Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
analysera

Filmtips: Aniara

Hej!

Om man liksom jag gillar att arbeta med dystopier (jag brukar göra det i Svenska 3) kan det vara intressant att veta att en filmatisering av Aniara nu går på Viaplay. Den kom tidigare i år och har fått bra recensioner. Det finns en lärarhandledning till den hos Svenska filminstitutet: https://www.filminstitutet.se/sv/fa-kunskap-om-film/filmiskolan/filmhandledningar/aniara/

Jag har spelat in den men ännu inte hunnit se den själv. Jag tänkte visa den nästa år, när jag förhoppningsvis har Svenska 3 med de två klasser som jag nu har i Svenska 2.

Givetvis får filmen inte visas i skolan utan att den har köpts in med rättigheter, eller lånats från till exempel medioteket i Stockholm. Jag ombads att förtydliga detta. Dock vill man ju kanske se filmen själv innan man visar den, därav tipset om att den nu går på Viaplay. Här kan man ansöka om licensavtal hos Swedish Film t.ex. https://www.swedishfilm.com/SE/avd_licens.aspx

/Elin

Tematisk undervisning

Hej!

Igår träffade jag en kompis som också är svensklärare och som vanligt kunde vi inte låta bli att prata en hel del jobb. Jag gav henne lite input när det gäller undervisning om våra minoritetsspråk och hon gav mig intressanta uppslag till undervisningen i litteraturhistoria. Eftersom jag började årets undervisning i Svenska 2 med först grammatik och sedan minoritetsspråk har jag skjutit litteraturhistorien framför mig, men efter höstlovet måste jag börja ta tag i den. Min vän berättade att hon brukar gå igenom hela litteraturhistorien under höstterminen och då använda ”hjälten” som tema. Det blir en ingång till olika epokers ideal och sedan avslutas det hela med att eleverna dels får skriva en essä där de får välja mellan några olika frågeställningar som berör temat och dels får hålla ett tal, där de får finna en egen infallsvinkel på temat. Jag tycker själv att upplägget låter mycket bra.

/Elin

Minoritetsspråk – samer

Hej!

Nu har jag precis inlett ett moment om våra minoritetsspråk, som ska pågå fram till höstlovet. Det tycker jag är så intressant att jag helst skulle vilja ha en hel kurs om det (jag har nog lite undertryckta samhällslärardrömmar), men man får ta det man hinner. I år tänkte jag ge samerna lite extra utrymme. Min plan är att vi ska läsa Linnea Axelssons roman Aednan, se filmen Sameblod och lyssna på Maxida Märaks sommarprat (som jag lite överambitiöst håller på och transkriberar). Sedan tänkte jag att eleverna ska få skriva en text där de reflekterar över hur samernas historia och nutid framställs i de tre olika verken. Lite vagt ännu, men jag har ett par veckor på mig att jobba på det. Hm, i skrivande stund blev jag påmind om att jag bara kommer att ha en klassuppsättning av Aednan (om den kommer från förlaget snart!), så jag måste hitta på någonting annat för min andra klass… Nåja, det ger sig.

För övrigt fick de göra en uppgift som jag har skrivit om tidigare: försöka para ihop rätt årtal med rätt händelse. Det väcker intressanta diskussioner. Minoritetsspråken årtal

De fick också diskutera vilka de trodde var de vanligaste språken i Sverige. Mikael Parkvall har publicerat statistik över detta för ett par år sedan. Han tror att arabiskan nu har gått om finskan som Sveriges näst största språk. Spännande! https://www.svd.se/arabiska-sveriges-nast-storsta-modersmal/av/mikael-parkvall 

/Elin

Litteraturtips: Aednan

Hej!

Här kommer ett litteraturtips: Aednan av Linnea Axelsson (det ska egentligen skrivas med en sådan där tjusig sammansatt ae-bokstav, men det orkar jag inte kolla upp hur man gör). Det är ett versepos som handlar om två samiska familjer, och som utspelar sig under de senaste 100 åren. Man får följa hur samerna drivs undan från sina ursprungliga marker och hur statliga Vattenfall i högsta grad bidrar till att förändra levnadsförhållandena, fram till de rättegångar som hölls som ett resultat av att Girjas sameby stämde staten, där dom föll i hovrätten så sent som januari 2018. En synnerligen utbildande bok, som kan användas som grund när man undervisar om språksituationen i Norden i Svenska 2. Formatet är visserligen utmanande, men man måste ju också våga utmana eleverna och låta dem möta nya textformer. Det tog mig inte mer än 2-3 timmar att läsa hela boken och jag tänker att man kan beta av den stegvis och låta eleverna diskutera den i grupp, för att tillsammans knäcka den. Med boken som grund kan man göra alla möjliga utvikningar och fördjupningar. Som till exempel det intressanta i att statens advokater använde l-ordet upprepade gånger under Girjas-målet (bra återkoppling till språklig variation i Svenska 1 dessutom!). Ett bra komplement är filmen Sameblod.

/Elin

Tema hållbar utveckling

Hej!

Jag har allt blivit lite dålig på att vårda denna blogg. Nästa vecka är det påsklov här i Stockholm, så då kommer inget inlägg. Nu börjar jag se slutet av terminen, då tiden efter påsklovet äts upp av en mängd prov och lovdagar. Jag har dock lite kvar i svenskan, och den sista större uppgiften eleverna ska få har temat hållbar utveckling. Det blir en kombinerad romananalys, källhantering och skrivuppgift. Halva klassen ska läsa Emmi Itärantas Minnet av vatten och halva ska läsa Maja Lundes Blå. Båda romanerna utspelar sig i en framtid där det till följd av klimatförändringarna är brist på vatten. Jag har beställt dem till skolan (Blå kommer som pocket i slutet av april), men innan de kommer så går de att låna som e-bok på biblioteket, mycket praktiskt. Jag ska ha någon form av diskussion som föregår den skriftliga uppgiften, där de får jämföra böckerna med varandra. Sedan ska jag också leta fram ett par andra källor, som de får möjlighet att använda sig av vid den skriftliga uppgiften. Upplägget är något (mycket) skissartat än så länge, men jag tror att det kan bli riktigt bra.

/Elin

Låtanalys 2

Hoppsan, nu var det visst en månad sedan jag skrev här. Visserligen en av veckorna under den månaden sportlov, men det är ändå ett par missade inlägg. Jag har haft lite fullt upp på jobbet och hemma, så det har fallit mellan stolarna. Men idag kan jag beskriva min senaste ”månadens dikt”, som också fick bli en låt. Jag var på konsert med Florence Valentin i lördags och valde att använda deras låt ”Spring Ricco” (https://www.youtube.com/watch?v=nq3CAs06C1U). Det gav mig anledning att introducera begreppet ”intertextualitet”. Det är visserligen inte någon eller några specifika texter som texten tar sitt avstamp i, men däremot en händelse, nämligen mordet på Ricardo Campogiani på Kungsholmen 2007. Då eleverna bara var fem år när detta hände var det ingen som förstod kopplingen och vi kunde därför ta analysen i två steg, precis som jag hade hoppats. Först fick de lyssna på låten och läsa texten och skriva ner fem ord som låten fick dem att tänka/känna. Sedan fick de diskutera sina ord och vidare tolkningar med några andra och sedan lyfte vi diskussionen i helklass. Efter en stund gav jag dem Ricardos namn och bad dem googla och sedan fick de ta sig en ny funderare på texten. Det blev mycket bra.

/Elin

Låtanalys

Hej!

Idag testade jag ett nytt grepp med ”månadens dikt”, som jag har skrivit om tidigare. Istället för att ta en dikt av en klassisk svensk poet (jag började med ”Inte ens” av Nils Ferlin och tog sedan ”I rörelse” av Karin Boye) så tog jag en modern låt, nämligen ”Sjön” av Frida Hyvönen (https://www.youtube.com/watch?v=GJKDiIl2Qw4). Först spelade jag låten och eleverna fick lyssna. (De fick texten efteråt, men när jag kör samma upplägg imorgon, med en annan klass, kommer jag att ge dem texten så att de kan följa med i den redan när de lyssnar på låten.) Sedan fick var och en punkta upp några korta tankar och eventuella frågor, på papper. Efter det fick de forma grupper om fyra, samla ihop sina papper och ge dem till en annan grupp. De skulle sedan läsa de papper de i sin tur fick och låta sin diskussion ta sin utgångspunkt där. Detta för att få in lite fler perspektiv i samtalet än om de bara pratade om vad de själva tyckt och tänkt. Det här var en låt som engagerade, för den är en liten berättelse där det finns vissa frågetecken kring vad som egentligen har hänt innan. Det gav mig anledning att spontant förklara begreppen intrig och fabel. När jag genomför samma uppgift i min andra klass imorgon ska jag kanske testa att ge dem de begreppen redan från början. Eleverna var oense om vad som egentligen hade hänt innan låten tar sin början, och den är absolut öppen för tolkning. Men i slutändan anslöt sig ändå flest elever till det som nog får sägas vara den rimligaste tolkningen : att det handlar om olycklig kärlek. Jag tror att jag ska låta morgondagens elever avsluta med att kort skriva ner sin egen tolkning, motiverad med citat från texten.

/Elin

Klassiker och argumentation

Hej!

Arbetet med språkvariation går in i slutskedet för mina ettor, så nu blev jag tvungen att tänka till och komma på vad nästa moment skulle bestå av. Jag hade bara en vag idé om att vi skulle hålla på med argumentation, men den idén börjar nu ta lite mer konkret form. Eleverna ska i grupper om fyra få läsa moderna romaner. Samma titel för alla i en grupp, så totalt sett ska alltså åtta olika titlar läsas i klassen. Titlarna är av blandad kompott: det som råkade finnas i vårt bokförråd.

Innan de får romanerna tänkte jag dock introducera momentet genom att de får diskutera vad som kännetecknar en klassiker. Jag hittade en bra artikel som behandlar frågan, som de kan få läsa efter att själva ha diskuterat: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/jP3xJA/vad-ar-en-klassiker Tanken är sedan att de ska få läsa romanerna och fundera över om de tycker att deras roman har potentialen att bli en klassiker eller ej, utifrån de kriterier vi har diskuterat, och eventuella andra infallsvinklar. När romanerna är utlästa ska frågan diskuteras i ett boksamtal. Steg två är sedan att de ska hålla ett argumenterande tal, där de får välja från några givna teser. Jag tänker mig till exempel:

– Därför bör man införa/inte införa en litterär kanon i gymnasieskolan.

– Därför kommer romanen x att bli/inte bli en klassiker.

– Därför bör man/bör man inte läsa mer klassiker.

Och kanske några fler teser också, jag ska fundera lite på det. Jag har inte gjort någon färdig tidsplanering ännu, men tänker att en del lektioner under den period då de läser romanen kommer att ägnas åt att lära sig mer om argumentation och en del lektioner kommer att ägnas åt att förbereda de egna talen.

/Elin

Filmtips: The Eternal Sunshine of the Spotless Mind

Hej!

Förkyld och nedgrävd i rättning kommer den här veckan (lite sent) endast ett kort filmtips: The Eternal Sunshine of the Spotless Mind. Denna film från 2004, med Jim Carrey och Kate Winslet i huvudrollerna, har ett väldigt intressant tidsförlopp. Det finns också en hel del intressant symbolik att titta närmare på. Den kan vara mycket användbar om man vill introducera eleverna för ett icke kronologiskt händelseförlopp. En nyckel till att förstå hur allt hänger ihop är den kvinnliga huvudkaraktärens hårfärg.

/Elin

Döden i romantiken och realismen

Hej!

Idag ska jag ha en lektion som handlar om typiska drag för romantiken. För kortare lektionsuppgifter passar det bra att använda lyrik för att påvisa typiska stildrag och skillnader mellan epoken. Döden är alltid ett intressant ämne, och ett typiskt tema under just romantiken. Mina elever använder Ulf Janssons kursbok Den levande litteraturen med den tillhörande antologin Levande texter. Där finns dikterna ”Till förruttnelsen” av Erik Johan Stagnelius och ”Kadavret” av Charles Baudelaire. Båda dikterna går också att återfinna på nätet. De är intressanta att jämföra eftersom de båda handlar om förruttnelse, men de gestaltar den på olika sätt. Även om det finns många vackra formuleringar i Baudelaires dikt så är hans beskrivningar mycket råare och mindre förskönade än Stagnelius trolska drömmar om förruttnelsen som brud.

/Elin