Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
analysera

Minoritetsspråk – samer

Hej!

Nu har jag precis inlett ett moment om våra minoritetsspråk, som ska pågå fram till höstlovet. Det tycker jag är så intressant att jag helst skulle vilja ha en hel kurs om det (jag har nog lite undertryckta samhällslärardrömmar), men man får ta det man hinner. I år tänkte jag ge samerna lite extra utrymme. Min plan är att vi ska läsa Linnea Axelssons roman Aednan, se filmen Sameblod och lyssna på Maxida Märaks sommarprat (som jag lite överambitiöst håller på och transkriberar). Sedan tänkte jag att eleverna ska få skriva en text där de reflekterar över hur samernas historia och nutid framställs i de tre olika verken. Lite vagt ännu, men jag har ett par veckor på mig att jobba på det. Hm, i skrivande stund blev jag påmind om att jag bara kommer att ha en klassuppsättning av Aednan (om den kommer från förlaget snart!), så jag måste hitta på någonting annat för min andra klass… Nåja, det ger sig.

För övrigt fick de göra en uppgift som jag har skrivit om tidigare: försöka para ihop rätt årtal med rätt händelse. Det väcker intressanta diskussioner. Minoritetsspråken årtal

De fick också diskutera vilka de trodde var de vanligaste språken i Sverige. Mikael Parkvall har publicerat statistik över detta för ett par år sedan. Han tror att arabiskan nu har gått om finskan som Sveriges näst största språk. Spännande! https://www.svd.se/arabiska-sveriges-nast-storsta-modersmal/av/mikael-parkvall 

/Elin

Litteraturtips: Aednan

Hej!

Här kommer ett litteraturtips: Aednan av Linnea Axelsson (det ska egentligen skrivas med en sådan där tjusig sammansatt ae-bokstav, men det orkar jag inte kolla upp hur man gör). Det är ett versepos som handlar om två samiska familjer, och som utspelar sig under de senaste 100 åren. Man får följa hur samerna drivs undan från sina ursprungliga marker och hur statliga Vattenfall i högsta grad bidrar till att förändra levnadsförhållandena, fram till de rättegångar som hölls som ett resultat av att Girjas sameby stämde staten, där dom föll i hovrätten så sent som januari 2018. En synnerligen utbildande bok, som kan användas som grund när man undervisar om språksituationen i Norden i Svenska 2. Formatet är visserligen utmanande, men man måste ju också våga utmana eleverna och låta dem möta nya textformer. Det tog mig inte mer än 2-3 timmar att läsa hela boken och jag tänker att man kan beta av den stegvis och låta eleverna diskutera den i grupp, för att tillsammans knäcka den. Med boken som grund kan man göra alla möjliga utvikningar och fördjupningar. Som till exempel det intressanta i att statens advokater använde l-ordet upprepade gånger under Girjas-målet (bra återkoppling till språklig variation i Svenska 1 dessutom!). Ett bra komplement är filmen Sameblod.

/Elin

Tema hållbar utveckling

Hej!

Jag har allt blivit lite dålig på att vårda denna blogg. Nästa vecka är det påsklov här i Stockholm, så då kommer inget inlägg. Nu börjar jag se slutet av terminen, då tiden efter påsklovet äts upp av en mängd prov och lovdagar. Jag har dock lite kvar i svenskan, och den sista större uppgiften eleverna ska få har temat hållbar utveckling. Det blir en kombinerad romananalys, källhantering och skrivuppgift. Halva klassen ska läsa Emmi Itärantas Minnet av vatten och halva ska läsa Maja Lundes Blå. Båda romanerna utspelar sig i en framtid där det till följd av klimatförändringarna är brist på vatten. Jag har beställt dem till skolan (Blå kommer som pocket i slutet av april), men innan de kommer så går de att låna som e-bok på biblioteket, mycket praktiskt. Jag ska ha någon form av diskussion som föregår den skriftliga uppgiften, där de får jämföra böckerna med varandra. Sedan ska jag också leta fram ett par andra källor, som de får möjlighet att använda sig av vid den skriftliga uppgiften. Upplägget är något (mycket) skissartat än så länge, men jag tror att det kan bli riktigt bra.

/Elin

Låtanalys 2

Hoppsan, nu var det visst en månad sedan jag skrev här. Visserligen en av veckorna under den månaden sportlov, men det är ändå ett par missade inlägg. Jag har haft lite fullt upp på jobbet och hemma, så det har fallit mellan stolarna. Men idag kan jag beskriva min senaste ”månadens dikt”, som också fick bli en låt. Jag var på konsert med Florence Valentin i lördags och valde att använda deras låt ”Spring Ricco” (https://www.youtube.com/watch?v=nq3CAs06C1U). Det gav mig anledning att introducera begreppet ”intertextualitet”. Det är visserligen inte någon eller några specifika texter som texten tar sitt avstamp i, men däremot en händelse, nämligen mordet på Ricardo Campogiani på Kungsholmen 2007. Då eleverna bara var fem år när detta hände var det ingen som förstod kopplingen och vi kunde därför ta analysen i två steg, precis som jag hade hoppats. Först fick de lyssna på låten och läsa texten och skriva ner fem ord som låten fick dem att tänka/känna. Sedan fick de diskutera sina ord och vidare tolkningar med några andra och sedan lyfte vi diskussionen i helklass. Efter en stund gav jag dem Ricardos namn och bad dem googla och sedan fick de ta sig en ny funderare på texten. Det blev mycket bra.

/Elin

Klassiker och argumentation

Hej!

Arbetet med språkvariation går in i slutskedet för mina ettor, så nu blev jag tvungen att tänka till och komma på vad nästa moment skulle bestå av. Jag hade bara en vag idé om att vi skulle hålla på med argumentation, men den idén börjar nu ta lite mer konkret form. Eleverna ska i grupper om fyra få läsa moderna romaner. Samma titel för alla i en grupp, så totalt sett ska alltså åtta olika titlar läsas i klassen. Titlarna är av blandad kompott: det som råkade finnas i vårt bokförråd.

Innan de får romanerna tänkte jag dock introducera momentet genom att de får diskutera vad som kännetecknar en klassiker. Jag hittade en bra artikel som behandlar frågan, som de kan få läsa efter att själva ha diskuterat: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/jP3xJA/vad-ar-en-klassiker Tanken är sedan att de ska få läsa romanerna och fundera över om de tycker att deras roman har potentialen att bli en klassiker eller ej, utifrån de kriterier vi har diskuterat, och eventuella andra infallsvinklar. När romanerna är utlästa ska frågan diskuteras i ett boksamtal. Steg två är sedan att de ska hålla ett argumenterande tal, där de får välja från några givna teser. Jag tänker mig till exempel:

– Därför bör man införa/inte införa en litterär kanon i gymnasieskolan.

– Därför kommer romanen x att bli/inte bli en klassiker.

– Därför bör man/bör man inte läsa mer klassiker.

Och kanske några fler teser också, jag ska fundera lite på det. Jag har inte gjort någon färdig tidsplanering ännu, men tänker att en del lektioner under den period då de läser romanen kommer att ägnas åt att lära sig mer om argumentation och en del lektioner kommer att ägnas åt att förbereda de egna talen.

/Elin

Filmtips: The Eternal Sunshine of the Spotless Mind

Hej!

Förkyld och nedgrävd i rättning kommer den här veckan (lite sent) endast ett kort filmtips: The Eternal Sunshine of the Spotless Mind. Denna film från 2004, med Jim Carrey och Kate Winslet i huvudrollerna, har ett väldigt intressant tidsförlopp. Det finns också en hel del intressant symbolik att titta närmare på. Den kan vara mycket användbar om man vill introducera eleverna för ett icke kronologiskt händelseförlopp. En nyckel till att förstå hur allt hänger ihop är den kvinnliga huvudkaraktärens hårfärg.

/Elin

Döden i romantiken och realismen

Hej!

Idag ska jag ha en lektion som handlar om typiska drag för romantiken. För kortare lektionsuppgifter passar det bra att använda lyrik för att påvisa typiska stildrag och skillnader mellan epoken. Döden är alltid ett intressant ämne, och ett typiskt tema under just romantiken. Mina elever använder Ulf Janssons kursbok Den levande litteraturen med den tillhörande antologin Levande texter. Där finns dikterna ”Till förruttnelsen” av Erik Johan Stagnelius och ”Kadavret” av Charles Baudelaire. Båda dikterna går också att återfinna på nätet. De är intressanta att jämföra eftersom de båda handlar om förruttnelse, men de gestaltar den på olika sätt. Även om det finns många vackra formuleringar i Baudelaires dikt så är hans beskrivningar mycket råare och mindre förskönade än Stagnelius trolska drömmar om förruttnelsen som brud.

/Elin

Filmtips dystopier: Gattaca

Hej!

I samband med mitt dystopiprojekt i Svenska 3 ska jag idag visa filmen Gattaca. Det är en spelfilm från 1997 som handlar om ett framtida samhälle där genmanipulation av människor spelar stor roll. Den känns förvånansvärt aktuell än idag. Verklighetens teknik har inte sprungit ifrån fiktionen, som så annars ofta är fallet. Mina elever ska båda få diskutera filmen som sådan: karaktärer och miljöer, men också specifikt det dystopiska temat: vilken framtid det är som presenteras i filmen, vad den visionen har sitt ursprung i och om filmen känns relevant än idag (varför/varför inte). Man kan också diskutera vidare vilken framtidsutveckling som egentligen är önskvärd när det gäller människans gener. Embryo- och fosterdiagnostik, selektiva aborter, genmodifiering… Filmen lämpar sig väl för ett samarbete med biologi eller naturkunskap, och även filosofi. Filminstitutet har gjort en handledning till filmen som går att hämta på nätet.

/Elin

Trägudars land och Vikingen

Hej!

Den grupp jag nu undervisar i Svenska 2 har fått läsa Trägudars land för att komma åt den delen av kunskapskraven som handlar om att kunna koppla ett verk till samtida idéströmningar har jag utgått från att Jan Fridegård lär ha sagt att han ”växt upp som trälars arvinge”. Jag berättade att Fridegårds föräldrar var statare och nämnde den så kallade statarskolan. Sedan fick eleverna läsa en utförlig artikel från Populär Historia som handlar om statare.

Vi läste också tillsammans Erik Gustaf Geijers dikt ”Vikingen” och diskuterade vilka bilder av vikingar de båda verken presenterar. De har sedan fått i uppgift att skriva en argumenterande text med en tes som berör förhållandet mellan den ena eller båda texterna och dess samtid. De måste använda två till tre källor.

Utöver romanen och dikten är de källor de kan välja mellan kursboken (Den levande litteraturen av Ulf Jansson), artikeln om statare och en text från Historiska museets hemsida, som handlar om vikingarnas liv. Tesen kan t.ex. vara ”Därför är Geijers dikt ”Vikingen” typisk för sin samtid” eller ”Därför är det rimligt att Fridegård har kallat sig själv ‘trälars arvinge'”.

Det ska bli intressant att se hur utfallet blir, men jag tror att det kan bli bra.

/Elin

Sitting drama

Hej!

Det roliga med att gå handledarutbildningen för Läslyftet är att man som svensklärare får sig lite ämnesfortbildning till livs också. Det händer ju tyvärr inte alltför ofta. Nästa vecka ska jag testa en metod som jag nog har hört talas om någon gång tidigare, men aldrig använt: sitting drama. Det går ut på att man låter några elever gå in i rollen som olika karaktärer i en text man har läst, och så får de andra eleverna ställa frågor till dem. Det handlar alltså inte om något förhör; det är inte meningen att de ska ställa kontrollfrågor som besvaras i boken. Det är istället ett sätt att skapa djupare förståelse för karaktärerna och deras handlingar. De elever som ska gå in i en roll måste relatera den karaktären till sig själv och sina erfarenheter och försöka sätta sig in i hur den här karaktären kan ha tänkt och känt. I mitt fall har eleverna redan diskuterat olika aspekter av romanen (Trägudars land) med varandra, vilket ger dem mer kött på benen inför en sådan här uppgift.

/Elin