Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Högläsning

Hej!

Jag diskuterade litterär kanon med mina elever i Svenska 1, och de fick jobba med den här artikeln: http://www.svensklararforeningen.se/en-kanon-for-okad-likvardighet-i-skolan/. Skribenten refererar som en röd tråd till ”Kejsarens nya kläder” och poängterar att det tar mindre än 10 minuter att läsa den sagan högt. Så när de hade jobbat en lång stund med artikeln och det var ca 10 minuter kvar av lektionen frågade jag om de ville att jag skulle läsa den högt. Det ville de gärna, så jag gjorde det (finns bland annat på https://sv.wikisource.org/wiki/Kejsarens_nya_kl%C3%A4der). Det blev en trevlig stund, de satt knäpptysta och lyssnade. Och Anne-Marie Körling, som har skrivit artikeln ovan, har rätt i att det är en bra text att ha läst/hört, eftersom det är så pass vanligt att referera till den i olika sammanhang. Ur vissa aspekter är en kanon inte så dumt.

/Elin

Språkvård

Hej!

Jag tycker att det svåraste med att bedöma texter i svenska är var man ska dra gränsen för vad man ska kommentera och vad man ska låta passera. Eftersom språk är i ständig förändring finns det ju hela tiden en glidning mot nya sätt att uttrycka sig, och det är svårt att veta när gränsen är passerad för vad som accepteras i formellt skriftspråk. För närvarande har jag hakat upp mig på att låta supinumformen stå ensam i bisatser (d.v.s. utelämna ”hade” och ”har” i formuleringar som ”har sprungit”). Det blir ju fullt begripliga meningar, men jag upplever det inte som formellt korrekt. Ett annat irritationsmoment är vad jag upplever vara ett överdrivet användande av prepositionen ”kring”. Den auktoritet man kan använda i de här frågorna är Språkrådet. Jag har sett publikationer hos dem som talar för att man ska låta ”kring” vara, men jag har faktiskt skrivit till dem och frågat vad som gäller när det handlar om att låta supinum stå ensamt. Ibland känner man sig som Don Quijote och det är bra att veta i vilka strider det är lika bra att kasta in handduken…

/Elin

Klassiker och argumentation

Hej!

Arbetet med språkvariation går in i slutskedet för mina ettor, så nu blev jag tvungen att tänka till och komma på vad nästa moment skulle bestå av. Jag hade bara en vag idé om att vi skulle hålla på med argumentation, men den idén börjar nu ta lite mer konkret form. Eleverna ska i grupper om fyra få läsa moderna romaner. Samma titel för alla i en grupp, så totalt sett ska alltså åtta olika titlar läsas i klassen. Titlarna är av blandad kompott: det som råkade finnas i vårt bokförråd.

Innan de får romanerna tänkte jag dock introducera momentet genom att de får diskutera vad som kännetecknar en klassiker. Jag hittade en bra artikel som behandlar frågan, som de kan få läsa efter att själva ha diskuterat: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/jP3xJA/vad-ar-en-klassiker Tanken är sedan att de ska få läsa romanerna och fundera över om de tycker att deras roman har potentialen att bli en klassiker eller ej, utifrån de kriterier vi har diskuterat, och eventuella andra infallsvinklar. När romanerna är utlästa ska frågan diskuteras i ett boksamtal. Steg två är sedan att de ska hålla ett argumenterande tal, där de får välja från några givna teser. Jag tänker mig till exempel:

– Därför bör man införa/inte införa en litterär kanon i gymnasieskolan.

– Därför kommer romanen x att bli/inte bli en klassiker.

– Därför bör man/bör man inte läsa mer klassiker.

Och kanske några fler teser också, jag ska fundera lite på det. Jag har inte gjort någon färdig tidsplanering ännu, men tänker att en del lektioner under den period då de läser romanen kommer att ägnas åt att lära sig mer om argumentation och en del lektioner kommer att ägnas åt att förbereda de egna talen.

/Elin

Brist på bilagor

Hej!

Ett tag sedan det blev något bloggande, men det har ju kommit ett jullov emellan också.

Av någon anledning går det inte att ladda upp filer här på bloggen. Annars hade jag bifogat min språkvariationsuppgift, som eleverna är i full gång och jobbar med just nu. Den som är intresserad får mejla mig istället, så skickar jag den med vändande post.

”Månadens dikt” har jag kört två gånger nu, och det har varit roligt. Första gången läste jag ”Inte ens” av Nils Ferlin och andra gången ”I rörelse” av Karin Boye. Det är intressant att höra hur eleverna resonerar, och jag märker hur mycket de behöver sådana här uppgifter. En del elever har väldigt svårt att tolka och läsa mellan raderna, så det är bra för dem att få höra andras tankar om samma uppgift. Det här ska jag definitivt fortsätta med.

/Elin

Värsta språket

Hej!

Jag håller som sagt på med språkvariation i Svenska 1 för närvarande, och Värsta språket är verkligen trots sin ålder fortfarande ett väldigt bra program när det gäller olika sociolekter. Jag visar utdrag ur sista avsnittet från båda säsongerna, där de bland annat pratar om yrkesspråk och om manligt och kvinnligt i språket. Första avsnittet ur första säsongen hade också en bra bit om ungdomsspråk, men det avsnittet är tyvärr borttaget ur Öppet arkiv efter önskemål från medverkande personer.

/Elin

Intervjuuppgift språkvariation

Hej!

Nu ligger jag visst efter lite med bloggandet. Men jag har varit en ledig en vecka för att fira min makes födelsedag med en resa till Gran Canaria för hela familjen. Nya tag nu sista veckorna innan jul!

Jag ska precis påbörja ett moment om språkvariation i Svenska 1. Jag tänkte damma av en gammal uppgift som jag tidigare har använt i Svenska B, som handlar om att intervjua två personer ur olika äldre generationer (till exempel, men inte nödvändigtvis, en förälder och en far- eller morförälder) och också reflektera över sitt eget språkbruk, för att sedan göra en presentation av de tre personerna samt göra en jämförande analys. Jag tänker att den uppgiften inte är så svår att modifiera efter de nuvarande kunskapskraven. Jag lägger till att eleverna ska ha med de delarna i sin analys (hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation, hur språk och språkbruk kan markera samhörighet och avstånd samt olika attityder till språklig variation). Jag tänker också kräva att de i analysen ska använda ett par källor, som vi kommer att jobba med tillsammans i klassrummet. Jag minns att det här var en rolig uppgift och både elever och intervjuobjekt brukar uppskatta den. Jag ska nog till och med ge dem i läxa över jullovet att göra sina intervjuer, en tid då man ändå brukar samlas  och umgås över generationsgränserna. Det kan ju vara kul att komma med något nytt till släktsammankomsten. ;-) Givetvis får de lite mer tid än själva lovet, för de som inte träffar släktingar då. Utan att jag nämner det specifikt. Och de behöver inte oroa sig för att inte hitta någon att intervjua, vi har lärare ur flera generationer på skolan.

Jag tänker också att det inte spelar någon roll om de intervjuar någon som inte har svenska som modersmål, för det står inget i kunskapskraven att dessa reflektioner ska handla just om svenska språket. Det är snarare att kunna reflektera över språk generellt som är det intressanta. Av någon anledning går inte min gamla uppgift att ladda upp här, men jag har ju beskrivit den ganska utförligt här. Jag försöker lägga upp den nya versionen när jag är klar med den.

/Elin

Öva styckeindelning

Hej!

Många elever är ganska dåliga på att styckeindela. Det handlar inte bara om att de inte markerar nytt stycke på rätt sätt (indrag eller blankrad), utan om att de har svårt att dela in texten i lämpliga delar. Ett enkelt sätt att öva det är att ge eleverna en text där man har tagit bort styckeindelningen, och låta dem göra en egen indelning. Om de får diskutera saken i grupp blir det mycket lättare för de svaga eleverna att förstå hur man gör en bra styckeindelning.

/Elin

Månadens dikt

Hej!

Det bidde inget bloggande förra veckan. Jag har en sådan enorm rättningspuckel just nu, men jag börjar se ljuset i slutet av tunneln. Det ska bli skönt med lite ledighet nästa vecka. Jag fick dock en tanke härom dagen som jag tänkte dela med mig av. Jag har tidigare skrivit att jag har börjat köra med ”veckans ord” för att vidga elevernas ordförråd. Men något de också behöver bli bättre på, generellt, är läsning och läsförståelse. Alldeles för många elever läser alldeles för lite. Därför ska jag införa något i stil med ”månadens dikt”. Då tänker jag att jag presenterar en dikt och att de sedan får diskutera den i mindre konstellationer och att vi sedan lyfter diskussionen i större grupp. Man kan tänka sig olika modeller att jobba efter från gång till gång, det som är viktigt är att de får läsa mer och reflektera mer.

/Elin

Skrivhandlingar

Hej!

När vi genomförde ett par moduler i Läslyftet förra läsåret stötte vi på begreppet ”skrivhandlingar”. Det var en ny term för mig och de andra i  gruppen som jag handledde. Det handlade om olika sätt att skriva på, på en mer grundläggande nivå än när man pratar om olika genrer eller olika texttyper. Till exempel berätta, redogöra och förklara. Olika texttyper, såsom debattartikel och utredande text, innehåller oftast flera olika skrivhandlingar. Det var intressant att reflektera över detta, för de flesta av oss är nog inte så exakta när vi använder dessa i olika sammanhang. Redogör, förklara, berätta och beskriv blir gärna synonymer när man ger eleverna olika uppgifter. Och när vi kort diskuterade detta med olika skrivhandlingar i svensklärarkollegiet idag konstaterade en kollega att hon använder dessa begrepp i examinationssammanhang, men inte direkt jobbar specifikt med olika typer av skrivhandlingar i undervisningen. Det kände jag igen mig i; jag gör likadant. För det är ju just sådana här skrivhandlingar om återfinns med fet stil i instruktionerna till nationella proven: redogör för… jämfördiskutera… Och för att göra eleverna till framgångsrika skribenter måste vi nog belysa detta med olika skrivhandlingar mer och jobba med dem, och inte bara prata om genrer och texttyper.

Här är två länkar till texter ur Läslyftet, för den som vill fördjupa sig i ämnet. Den första av dem identifierar sex skrivhandlingar:

• berättande (redogörande)

• återberättande (refererande)

• beskrivande

• argumenterande (ställningstagande)

• utredande (analyserande eller förklarande)

• instruerande

 

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Gymnasieskola/024_anlaysera-o-kritiskt-granska/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/M24_gym_01A_01_Kritiskt_o_analytiskt_arb_m_text.docx

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Gymnasieskola/032_utvecklande-skrivundervisning/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M32_gy_02A_skrivkompetenser.docx

/Elin

Att hjälpa varandra framåt

Hej!

Ursäkta frånvaron av inlägg förra veckan, men med två dagars VAB och en bortrest make blev det lite rörigt. Idag blir det en kort mer allmän reflektion om pedagogik. Ju längre jag jobbar som lärare, desto mer jobbar jag enligt principen att eleverna ska jobba och öva tillsammans, för att slutligen nå fram till en nivå där de kan prestera så bra som möjligt på egen hand. Öva i grupp – öva i grupp – öva i grupp – klara själv. Ungefär så. Jag märker ju att de generellt sett lär sig mycket mer på att jobba tillsammans, och när det sedan kommer individuella uppgifter ibland kan eventuella smitare inte gömma sig i gruppen, utan måste visa att de tillägnat sig kunskaperna även för egen del.

Nu har till exempel eleverna fått se Edward Scissorhands. De har sedan fått börja med att analysera filmen i grupper om fyra, och sedan ska de få skriva en individuell recension av den. Även i skrivprocessen ska de få ta hjälp av varandra genom feedback, men slutprodukten ska vara deras egen.

/Elin