Skönlitteratur och ämnesövergripande samarbete

Hej!

Skönlitteratur kan många gånger vara en bra språngbräda till ett ämnesövergripande samarbete. För närvarande läser jag Minnet av vatten, av finska Emmi Itäranta. En flerfaldigt prisbelönt debutroman från förra 2017, som handlar om en framtid där klimatförändringar har förändrat världen både geografiskt och politiskt. Den skulle med fördel kunna användas som del i ett ämnesövergripande samarbete mellan svenska och biologi eller naturkunskap.

/Elin

Arbeta med de globala målen

Hej!

Igår fick jag och mina kollegor lyssna på en mycket intressant föreläsning av Karolina Sandahl och Lotta Dessen Jankell, från Globala gymnasiet. De pratade om de globala målen för hållbar utveckling och hur man som lärare kan arbeta med dem i sin undervisning. Det var mycket intressant och jag blev väldigt sugen på att skapa temaarbeten utifrån dessa 17 mål. Många gånger kan olika teman kännas lite lösryckta, men här finns ett tydligt och bra paraply som man kan hämta inspiration från, särskilt när det gäller ämnesövergripande samarbeten. Förra året hade jag ”normer” som ett tema i Svenska 1, det skulle man kunna få in under målen om jämställdhet och jämlikhet. Det finns en mycket bra hemsida som handlar om de globala målen, där det finns mycket färdigt lektionsmaterial att använda sig av: http://www.globalamalen.se/skola/skolmaterial/ .

/Elin

Sportlov

Hej!

Den här veckan är det sportlov i Stockholm, så därför tar bloggen paus denna vecka.

/Elin

Funktionell grammatik

Hej!

På skolan där jag undervisar kan man se en viss trend bland svensklärarna när det gäller grammatiken. De som har ytterligare ett språkämne som sitt andra ämne tenderar att lägga större vikt vid grammatikens teoretiska sida än de som har någon annan typ av ämne vid sidan av svenskan. Själv hör jag till den sistnämnda gruppen (mitt andra ämne är biologi, och så har jag också tidigare undervisat i filosofi). Vi har en ambition att utveckla gemensamma examinationer, och denna skillnad mellan oss har gjort att vårt gemensamma grammatikprov har fått ganska annorlunda utformning beroende på vem det är som har konstruerat provet. I år låg fokus till största del på praktisk grammatik, och det vi framför allt ville lära eleverna var följande:

– nominalisering

– pronomen som ett sätt att variera en text

– undvika talspråk

– hålla sig till ett tempus

– undvika satsradning

– utveckla sin text med rätt bisatsinledare

– använda subjekts- och objektsform på ett korrekt sätt

– bygga ut och variera fundamentet i en sats

– tema – rema-principen

Vi såg detta som nycklar för att våra elever ska kunna producera bättre texter. Själv är jag väldigt nöjd med detta fokus, men nästa år kanske det svänger åt det andra hållet igen, med mer fokus på att kunna ställa upp satsscheman och liknande. :-)

/Elin

Filmtips dystopier: Gattaca

Hej!

I samband med mitt dystopiprojekt i Svenska 3 ska jag idag visa filmen Gattaca. Det är en spelfilm från 1997 som handlar om ett framtida samhälle där genmanipulation av människor spelar stor roll. Den känns förvånansvärt aktuell än idag. Verklighetens teknik har inte sprungit ifrån fiktionen, som så annars ofta är fallet. Mina elever ska båda få diskutera filmen som sådan: karaktärer och miljöer, men också specifikt det dystopiska temat: vilken framtid det är som presenteras i filmen, vad den visionen har sitt ursprung i och om filmen känns relevant än idag (varför/varför inte). Man kan också diskutera vidare vilken framtidsutveckling som egentligen är önskvärd när det gäller människans gener. Embryo- och fosterdiagnostik, selektiva aborter, genmodifiering… Filmen lämpar sig väl för ett samarbete med biologi eller naturkunskap, och även filosofi. Filminstitutet har gjort en handledning till filmen som går att hämta på nätet.

/Elin

Vikten av att göra en disposition

Hej!

Förra veckan lyssnade jag på en intressant föreläsning av Marie Nordmark (vid högskolan Dalarna). Hon har forskat om digitalt skrivande i gymnasieskolan och konstaterat att det mycket vanligt att dagens elever skriver utan att göra en disposition. De börjar från början av texten och fastnar ofta på första meningen. Om de inte får till den så bra som de vill ha den fastnar de där. Trots att lärarna undervisar om att man ska göra en disposition, söka källor och så vidare innan man sätter igång och skriva så hoppar de flesta elever över det, och gör det istället efter hand som de skriver. För att försöka komma ifrån detta kan man göra något som jag har börjat göra åtminstone inför examinationer (de där eleverna har känt till skrivuppgiften i förväg): jag låter dem skriva en disposition lektionen innan de ska börja skriva texten. För att de inte bara ska börja skriva på texten rakt upp och ner låter jag dem skriva dispositionen för hand och sedan samlar jag in alla papper och tar med dem tillbaka så att eleverna får dem vid skrivtillfället. De skriver då oftast i DigiExam, så de kan inte börja på texten innan jag ger dem koden (läs mer om DigiExam på Pedagog Stockholm). Det här hjälper eleverna väldigt mycket och gör själva skrivtillfället mycket effektivare. Det finns stora vinster med att använda samma metod även i andra ämnen.

/Elin

Målgrupp

Hej!

Idag pratade vi på vårt läslyftsmöte om hur viktigt det är att specificera för eleverna vilken målgrupp de ska rikta sig till i olika sammanhang. Att rikta sig till läraren med alla dennes förkunskaper är faktiskt något helt annat än att rikta sig till sina klasskamrater. Det är oftast bra att ge eleverna en (tänkt) målgrupp med mindre kunskaper än dem själva. För ska man kunna förklara så att någon oinvigd förstår måste man verkligen först ha förstått själv. Att kopiera en mer avancerad nivå är inte så svårt, men kan man förenkla och förtydliga på ett bra sätt visar man prov på goda kunskaper.

/Elin

Att undervisa om litteraturhistoria

Hej!

Av tradition brukar många lägga upp sin undervisning i litteraturhistoria från A till Ö. Det vill säga börja någonstans vid antiken och sedan gå igenom epok för epok fram till nutiden. Det skapar ofta tidspress, för det är ett ganska omfattande material som ska hinnas med om man arbetar på det sättet. För min del brukar det resultera i att jag bara skummar på ytan. Ett annat sätt att arbeta är att de inledande veckorna göra en översikt över alla epoker, och sedan jobba med tematiska studier där man gör olika nedslag och jämförelser på olika ställen under kursens gång. Det tänkte jag utforska i år, men hamnade då olyckligtvis i en situation där jag skulle dela kursen med en kollega. Vi har också en hel del gemensamma examinationer på vår skola, och i år hade vi lagt upp den gemensamma planeringen så att vi på höstterminen både hade ett moment i grammatik och ett i språksituationen i Norden, vilket gjorde att jag aldrig kom igång med litteraturhistorien efter den inledande översikten. Men jag tror fortfarande på idén, och ska pröva den nästa gång jag får en möjlighet att undervisa Svenska 2. Längst bak i Den levande litteraturen av Ulf Jansson finns det förslag på teman och texter man kan använda, men man kan ju även själv ta fram ett tema som till exempel ”förbjuden kärlek” och sedan arbeta med texter som ”Tristan och Isolde”, ”Romeo och Julia” och något modernt verk på det. Jag tror att detta blir mycket roligare och mer lärorikt för eleverna.

/Elin

Tips: Women in Science

Hej!

Idag är jag hemma och vabbar (liksom igår, därför ett något försenat inlägg), så därför blir det bara ett kort tips den här veckan också. Jag har tidigare skrivit om att jag haft ett projekt i Svenska 2, i samband med att vi jobbat med upplysningen, där eleverna har fått göra muntliga presentationer av olika kvinnor som har bidragit till vetenskapen. Jag har ägnat viss tid åt att leta fram lämpliga personer via internet, och är därför glad att nu kunna tipsa om en jättebra bok i ämnet. Den heter Women in Science: 50 Fearless Pioneers Who Changed the World och är skriven av Rachel Ignotofsky. Visserligen på engelska, men väldigt lättillgänglig med ett uppslag om varje person: en sida text och en stor tecknad bild. Man kan ju också ha ett samarbete med engelskan, eller för den del olika naturvetenskapliga ämnen (och en del andra discipliner).

/Elin

Tips: Mrs Tigerteach på Youtube

Hej!

Idag blir det ett kort tips: Mrs Tigerteach kanal på Youtube, där det finns genomgångar om både det ena och det andra som rör svenskämnet. https://www.youtube.com/user/MrsTigerteach Bakom pseudonymen döljer sig Katarina Lycken Rüter.

/Elin