Lära sig skriva i olika former

Hej!

I Svenska 1 tycker jag att det passar extra bra att samarbete med andra ämnen. Jag har till exempel ibland ett samarbete med Biologi 1 och Kemi 1, där eleverna ska skriva labbrapport. Jag kan hjälpa dem med språk, disposition och källhantering i rapporten. Det är ofta svårt för eleverna i årskurs ett att använda ett vetenskapligt språk istället för ett mer allmänt berättande. De stoppar gärna in en hel del ovidkommande information i labbrapporter, särskilt när det gäller metodbeskrivningen. Där har jag märkt att den positiva effekten av att samarbeta med svenskan blir ännu större om man i samband med rapportskrivningen även låter dem skriva en annan text om laborationen. En mer fri text, där de får skriva om sina tankar och upplevelser. Då kan man kontrastera de båda texterna mot varandra och eleverna kan tydligare se skillnaden på en vetenskaplig och en ovetenskaplig text.

/Elin

Lära eleverna att skriva utförligt och nyanserat

Hej!

Som tidigare meddelat är jag handledare i Läslyftet. Min grupp jobbar med modulen ”Analysera och kritiskt granska”. Den senaste texten vi läste handlar om hur man ska utveckla elevernas förmåga att skriva utförligt och nyanserat, och vi tyckte alla att den innehöll många bra och konkreta tips. Ett av tipsen var att ge eleverna ett batteri med frågor att svara på, och svaren ska sedan tillsammans utgöra underlaget till en resonerande/förklarande text. På det sättet blir det lättare även för svaga elever att bland annat få med flera exempel och olika perspektiv.

Det där med att jobba i flera steg för att bygga upp en längre text är definitivt något som jag själv kan bli bättre att tänka på, och det här var en tydlig modell. Jag har alldeles för länge haft vanan att jobba med ett arbetsområde – genomgångar, olika källor och liknande – och sedan sätta en större uppgift i handen på eleverna och tänka att de själva ska kunna dra slutsatsen om hur de bäst ska lägga upp sitt arbete. Jag har tänkt att det är i den processen de visar sina kvaliteter. Det som riskerar att hända är ju dock att de som har ”duktiga” föräldrar får hjälp hemifrån och kan göra bättre ifrån sig. Om alla får samma stöd för att bygga upp sin text i skolan så minskar de skillnaderna. Alla eleverna kan lära sig att skriva utförligt och nyanserat, men de måste få adekvat hjälp att träna upp de förmågorna.

Att arbeta processinriktat kan man förstås göra på flera sätt, men det är viktigt att ha det tankesättet som grund. Och att också verkligen styra eleverna att använda sina delar till en helhet.

Hela läslyftstexten finns här: https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/Gymnasieskola/024_anlaysera-o-kritiskt-granska/del_06/

/Elin

Muntlig framställning – vad är det?

Hej!

Jag och en kollega diskuterade här om dagen vad man egentligen ska läsa in i formuleringen ”muntlig framställning”. På vår skola tenderar vi att ha rätt stort fokus på att eleven ska hålla tal inför klassen, men en muntlig framställning behöver ju inte alltid vara ett tal. Kunskapskraven i både Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3 inleds alla med att omnämna ”förberedda samtal och diskussioner” ”samt muntlig framställning inför grupp”. I det centrala innehållet för Svenska 2 står det även om muntlig framställning i och inför grupp. Det är lätt att fastna för det individuella talet, där man så tydligt kan bedöma den enskilda elevens förmåga, men det är också viktigt att öva på andra typer av muntliga redovisningar. Till exempel att eleven kan sitta i någon form av seminarium och presentera ett eget förberett material, men också kunna lyssna på och ta del av andras material, och kunna ge lämplig återkoppling på det. Det är jag själv lite för dålig på, men det är något jag kan tänka på mer till framtida kurser. Jag känner en stor trygghet i att ha skriftligt betygsunderlag, för det kan man alltid gå tillbaka till och visa eleverna, medan de muntliga redovisningarna till sin natur är flyktiga (om man inte begagnar sig av modern teknik för att spela in eleverna, men det är för mig ett ganska stort steg att ta dit, med tanke på vilken tillgång jag har till olika sorters utrustning). Men det är viktigt att eleverna får visa sina kunskaper även i sådana former, och det minskar ju dessutom arbetsbelastningen för mig om jag ibland kan bedöma muntligt material istället för skriftligt. Ett aber är ju också den lektionstid muntliga redovisningar tar i anspråk, om man ska hinna lyssna på alla utan inspelning.

/Elin

Filmtips: The Eternal Sunshine of the Spotless Mind

Hej!

Förkyld och nedgrävd i rättning kommer den här veckan (lite sent) endast ett kort filmtips: The Eternal Sunshine of the Spotless Mind. Denna film från 2004, med Jim Carrey och Kate Winslet i huvudrollerna, har ett väldigt intressant tidsförlopp. Det finns också en hel del intressant symbolik att titta närmare på. Den kan vara mycket användbar om man vill introducera eleverna för ett icke kronologiskt händelseförlopp. En nyckel till att förstå hur allt hänger ihop är den kvinnliga huvudkaraktärens hårfärg.

/Elin

Lite bloggtorka

Hej!

Jag har fullt upp med att bedöma mina treors dystopianalyser, så just den här veckan fann jag ingen inspiration att blogga. Håll ut till nästa vecka!

/Elin

Döden i romantiken och realismen

Hej!

Idag ska jag ha en lektion som handlar om typiska drag för romantiken. För kortare lektionsuppgifter passar det bra att använda lyrik för att påvisa typiska stildrag och skillnader mellan epoken. Döden är alltid ett intressant ämne, och ett typiskt tema under just romantiken. Mina elever använder Ulf Janssons kursbok Den levande litteraturen med den tillhörande antologin Levande texter. Där finns dikterna ”Till förruttnelsen” av Erik Johan Stagnelius och ”Kadavret” av Charles Baudelaire. Båda dikterna går också att återfinna på nätet. De är intressanta att jämföra eftersom de båda handlar om förruttnelse, men de gestaltar den på olika sätt. Även om det finns många vackra formuleringar i Baudelaires dikt så är hans beskrivningar mycket råare och mindre förskönade än Stagnelius trolska drömmar om förruttnelsen som brud.

/Elin

Att översätta gamla texter

Hej!

Ett bra sätt att bearbeta äldre texter är att ”översätta” dem till modern svenska. Då brukar det bli väldigt tydligt om eleverna har förstått textens innehåll eller inte. Jag har till exempel gjort en sådan övning med Hamlets monolog, där eleverna får skriva om dialogen så att den skulle passa i en föreställning riktad till högstadiet. Det ska de med fördel göra i grupp, så att de kan diskutera olika alternativ med varandra och lära sig tillsammans.

/Elin

Skönlitteratur och ämnesövergripande samarbete

Hej!

Skönlitteratur kan många gånger vara en bra språngbräda till ett ämnesövergripande samarbete. För närvarande läser jag Minnet av vatten, av finska Emmi Itäranta. En flerfaldigt prisbelönt debutroman från förra 2017, som handlar om en framtid där klimatförändringar har förändrat världen både geografiskt och politiskt. Den skulle med fördel kunna användas som del i ett ämnesövergripande samarbete mellan svenska och biologi eller naturkunskap.

/Elin

Arbeta med de globala målen

Hej!

Igår fick jag och mina kollegor lyssna på en mycket intressant föreläsning av Karolina Sandahl och Lotta Dessen Jankell, från Globala gymnasiet. De pratade om de globala målen för hållbar utveckling och hur man som lärare kan arbeta med dem i sin undervisning. Det var mycket intressant och jag blev väldigt sugen på att skapa temaarbeten utifrån dessa 17 mål. Många gånger kan olika teman kännas lite lösryckta, men här finns ett tydligt och bra paraply som man kan hämta inspiration från, särskilt när det gäller ämnesövergripande samarbeten. Förra året hade jag ”normer” som ett tema i Svenska 1, det skulle man kunna få in under målen om jämställdhet och jämlikhet. Det finns en mycket bra hemsida som handlar om de globala målen, där det finns mycket färdigt lektionsmaterial att använda sig av: http://www.globalamalen.se/skola/skolmaterial/ .

/Elin

Sportlov

Hej!

Den här veckan är det sportlov i Stockholm, så därför tar bloggen paus denna vecka.

/Elin