Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Filmtips: Aniara

Hej!

Om man liksom jag gillar att arbeta med dystopier (jag brukar göra det i Svenska 3) kan det vara intressant att veta att en filmatisering av Aniara nu går på Viaplay. Den kom tidigare i år och har fått bra recensioner. Det finns en lärarhandledning till den hos Svenska filminstitutet: https://www.filminstitutet.se/sv/fa-kunskap-om-film/filmiskolan/filmhandledningar/aniara/

Jag har spelat in den men ännu inte hunnit se den själv. Jag tänkte visa den nästa år, när jag förhoppningsvis har Svenska 3 med de två klasser som jag nu har i Svenska 2.

Givetvis får filmen inte visas i skolan utan att den har köpts in med rättigheter, eller lånats från till exempel medioteket i Stockholm. Jag ombads att förtydliga detta. Dock vill man ju kanske se filmen själv innan man visar den, därav tipset om att den nu går på Viaplay. Här kan man ansöka om licensavtal hos Swedish Film t.ex. https://www.swedishfilm.com/SE/avd_licens.aspx

/Elin

Övning Homeros

Hej!

Jag har påbörjat litteraturhistorien med mina tvåor. Efter lite allmän introduktion av antiken förra lektionen tänkte jag nämna lite mer om Homeros denna lektion. Jag läste kursbokens utdrag ur Iliaden (när Akilles dödar Hektor) och visade ett klipp med samma scen ur filmen Troja (2004). Sedan lyfte jag fram det som några kännetecken för Iliaden och Homeros (hexameter, homeriska liknelser, metaforer, stående epitet, allitterationer och episk bredd) och efter det fick eleverna i uppgift att i grupp skriva ett eget kort epos (ja jag vet att det är en självmotsägelse). Instruktionen var att alla i gruppen skulle finnas med i berättelsen, beskrivna med ett stående epitet, att det skulle finnas en homerisk liknelse och ytterligare minst en liknelse eller metafor, allitterationer och en utvikning eller parallellhandling som visade på episk bredd. Texten fick också gärna vara rytmisk. Tiden blev tyvärr för kort, men de hade väldigt roligt och jag tror att det blir lättare att minnas något man har gjort själv än bara lyssnat till.

/Elin

Litteraturtips: Jag heter inte Miriam

Hej!

Jag har tidigare tipsat om Aednan av Linnea Axelsson, som handlar om samernas situation i Sverige under ca 100 år. En annan bok som berör våra nationella minoriteter är Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson. Jag har ännu inte hunnit läsa den själv, men vi har köpt in en klassuppsättning till skolan. Boken handlar om en kvinna som på sin 85-årsdag avslöjar att hon har ljugit om sin identitet. Hon är egentligen rom, men tog en judisk identitet för att klara sig bättre i koncentrationsläger.

/Elin

Att bearbeta språket

Hej!

Här kommer ett tips som handlar mer om metod än om innehåll. Eleverna i de två klasser jag har i svenska (Svenska 2) fick innan lovet skriva en utredande text kopplad till de nationella minoriteterna. Jag hade en tanke om att samtliga elever skulle få en möjlighet att bearbeta sina texter i efterhand, men efter att ha läst samtliga beslutade jag mig för att göra någonting nytt (för mig). Jag har endast erbjudit de elever som fått F eller E på just språket att bearbeta sin text. Jag tror nämligen att de vinner mycket mer på det än de elever som ligger på C. Att prestera språkligt på C-nivå på kursens första text, som skrevs under ett pass på tre timmar, tycker jag är bra och jag tror inte att det ger dem så mycket att jobba igenom sin text en gång till. De elever som fick E eller F har däremot mer grundläggande svårigheter med språket och lär sig förmodligen mer av att arbeta om texterna. De får också bättre tillgång till min hjälp när de är en mindre grupp.

Nu blev det så att eleverna i den ena klassen fick mina kommentarer innan omarbetningen och eleverna i den andra klassen fick inga kommentarer innan. Det blir intressant att se vilka skillnader det blir där. Många elever säger nämligen att deras språkliga brister bara handlar om slarvfel och allt hade blivit bättre om de bara fick mer tid på sig eller fick läsa om texten. Av vad jag ser nu verkar det dock inte som om texterna blir så mycket bättre för de flesta av dem när de får arbeta om dem utan återkoppling.

/Elin

Tematisk undervisning

Hej!

Igår träffade jag en kompis som också är svensklärare och som vanligt kunde vi inte låta bli att prata en hel del jobb. Jag gav henne lite input när det gäller undervisning om våra minoritetsspråk och hon gav mig intressanta uppslag till undervisningen i litteraturhistoria. Eftersom jag började årets undervisning i Svenska 2 med först grammatik och sedan minoritetsspråk har jag skjutit litteraturhistorien framför mig, men efter höstlovet måste jag börja ta tag i den. Min vän berättade att hon brukar gå igenom hela litteraturhistorien under höstterminen och då använda ”hjälten” som tema. Det blir en ingång till olika epokers ideal och sedan avslutas det hela med att eleverna dels får skriva en essä där de får välja mellan några olika frågeställningar som berör temat och dels får hålla ett tal, där de får finna en egen infallsvinkel på temat. Jag tycker själv att upplägget låter mycket bra.

/Elin

Minoritetsspråk – identitet

Hej!

Jag har tidigare skrivit att min ena klass i Svenska 2 ska få göra en jämförelse av hur samernas situation skildras i AednanSameblod och Maxida Märaks sommarprat. Jag undervisar dock två klasser i Svenska 2 och har endast en klassuppsättning av Aednan. Jag har funderat över vad jag ska låta den andra klassen göra. Först tänkte jag mig en mer djupgående analys av bara Sameblod, men insåg att det kan bli praktiskt svårt när det kommer att gå en vecka från det att de ser filmen till själva skrivtillfället. Nu har jag istället landat i att de ska få skriva en text om språk, kultur och identitet, och utgå både från Sameblod, ett par kortfilmer vi ska se (Min sverigefinska historia och Min judiska historia), ett studiebesök i Stockholms stora synagoga och någon text som berör detta.

/Elin

Sommarprat Maxida Märak + en känsla av Tornedalen

Hej!

Nu är jag klar med transkriberingen av Maxida Märaks sommarprat, som ni hittar här: Maxida Märak sommarprat

Jag har introducerat Sveriges minoritetsspråk för mina två klasser och har en lite halvgalen idé till nästa lektion. Det känns som om det kan bli väldigt bra eller falla väldigt platt. Jag har bett en kollega att gästspela som finsktalande lärare och inleda lektionen med att tala lite finska, dela ut papper på finska och skriva några finska ord på tavlan. Tanken är att ge eleverna en upplevelse som påminner om den som de tornedalska barnen fick när de skulle börja i en helt svenskspråkig skola. Jag får se om min kollega ställer upp, annars får jag rabbla alla finska ord jag kan och då blir det mest god dag yxskaft.

X-D

/Elin

Minoritetsspråk – samer

Hej!

Nu har jag precis inlett ett moment om våra minoritetsspråk, som ska pågå fram till höstlovet. Det tycker jag är så intressant att jag helst skulle vilja ha en hel kurs om det (jag har nog lite undertryckta samhällslärardrömmar), men man får ta det man hinner. I år tänkte jag ge samerna lite extra utrymme. Min plan är att vi ska läsa Linnea Axelssons roman Aednan, se filmen Sameblod och lyssna på Maxida Märaks sommarprat (som jag lite överambitiöst håller på och transkriberar). Sedan tänkte jag att eleverna ska få skriva en text där de reflekterar över hur samernas historia och nutid framställs i de tre olika verken. Lite vagt ännu, men jag har ett par veckor på mig att jobba på det. Hm, i skrivande stund blev jag påmind om att jag bara kommer att ha en klassuppsättning av Aednan (om den kommer från förlaget snart!), så jag måste hitta på någonting annat för min andra klass… Nåja, det ger sig.

För övrigt fick de göra en uppgift som jag har skrivit om tidigare: försöka para ihop rätt årtal med rätt händelse. Det väcker intressanta diskussioner. Minoritetsspråken årtal

De fick också diskutera vilka de trodde var de vanligaste språken i Sverige. Mikael Parkvall har publicerat statistik över detta för ett par år sedan. Han tror att arabiskan nu har gått om finskan som Sveriges näst största språk. Spännande! https://www.svd.se/arabiska-sveriges-nast-storsta-modersmal/av/mikael-parkvall 

/Elin

Referenshantering

Hej!

Jag har inte riktigt kommit in i jobbrutinerna ännu, därför missade jag att göra ett inlägg förra veckan. Idag tänkte jag bara skriva lite kort om referenshantering. Jag tycker att det är något vi bör lära eleverna i början av Svenska 1, som de sedan kommer att ha användning för i alla ämnen. I nuläget ser det inte ut riktigt så på vår skola. Här fokuserar vi i svenskan på att jobba med källorna invävda i texten och referatmarkörer, enligt nationella provens modell. I andra ämnen är det dock vanligare att eleverna jobbar med andra typer av källhänvisningar och en referenslista i slutet av texten. Det systemet tycker jag att de bör lära sig i svenskan också, liksom att söka efter källor på ett bra sätt och att värdera dem. Sådana formsaker anser jag hör till svenskämnets profession. Källsökning är jag inte så bra på, men när det gäller referenshantering vill jag slå ett slag för Words verktyg. Om man lär eleverna i början av årskurs ett att hantera referenserna i Word har de glädje av det både under hela sin gymnasietid och under fortsatta studier. Så om du inte har koll på det själv; gå in i Word och titta under fliken ”referenser” och verktygen ”hantera källor”, ”infoga källhänvisning” och ”litteraturförteckning”.

/Elin

Grammatikupplägg

Hej!

Nu börjar jag bli lite varm i kläderna detta nya läsår och känner att det är dags att dra igång bloggandet igen. Förar året hade jag två kurser i Svenska 1 och i år har jag samma två klasser i Svenska 2, men jag ska ändå försöka komma med tips som berör även andra kurser. Detta första gäller dock Svenska 2 och grammatikmomentet. I år har jag valt att börja kursen med det. Egentligen hade jag önskat att det låg redan i Svenska 1. Detta år kör jag ett stegvis upplägg. Först har vi jobbat med ordklasserna och nu ska jag ha ett litet test gällande dem (relativt enkelt) Test ordklasser. Sedan ska vi jobba med satsdelarna och ha ett litet test på dem. Efter dessa två delmoment ska eleverna få en svårare uppgift; en kort text med flera grammatiska felaktigheter och osmidigheter, som de ska analysera och förbättra genom att använda relevant terminologi. Till exempel ”på de första tre raderna upprepas substantivet ‘katten’ fem gånger, vilket gör texten tjatig. Man kan istället byta ut ‘katten’ mot pronomen, på följande sätt…”.

/Elin