Vikten av att göra en disposition

Hej!

Förra veckan lyssnade jag på en intressant föreläsning av Marie Nordmark (vid högskolan Dalarna). Hon har forskat om digitalt skrivande i gymnasieskolan och konstaterat att det mycket vanligt att dagens elever skriver utan att göra en disposition. De börjar från början av texten och fastnar ofta på första meningen. Om de inte får till den så bra som de vill ha den fastnar de där. Trots att lärarna undervisar om att man ska göra en disposition, söka källor och så vidare innan man sätter igång och skriva så hoppar de flesta elever över det, och gör det istället efter hand som de skriver. För att försöka komma ifrån detta kan man göra något som jag har börjat göra åtminstone inför examinationer (de där eleverna har känt till skrivuppgiften i förväg): jag låter dem skriva en disposition lektionen innan de ska börja skriva texten. För att de inte bara ska börja skriva på texten rakt upp och ner låter jag dem skriva dispositionen för hand och sedan samlar jag in alla papper och tar med dem tillbaka så att eleverna får dem vid skrivtillfället. De skriver då oftast i DigiExam, så de kan inte börja på texten innan jag ger dem koden (läs mer om DigiExam på Pedagog Stockholm). Det här hjälper eleverna väldigt mycket och gör själva skrivtillfället mycket effektivare. Det finns stora vinster med att använda samma metod även i andra ämnen.

/Elin

Målgrupp

Hej!

Idag pratade vi på vårt läslyftsmöte om hur viktigt det är att specificera för eleverna vilken målgrupp de ska rikta sig till i olika sammanhang. Att rikta sig till läraren med alla dennes förkunskaper är faktiskt något helt annat än att rikta sig till sina klasskamrater. Det är oftast bra att ge eleverna en (tänkt) målgrupp med mindre kunskaper än dem själva. För ska man kunna förklara så att någon oinvigd förstår måste man verkligen först ha förstått själv. Att kopiera en mer avancerad nivå är inte så svårt, men kan man förenkla och förtydliga på ett bra sätt visar man prov på goda kunskaper.

/Elin

Att undervisa om litteraturhistoria

Hej!

Av tradition brukar många lägga upp sin undervisning i litteraturhistoria från A till Ö. Det vill säga börja någonstans vid antiken och sedan gå igenom epok för epok fram till nutiden. Det skapar ofta tidspress, för det är ett ganska omfattande material som ska hinnas med om man arbetar på det sättet. För min del brukar det resultera i att jag bara skummar på ytan. Ett annat sätt att arbeta är att de inledande veckorna göra en översikt över alla epoker, och sedan jobba med tematiska studier där man gör olika nedslag och jämförelser på olika ställen under kursens gång. Det tänkte jag utforska i år, men hamnade då olyckligtvis i en situation där jag skulle dela kursen med en kollega. Vi har också en hel del gemensamma examinationer på vår skola, och i år hade vi lagt upp den gemensamma planeringen så att vi på höstterminen både hade ett moment i grammatik och ett i språksituationen i Norden, vilket gjorde att jag aldrig kom igång med litteraturhistorien efter den inledande översikten. Men jag tror fortfarande på idén, och ska pröva den nästa gång jag får en möjlighet att undervisa Svenska 2. Längst bak i Den levande litteraturen av Ulf Jansson finns det förslag på teman och texter man kan använda, men man kan ju även själv ta fram ett tema som till exempel ”förbjuden kärlek” och sedan arbeta med texter som ”Tristan och Isolde”, ”Romeo och Julia” och något modernt verk på det. Jag tror att detta blir mycket roligare och mer lärorikt för eleverna.

/Elin

Tips: Women in Science

Hej!

Idag är jag hemma och vabbar (liksom igår, därför ett något försenat inlägg), så därför blir det bara ett kort tips den här veckan också. Jag har tidigare skrivit om att jag haft ett projekt i Svenska 2, i samband med att vi jobbat med upplysningen, där eleverna har fått göra muntliga presentationer av olika kvinnor som har bidragit till vetenskapen. Jag har ägnat viss tid åt att leta fram lämpliga personer via internet, och är därför glad att nu kunna tipsa om en jättebra bok i ämnet. Den heter Women in Science: 50 Fearless Pioneers Who Changed the World och är skriven av Rachel Ignotofsky. Visserligen på engelska, men väldigt lättillgänglig med ett uppslag om varje person: en sida text och en stor tecknad bild. Man kan ju också ha ett samarbete med engelskan, eller för den del olika naturvetenskapliga ämnen (och en del andra discipliner).

/Elin

Tips: Mrs Tigerteach på Youtube

Hej!

Idag blir det ett kort tips: Mrs Tigerteach kanal på Youtube, där det finns genomgångar om både det ena och det andra som rör svenskämnet. https://www.youtube.com/user/MrsTigerteach Bakom pseudonymen döljer sig Katarina Lycken Rüter.

/Elin

Trägudars land och Vikingen

Hej!

Den grupp jag nu undervisar i Svenska 2 har fått läsa Trägudars land för att komma åt den delen av kunskapskraven som handlar om att kunna koppla ett verk till samtida idéströmningar har jag utgått från att Jan Fridegård lär ha sagt att han ”växt upp som trälars arvinge”. Jag berättade att Fridegårds föräldrar var statare och nämnde den så kallade statarskolan. Sedan fick eleverna läsa en utförlig artikel från Populär Historia som handlar om statare.

Vi läste också tillsammans Erik Gustaf Geijers dikt ”Vikingen” och diskuterade vilka bilder av vikingar de båda verken presenterar. De har sedan fått i uppgift att skriva en argumenterande text med en tes som berör förhållandet mellan den ena eller båda texterna och dess samtid. De måste använda två till tre källor.

Utöver romanen och dikten är de källor de kan välja mellan kursboken (Den levande litteraturen av Ulf Jansson), artikeln om statare och en text från Historiska museets hemsida, som handlar om vikingarnas liv. Tesen kan t.ex. vara ”Därför är Geijers dikt ”Vikingen” typisk för sin samtid” eller ”Därför är det rimligt att Fridegård har kallat sig själv ‘trälars arvinge'”.

Det ska bli intressant att se hur utfallet blir, men jag tror att det kan bli bra.

/Elin

Sitting drama

Hej!

Det roliga med att gå handledarutbildningen för Läslyftet är att man som svensklärare får sig lite ämnesfortbildning till livs också. Det händer ju tyvärr inte alltför ofta. Nästa vecka ska jag testa en metod som jag nog har hört talas om någon gång tidigare, men aldrig använt: sitting drama. Det går ut på att man låter några elever gå in i rollen som olika karaktärer i en text man har läst, och så får de andra eleverna ställa frågor till dem. Det handlar alltså inte om något förhör; det är inte meningen att de ska ställa kontrollfrågor som besvaras i boken. Det är istället ett sätt att skapa djupare förståelse för karaktärerna och deras handlingar. De elever som ska gå in i en roll måste relatera den karaktären till sig själv och sina erfarenheter och försöka sätta sig in i hur den här karaktären kan ha tänkt och känt. I mitt fall har eleverna redan diskuterat olika aspekter av romanen (Trägudars land) med varandra, vilket ger dem mer kött på benen inför en sådan här uppgift.

/Elin

Aktuella samhällsfrågor

Hej!

Jag vet att många svensklärare tycker att ”uddakraven” i Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3, det vill säga språkvariation, språksituationen i Norden och språkhistoria, inte är de mest upphetsande delarna av kursen och de momenten blir därför ofta lite styvmoderligt behandlade. Givetvis gäller inte detta alla svensklärare, men en hel del. Det finns även många elever som tycker att dessa moment känns lite överflödiga. Själv älskar jag själva samhällsaspekten av de här momenten, när man får chansen att göra kopplingar till omvärlden. När det gäller språksituationen i Norden sammanföll den i år för mig med att samernas situation och ordet ”lapp” uppmärksammades i media, i samband med rättstvisten mellan staten och Girjas sameby. När jag nu i Svenska 3 ska påbörja ett moment med språkhistoria ska jag passa på att ta upp höstens debatt om tyrrunan och huruvida den borde förbjudas eller ej. Då kan jag få in ett naturligt moment med argumentation på köpet också. Som kurslitteratur använder jag Svenska impulser 3, och där tas en hel del sådana här aktuella frågor upp. Även begreppen ”hen” och ”en” kan tas upp som ett exempel på språkets utveckling (i både språkvariation  och språkhistoria) och användas som grund för argumentation.

/Elin

Dystopier, nya tankar

Hej!

Snart ska jag sätta tänderna i en klassuppsättning vetenskapliga pm som innehåller jämförande analyser av Doktor Glas (som roman, pjäs och film) (Svenska 3). Och imorgon dimper det ner ytterligare en likadan klassuppsättning. Och torsdagen för med sig en klassuppsättning utredande texter om språksituationen i Norden. Ibland drabbas man dock av inspiration mitt i rättningen (kanske också för att ha en ursäkt att skjuta lite på rättningen). Den här gången fick jag en idé om att utveckla mitt gamla projekt om dystopier, som jag har berättat om tidigare. Jag har tänkt köra det för andra gången i år, med två klasser i årskurs tre. Dock har jag velat slipa lite på själva upplägget, och nu fick jag en bra idé. Jag ska dela in eleverna i tre eller fler grupper, och låta dem läsa dystopier från olika tider. Jag har börjat skissa på en uppdelning med romaner från 1900 – 1950, 1950 – 2000 och 2000 och framåt. Jag tänkte att alla elever ska få läsa  olika titlar  och att de sedan inom grupperna ska få diskutera likheter och skillnader mellan sina verk. Vi ska prata om att dystopiernas innehåll ofta speglar samtiden och de ska få diskutera vilka stora hot man upplevde i omvärlden under de olika tidsperioderna (t.ex. totalitära regimer, kalla kriget, miljöförstöring, terrorism och liknande). Sedan ska de få redovisa och diskutera i tvärgrupper, där de får höra vad de andra grupperna har kommit fram till. Jag tror att det kan bli mycket intressant!

/Elin

Mer om lässtrategier

Hej!

Nu har jag testat ett mer sammanhängande arbetssätt kring läsningen av en text, med strategier både före, under och efter läsningen. Den aktuella texten var ”Svenskan tynar i Finland”, ur tidningen Forskning och Framsteg. Inför läsningen fick eleverna i helklass ta upp vad de känner till om svenskan i Finland. Jag hade några veckor tidigare haft en övergripande genomgång om språksituationen i Norden och de tog upp några relevanta saker, som att svenska är ett obligatoriskt ämne i finska skolor på grund av att Finland tidigare har  varit en del av Sverige. Eftersom artikeln är drygt tre sidor lång fick de i läxa att läsa den, för att inte sätta på stor press på klassens dyslektiker med läsning under lektionstid. Jag visade dem dock artikelns  underrubriker och bad dem fundera på dem och göra sig en föreställning om vad de trodde att textens olika delar skulle handla om. Som verktyg under själva läsningen sa jag att de skulle  markera svåra  ord och ta reda på betydelsen av dem. De skulle också sammanfatta texten under varje underrubrik med ett par meningar och skriva ner egna tankar och eventuella frågor till varje del. När de  läst hela texten skulle de sammanställa  sina sammanfattningar till en sammanfattning av  hela texten och även skriva de egna tankarna efter att ha läst hela texten, samt eventuella kvarvarande  frågor. När träffades nästa lektion delade jag in dem i grupper och de fick jämföra  sina sammanfattningar och se vilka likheter och skillnader som fanns. De hjälpte också varandra att räta  ut eventuella frågetecken och vi kunde se att det fortfarande fanns ett  par frågor som man skulle kunna gå vidare med, för att få reda på mer om den historiska bakgrunden och för att fundera över hur det kan bli i framtiden. Sammantaget blev det väldigt lyckat och mycket bra diskussioner hos eleverna.

/Elin