Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
antiken

Antikens ord

Hej!

Ett roligt sätt att närma sig antiken är att utgå från ett antal vardagliga ord och uttryck och ta reda på var de egentligen härstammar ifrån. Vi har väldigt många ord som har sin grund i antikens Grekland. Varför heter det till exempel cyklop, panik, afrodisiakum och spartansk? Och med begreppen trojan, akilleshäl och stridsäpple (bland andra) kan man närma sig Illiaden. Det är ändå bra häftigt att berättelsen om den trojanska hästen har fått ge namn åt ett datavirus, ca 2700 år senare.

/Elin

Övning Homeros

Hej!

Jag har påbörjat litteraturhistorien med mina tvåor. Efter lite allmän introduktion av antiken förra lektionen tänkte jag nämna lite mer om Homeros denna lektion. Jag läste kursbokens utdrag ur Iliaden (när Akilles dödar Hektor) och visade ett klipp med samma scen ur filmen Troja (2004). Sedan lyfte jag fram det som några kännetecken för Iliaden och Homeros (hexameter, homeriska liknelser, metaforer, stående epitet, allitterationer och episk bredd) och efter det fick eleverna i uppgift att i grupp skriva ett eget kort epos (ja jag vet att det är en självmotsägelse). Instruktionen var att alla i gruppen skulle finnas med i berättelsen, beskrivna med ett stående epitet, att det skulle finnas en homerisk liknelse och ytterligare minst en liknelse eller metafor, allitterationer och en utvikning eller parallellhandling som visade på episk bredd. Texten fick också gärna vara rytmisk. Tiden blev tyvärr för kort, men de hade väldigt roligt och jag tror att det blir lättare att minnas något man har gjort själv än bara lyssnat till.

/Elin

Antiken och sexstrejk

Hej!

Jag drar till med ett till tips om antiken när jag ändå är inne på ämnet. Det blir ett kort tips den här gången, ett litteraturtips: Lysistrate av Aristofanes. Även de mest uttråkade elevers intresse bör kunna väckas av något så kul som en sexstrejk. Ämnet kan förstås behandlas från ett flertal olika infallsvinklar. Skulle en sådan strejk kunna fungera idag?

/Elin

Antikens människoideal

Hej!

Här kommer en rolig och intressant övning helt ogenerat stulen från Den levande litteraturen av Ulf Jansson (Liber, 2002). Den går ut på att diskutera människans sanna natur. Under antiken fanns två diametralt olika syn på människan och för henne eftersträvansvärda ideal. Förebilderna var två gudar: Apollon och Dionysus. Apollon stod för måttfullhet och dygdighet. Man ska inte förhäva sig och tro att man är mer än en simpel människa som styrs av gudarna och ödet. Man får inte utveckla hybris. Detta var ett ideal för de bildade grekerna. Bland de breda folklagren frodades istället ett dyrkande av vinguden Dionysus. Han var allt Apollon inte var: tygellös, måttlös och extatisk. Jag har haft som uppgift att eleverna får sätta sig in i de två idealen och diskutera vilket som målar upp den sannaste bilden av människan: är hon en Apollon, en Dionysus, båda delarna eller ingetdera? Uppgiften går att genomföra såväl skriftligt som muntligt, beroende på vad som passar bäst för stunden och i gruppen. Man kan ju också dra paralleller till andra religioner och kulter. Dionysus var fruktbarhetens och naturkrafternas gud, vilket går att jämföra med vår nordiska dyrkan av Frej och Freja.

/Elin