Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
analysera

Genrestudier

Hej!

I Svenska 1 har jag ett projekt som har gått ut på att eleverna får studera olika genrer. Jag har valt ut åtta genrer (skräck, deckare, chicklit, romantik, historisk roman, science fiction, fantasy och äventyr) och eleverna har fått jobba i grupper om fyra. Grupperna skapar jag genom att eleverna på en lapp får rangordna de fyra genrer de helst vill jobba med. Det brukar då gå att få ihop grupper där alla får något av sina val. Var och en ska sedan välja en roman inom sin genre, som de ska läsa i sin helhet. Ingen i gruppen får välja samma titel och helst inte samma författare. De ska sedan jämföra böckerna de läst (inom gruppen). Jag brukar be dem titta särskilt på handling, språk, karaktärer, miljö och tema/budskap. Utifrån den jämförelsen ska de sammanställa en muntlig presentation som avhandlar vad som verkar vara typiskt för just deras genre. De måste ta med tydliga exempel från böckerna. Här har jag också låtit dem göra sin första PowerPoint (eller om de nu hellre använder Prezi eller något annat presentationsprogram).

Eleverna uppskattar framför allt att (inom vissa ramar) själva få välja vad de ska läsa. Det brukar dock bli en del bollande fram och tillbaka med olika titlar och jag har själv behövt googla lite fakta om sådana jag inte känner till sedan tidigare, för att se om de passar in i genren eller inte. Jag ger alltid eleverna en lista med förslag på författare som är verksamma inom de olika genrerna, men många har egna idéer.

Jag har funderingar på att nästa gång låta dem göra en generalrepetition av sin redovisning för en av de andra grupperna, för att finslipa den så att den blir så bra som möjligt. De har fått ge varandra feedback på vad som var bra och vad som kan förbättras när de gjort den färdiga presentationen, men det är ju ännu bättre om de kan ge varandra konstruktiv kritik i förväg, så att slutresultatet trimmas ytterligare.

Uppgiften ger eleverna goda förutsättningar att uppfylla följande del av kunskapskraven: ”Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv.” (Kraven för A)

/Elin

Jämförande analys av ”Doktor Glas”

Hej!

Att göra jämförelser mellan olika verk tycker jag alltid är en givande uppgift. Det brukar tydligt visa vilka elever som har förmåga till en djupare analys och vilka som inte har det. Att jämföra två verk från olika epoker ger eleverna mer av en helhetsbild av kulturen och dess utveckling. Men jag har också en uppgift där eleverna har fått jämföra ett och samma verk, fast i olika tappningar/tolkningar. Det gäller Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Jag har haft den uppgift i årskurs tre, men man kan förstås tänka sig att göra den i årskurs två eller kanske till och med ett också. Eleverna har fått läsa boken (finns att tillgå gratis via Runebergprojektet här), se en inspelning av enmansföreställningen med Krister Henriksson samt se filmatiseringen från 1942 (finns tillgänglig på Youtube här). Eleverna får själva avgöra vilka infallsvinklar som är intressanta att ta upp i en analys av verken. Deras urval säger förstås mycket om deras analysförmåga. Den mest intressanta aspekten torde vara berättarperspektivet. I både romanen och teatermonologen får vi tillgång till skeendet endast via Doktor Glas och hans tankar. I filmen däremot blir berättelsen förmedlad genom ett utomstående perspektiv. Det ger väldigt olika upplevelser av själva handlingen. Många elever tar också upp att romanen och filmen har mest gemensamt när det gäller miljöbeskrivningarna, där pjäsen helt utspelar sig inne på Doktor Glas kontor, bortsett från en del filmsnuttar.

/Elin

Boktips: Trägudars land

Hej!

I samband med att vi i Svenska två avhandlar litteraturhistorien brukar jag, kopplat till nordisk forntid, låta eleverna läsa Trägudars land av Jan Fridegård. En bok om epoken istället för från epoken. Trots sina 75 år på nacken (jag blev chockad själv när jag nu räknade ut det) står sig romanen väldigt bra. Det beror förmodligen delvis på det historiska ämnet och delvis på det lättillgängliga sätt som den är skriven på. Min erfarenhet är också att de flesta elever inte har kommit i kontakt med romanen tidigare, men uppskattar att läsa den. För de som gillar den är det roligt att kunna tipsa om de andra två delarna i serien.

Det finns många olika infallsvinklar man kan använda när man jobbar med Trägudars land. Här är några förslag:

– Romanens uppbyggnad. Den har mycket miljöbeskrivningar och extremt få dialoger, något de flesta ungdomar är ovana vid.

– Relationen mellan de två huvudpersonerna. Det är intressant att analysera hur dynamiken och psykologin emellan dem förändras under berättelsens gång.

– Klasskillnaderna som skildras i boken.

– Könsrollerna som skildras i boken.

– Frågan om frälsning, är det rätt att åka runt och missionera och försöka omvända andra människor till sin egen tro?

– Samarbete med historieämnet om vad man vet om hur det såg under den aktuella epoken.

– Längtan bort, längtan efter något annat, ett återkommande tema i boken.

Listan kan säkert göras längre, men detta är några idéer och tankar jag har kring Trägudars land.

/Elin

Mer om Edward Scissorhands

Kort inlägg idag, då jag är har båda mina barn hemma hela dagarna den här veckan. Jag tänkte att jag kunde skriva lite om varför jag tycker att Edward Scissorhands är en bra film för analys, för er som inte har sett den tidigare. Det finns helt enkelt många olika intressanta infallsvinklar som man kan ta upp. En av dem är estetiken. Filmens regissör heter Tim Burton och han har gjort sig känd för ett väldigt speciellt bildspråk. I filmen ställs till exempel en väldigt pastellfärgad förorts- eller småstadsidyll mot ett mörkt och läskigt slott. Men förpackningarna motsvarar inte innehållet, så att säga. Musiken spelar också stor roll för stämningsläget i filmen. Filmen innehåller både platta och runda karaktärer och man kan analysera deras roller i filmen och deras trovärdighet. Handlingen innehåller tillbakablickar i två nivåer och har intressanta vändpunkter som går att diskutera mycket. Slutligen har filmen ett tydligt tema och budskap, som handlar om utanförskap och acceptans.

Genom att låta eleverna göra en analys av Edward Scissorhands ger man dem därför goda möjligheter att uppfylla följande del av kunskapskraven (ur aspekten ”annat berättande”):

Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser, formulerar välgrundade och nyanserade egna tankar med utgångspunkt i berättandet samt relaterar innehållet i berättandet på ett relevant sätt till allmänmänskliga förhållanden.

/Elin

Referera, recensera, analysera…

Som jag skrev i förra inlägget är min erfarenhet att de flesta elever har svårt att skilja på referat och analys när de kommer till gymnasiet. De brukar också ha svårt att hålla sig från att recensera när de egentligen ska analysera. I en analys är det inte intressant om du tycker att till exempel en film är bra eller dålig. Det intressanta är hur du tolkar olika delar av den. Man kan diskutera om karaktärerna är platta eller runda, men vilket du föredrar är ointressant i sammanhanget. Därför tycker jag att det är väldigt viktigt att tidigt reda ut skillnaden mellan dessa begrepp.

På Norra Real använder vi för närvarande BRUS-handboken (Bayard med flera) från Natur & Kultur i alla årskurser. Den har sina för- och nackdelar, jag kan återkomma med en recension längre fram. I Svenska 1 är den dock enkel och lättöverskådlig. Där finns en guide till hur man skriver recensioner, som säger att en recension ska innehålla följande delar (förutom lite allmän info som till exempel titel, författare, regissör): referat, analys och omdöme. Att skriva en recension efter den här modellen tvingar eleverna att skilja på dessa tre saker.

Att göra en analys är inte så lätt om man inte är van. Därför låter jag eleverna, efter att vi sett filmen, börja med att göra en analys i grupp. Det finns några sidor i boken som handlar om att analysera och de får de läsa innan vi ser filmen. Jag brukar alltid få frågan om man ska anteckna när man ser filmen och då brukar jag svara att det beror på hur bra minne de har. Det är viktigt att de lär sig att se filmer aktivt, men de får lära sig att själva ta ansvar för det. Lektionen efter att vi har sett klart filmen får de sedan sitta i grupper (som jag har delat in) och tillsammans diskutera sig fram till en analys, som de lämnar in till mig vid lektionens slut. Jag brukar be dem fokusera på miljö, karaktärer, handling och budskap/tema. Visst hade de kunnat få längre tid på sig för att göra en utförligare analys, men ger man bara en lektion tvingar man dem att vara effektiva och utnyttja tiden väl. Det minskar också risken för att de söker svar på annat håll och därmed lär sig mindre. Denna första gruppanalys är ändå till största del en plattform för kommande uppgifter.

Mer i nästa inlägg om recensionen de sedan ska skriva.

/Elin

Filmtajm!

Filmvisning brukar vara uppskattat av eleverna. Och även om ”det vidgade textbegreppet” är en förlegad formulering så står följande i Skolverkets instruktioner om svenskämnets syfte: ”Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.”. Så film SKA faktiskt användas i svenskundervisningen. Inte mig emot. I Svenska 1 använder jag film som grunden för en första analysuppgift. Jag vill också att de tidigt ska lära sig skillnaden mellan att analysera, recensera och referera. Det brukar många elever ha svårt för när de kommer till gymnasiet.

Vad ska man då välja för film? Visserligen är det ingen nackdel att se om en film man redan har sett om man ska göra en analys, tvärtom. Dock tycker de flesta elever att det är roligast att få se något de inte har sett förut. Som första film brukar jag använda Edward Scissorhands.  Det finns flera anledningar till att jag väljer just den filmen. Dels hör den till avdelningen filmer som jag tycker känns ganska fräscha fast de egentligen har runt 20 år på nacken. Det innebär att många elever inte har kommit i kontakt med den tidigare. Dock känner många elever igen Johnny Depp från bland annat Pirates of the Caribbean-filmerna, vilket gör dem positiva till även denna film. Sist men inte minst tycker jag att det är en bra film att analysera. Det finns många olika infallsvinklar utgå ifrån och den har ett tydligt budskap. Jag återkommer till det längre fram.

Jag har prövat mig fram till ett upplägg där eleverna först får se filmen, sedan diskutera den i grupp och göra en första gemensam analys och sedan skriva en egen recension. Jag beskriver mer om detta i nästa inlägg.

/Elin

Bildkälla: Imdb.com Bildkälla: Imdb.com