Dra nytta av skolbiblioteket som lärare

Hej!

Min punktlighet i bloggandet svajar lite så här i sluttampen på vårterminen, men här kommer i alla fall ett kort inlägg innan jag tar påsklov. Idag är inte tipset så konkret kopplat till svenskämnet, utan berör undervisning på en större nivå. Fortbildning är ju som bekant inte något som strösslas över oss lärare, men vill man ta saken i egna händer (och det bör man begära kompensation för i tid) så kan skolbiblioteket vara en guldgruva. Ett skolbibliotek av rang innehåller inte bara litteratur riktad till eleverna, utan också facklitteratur som riktar sig till lärare. Att läsa forskning och reflektera över sin egen praktik kan vara både nyttigt och stimulerande. Ett avbrott från den dagliga verksamheten då man lätt snurrar på i ekorrhjulet och inte alltid stannar upp och tänker på varför man egentligen gör som man gör. För närvarande genomgår jag ett meriteringsprogram hos företaget Arete, och då kom vårt skolbibliotek väl till pass.

Glad påsk!

/Elin

Filmtips: Sameblod

Hej!

Intensiv period i skolan just nu = mindre intensiv aktivitet på bloggen. Men jag var på bio häromveckan och  måste tipsa om Sameblod. Den lyfter fram en oerhört viktig, och för många inte särskilt känd, del av vår historia. Jag hoppas att den blir tillgänglig så att man kan visa den i skolor framöver, för den är klockren att visa i samband med att man undervisar om språksituationen i Norden i Svenska 2. Jag har tidigare tipsat om Elina – som om jag inte fanns, men den är tyvärr oerhört svår att få tag på.

/Elin

Grammatik

Hej! Jag tror bestämt inte att jag har skrivit något om grammatik tidigare. Grammatik kan man behandla på många olika sätt. Det här är vad som står i kunskapskraven:

E                                                          C                                                            A

Språkets uppbyggnad och grammatik Eleven kan översiktligt utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan med viss precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

På vår skola har vi haft många intressanta diskussioner om hur man ska examinera detta moment. Själv har jag testat en modell där jag först haft lite enklare faktafrågor (där de t.ex. ombeds förklara begreppen fonem och grafem, ta ut morfem ur ett ord och identifiera olika ordklasser och satsdelar), och sedan en komplex fråga. Den komplexa frågan består i ett påhittat elevexempel med diverse mindre lyckade språkliga konstruktioner, såsom satsradning och en felaktig användning av de  och dem. Eleverna får med ge förslag på hur texten kan förbättras, genom att använda adekvata begrepp. Den elev som till exempel kan säga att de och dem är fel använda och att det är tjatigt att alla meningar börjar på ungefär samma sätt (t.ex. Han gick…, Han gjorde…, Han åt…) utan att mer konkret förklara varför det är fel har översiktligt redogjort för hur olika delar av språket är uppbyggda och samspelar med varandra (d.v.s. E-nivå) och den elev som kan förklara att texten blandar ihop subjekts- och objektsform och att det blir mer omväxlande att läsa en text där inte flera huvudsatser som alla börjar med subjekt + predikat staplas på varandra har däremot med god precision redogjort för hur olika delar av språket är uppbyggda och samspelar med varandra (d.v.s. A-nivå). /Elin

1800-talets kvinnor

Hej!

Jag har tidigare postat ett inlägg om hur jag under upplysningen har låtit eleverna göra muntliga presentationer av kvinnor som har bidragit till vetenskapen (från blandade århundraden, dock). En liknande fördjupning kan man göra under arbetet med realismen, eftersom kvinnors rättigheter då började diskuteras mer på allvar. Man kan berätta om suffragetterörelsen och ge dem en lista på olika länder och i grupp låta dem försöka rangordna länderna efter när kvinnor fick rösträtt där (tips: Nya Zealand, Sverige, Finland och Schweiz är intressanta att ha med). Här är en lista över kvinnor som det sedan kan vara intressant för dem att fördjupa sig i:

Fredrika Bremer

Victoria Benedictson

Selma Lagerlöf

Systrarna Brontë

Jane Austen

Louisa May Alcott

Emily Dickinson

Anne Charlotte Leffler

Emilie Flygare Carlén

 Alice Tegnér

 Betty Pettersson

Ellen Fries

Emmeline Pankhurst

Florence Nightingale

Karolina Widerström

/Elin

Musik i undervisningen

Hej!

Ett sätt att levandegöra undervisningen lite mer, och göra den mer tilltalande för åtminstone vissa elever, tycker jag är att ta in musik i den. Och det behöver ju inte vara tidstypisk musik om man håller på med litteraturhistoria, det finns gott om moderna låtar som har koppling till historien. Ett roligt och för eleverna förmodligen något oväntat exempel är det tyska bandet Rammsteins låt ”Dalai Lama”. Jag vet inte hur de inspirerats till titeln, men handlingen är i alla fall en pastisch på ”Älvkungen” av Goethe. Björn Afzelius är kanske en mindre känd artist bland eleverna, men han har skapat två verk som man kan använda sig av: ”Ikaros” och ”Fröken Julie”. Här hörs det desto tydligare på titlarna vilka verk/berättelser han har inspirerats av. ”Ikaros” har jag redan använt mig av som provfråga. Jag har helt enkelt kopierat upp texten och bett eleverna svara på varför de tror att han valt den titeln. Jag tänkte ha med ”Fröken Julie” som en analysfråga i år på en examination som berör pjäsen. Jag tänker helt sonika fråga vilka likheter och skillnader det finns mellan karaktärerna och deras öden i låten respektive pjäsen. Det här är enkla frågor att ställa, men de kräver sin analys av eleven. Här kommer de inte undan med att ha läst på analyser som tidigare gjorts i mängder (kan Fröken Julie vara ett av Sveriges mest sönderanalyserade verk?), utan de tvingas tänka själva.

/Elin

Angående e-böcker och bibliotekslån

Hej! Jag tog bort det tidigare inlägget där jag skrev om att låna e-böcker på biblioteket på grund av den känsliga kostnadsfrågan. Min blogg är skriven i syfte att tipsa svensklärare om olika lösningar, men givetvis borde jag ha nämnt att lån av e-böcker innebär en kostnad för biblioteken. Men vi får hoppas att detta kommer att se annorlunda ut inom snar framtid, för fler och fler elever lär på eget initiativ låna böcker digitalt när de får tillgång till bärbar dator eller surfplatta via skolan. Och jag vidhåller att bibliotek (såväl skolbibliotek som kommunala) ÄR en guldgruva, medan bokförråd lätt blir statiska, slitna och daterade. Och svåra att hantera rent logistiskt  när man som på vår skola har tio parallellklasser. Så länge får vi hålla till godo med gratis (jag lovar, helt gratis) digitaliserade versioner av nordiska klassiker på http://runeberg.org/. Fröken Julie nästa för mina elever i alla fall, som strax ska börja med romantiken. Och i Svenska 3 blir det nog en jämförande analys av Doktor Glas igen, som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. /Elin

Tema normer

Hej igen!

Första inlägget för 2017 har visst dröjt lite. Jag har gått upp i tjänst och haft lite annat i huvudet. Bättring framöver. Jag har nu inlett ett projekt med tema normer i Svenska 1. Eleverna får läsa varsin bok (notera att jag nu lärt mig lägga upp dokument här) kopplad till temat och de ska sedan få diskutera sina böcker i seminarieform. Alla elever läser olika titlar. De ska också få skriva en debattartikel på temat. Jag inledde momentet genom att prata allmänt om vad normer är och fortsatte sedan med att ta mig själv som exempel och räkna upp vilka normer jag uppfyller (och inte uppfyller). Sedan fick de se bilder på sex olika personer och gissa saker om dem. Imorgon ska vi åka till Etnografiska museet på studiebesök och sedan får jag se hur vi går vidare efter det.

/Elin

E-böcker normer

Ordlek

Hej!

Jag glömde visst göra ett inlägg förra veckan. Decemberhjärna… Håll till godo med ett kortare tips den här gången. Som del i ett moment: låt eleverna brainstorma kring relevant begrepp på tavlan. Låt dem sedan sitta i grupper och sortera och kategorisera alla ord som kom upp. Vilka är positivt laddade? Vilka är negativt laddade? Jag gjorde detta i biologi i veckan med ord som rörde kön och sex, men det går förstås bra även med andra ämnen. Det kan uppstå väldigt intressanta diskussioner. Jag lät mina elever göra sina sammanställningar på stora ark och sedan fick de gå runt och titta på varandras och diskutera och förklara för varandra hur de hade tänkt.

/Elin

Utredande text språkvariation

/Hej!

Utvecklingen går framåt, nu har jag äntligen lärt mig att lägga upp dokument direkt här i bloggen! Att man skulle välja ”Lägg till media” var inte helt logiskt… Intresserade slipper numera mejla mig och fråga. Det firar jag genom att lägga upp instruktionerna till en examination som mina elever i Svenska 1 ska skriva nästa vecka.

Examination språkvariation NA16FO

Elin

Liten journalistisk utmaning

Hej!

En veckas uppehåll på grund av höstlov (nej, läslov är ännu inget officiellt namn), nu tillbaka igen. Idag introducerar jag arbetsområdet ”språkvariation” för min kursgrupp i Svenska 1. Jag har börjat med en genomgång av vad en dialekt är, visar nu första avsnittet av ”Svenska dialektmysterier” (första säsongen) och ska sedan ge dem en liten uppgift som går att tillämpa på vilket område som helst:

1. Presentera ”journalistens dilemma”. Det består av tre punkter: a) måste veta lite om mycket (om man inte är specialiserad som t.ex. ekonomijournalist) b) arbetar under tidspress c) måste sälja.

2. Dela in eleverna i par eller grupper om tre. Ge dem ett ämne som de ska komma på ett par frågor om (här kan man också introducera följdfrågor om man vill).

3. Skicka ut dem från klassrummet för att hitta några personer att intervjua. Be dem turas om att göra detta. Ge dem en tid för deadline.

4. Innan deadline måste de komma tillbaka till klassrummet och skriva en säljande löpsedel, som lyfter fram något från deras intervjuer och som de sedan ska presentera för de andra.

/Elin