökad ordtäthet generellt gör texter mer formella. För att mina elever, som läser naturvetenskapligt program, ska känna att de får en mer praktisk användning av svenskämnet (inte bara är begränsad till våra sejourer) ska de få dels ett utdrag ur en labbrapport (autentisk elevtext som är ganska ”pratig”) och dels ett utdrag ur ämnesplanen för biologi. De ska sedan få räkna antalet substantiv, adjektiv och verb i de båda texterna och se om de kan se någon skillnad. Sedan ska de försöka förtäta utdraget från labbrapporten, både genom nominalisering och genom att i största allmänhet  plocka bort överflödig textmassa. För att uppnå bra diskussioner och bästa möjliga resultat ska de få göra detta i smågrupper. Det ska bli väldigt intressant att se resultatet.

/Elin

Ämnesöverskridande samarbete

Hej!

Nu har jag visst glömt att skriva på ett par veckor. Jag är lite ringrostig så här i början, men nu har jag lagt in en återkommande påminnelse i telefonen.

För närvarande har jag och två kollegor ett ämnesöverskridande projekt mellan Biologi 2, Filosofi 1 och Svenska 3. Vi har i år bestämt att börja Svenska 3 med retorik och retorikanalys, vilket passar bra ihop med argumentationsanalys i Filosofi 1. Ämnesinnehållet får Biologi 2 stå för: medicinsk etik. Vi har delat in eleverna i grupper om fyra, och varje grupp har en gemensam etisk frågeställning. Vi har använt följande:

– Bör vi ha samvetsfrihet för vårdpersonal?

– Är det rätt att försöka rädda livet på foster som aborterats?

– Är det rätt försöka hindra den som försöker ta sitt liv?

– Bör det vara obligatoriskt att vaccinera barn som ska börja på allmän förskola?

– Är aktiv dödshjälp rätt?

– Bör man testa sig om man vet att man har en ärftlig genetisk sjukdom i släkten?

– Är det rätt att avsiktligt smitta sina barn med vattkoppor?

– Är det rätt att göra selektiva aborter grundade på fosterdiagnostik?

De fyra eleverna får hjälpas åt att hitta material. Två ska vara för och två ska vara emot. Var och en skriver ett eget tal, som de ska framföra inför halvklass (först får den som är för ett ämne tala och sedan får den som är emot samma ämne tala). De ska sedan göra en argumentationsanalys (filosofi) och en retorisk analys (svenska) av en klasskamrats tal. I svenska ska  vi sedan också ha ett prov där de får analysera ett i förväg okänt tal.

/Elin