Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
grammatik

Grammatikupplägg

Hej!

Nu börjar jag bli lite varm i kläderna detta nya läsår och känner att det är dags att dra igång bloggandet igen. Förar året hade jag två kurser i Svenska 1 och i år har jag samma två klasser i Svenska 2, men jag ska ändå försöka komma med tips som berör även andra kurser. Detta första gäller dock Svenska 2 och grammatikmomentet. I år har jag valt att börja kursen med det. Egentligen hade jag önskat att det låg redan i Svenska 1. Detta år kör jag ett stegvis upplägg. Först har vi jobbat med ordklasserna och nu ska jag ha ett litet test gällande dem (relativt enkelt) Test ordklasser. Sedan ska vi jobba med satsdelarna och ha ett litet test på dem. Efter dessa två delmoment ska eleverna få en svårare uppgift; en kort text med flera grammatiska felaktigheter och osmidigheter, som de ska analysera och förbättra genom att använda relevant terminologi. Till exempel ”på de första tre raderna upprepas substantivet ‘katten’ fem gånger, vilket gör texten tjatig. Man kan istället byta ut ‘katten’ mot pronomen, på följande sätt…”.

/Elin

Språkvård

Hej!

Jag tycker att det svåraste med att bedöma texter i svenska är var man ska dra gränsen för vad man ska kommentera och vad man ska låta passera. Eftersom språk är i ständig förändring finns det ju hela tiden en glidning mot nya sätt att uttrycka sig, och det är svårt att veta när gränsen är passerad för vad som accepteras i formellt skriftspråk. För närvarande har jag hakat upp mig på att låta supinumformen stå ensam i bisatser (d.v.s. utelämna ”hade” och ”har” i formuleringar som ”har sprungit”). Det blir ju fullt begripliga meningar, men jag upplever det inte som formellt korrekt. Ett annat irritationsmoment är vad jag upplever vara ett överdrivet användande av prepositionen ”kring”. Den auktoritet man kan använda i de här frågorna är Språkrådet. Jag har sett publikationer hos dem som talar för att man ska låta ”kring” vara, men jag har faktiskt skrivit till dem och frågat vad som gäller när det handlar om att låta supinum stå ensamt. Ibland känner man sig som Don Quijote och det är bra att veta i vilka strider det är lika bra att kasta in handduken…

/Elin

Funktionell grammatik

Hej!

På skolan där jag undervisar kan man se en viss trend bland svensklärarna när det gäller grammatiken. De som har ytterligare ett språkämne som sitt andra ämne tenderar att lägga större vikt vid grammatikens teoretiska sida än de som har någon annan typ av ämne vid sidan av svenskan. Själv hör jag till den sistnämnda gruppen (mitt andra ämne är biologi, och så har jag också tidigare undervisat i filosofi). Vi har en ambition att utveckla gemensamma examinationer, och denna skillnad mellan oss har gjort att vårt gemensamma grammatikprov har fått ganska annorlunda utformning beroende på vem det är som har konstruerat provet. I år låg fokus till största del på praktisk grammatik, och det vi framför allt ville lära eleverna var följande:

– nominalisering

– pronomen som ett sätt att variera en text

– undvika talspråk

– hålla sig till ett tempus

– undvika satsradning

– utveckla sin text med rätt bisatsinledare

– använda subjekts- och objektsform på ett korrekt sätt

– bygga ut och variera fundamentet i en sats

– tema – rema-principen

Vi såg detta som nycklar för att våra elever ska kunna producera bättre texter. Själv är jag väldigt nöjd med detta fokus, men nästa år kanske det svänger åt det andra hållet igen, med mer fokus på att kunna ställa upp satsscheman och liknande. :-)

/Elin

Ämnesöverskridande samarbete grammatik

Hej!

Just nu kör vi grammatik i Svenska 2. För ett par veckor sedan tipsade jag er om en bra blogg (https://strategierforlarande.se) av Åsa Edenfeldt. Därifrån har jag hämtat inspiration till delar av årets undervisning. Edenfeldt lyfter bland annat fram vikten av nominalisering för att göra texter mer formella. Jag insåg direkt att jag ofta har talat om för eleverna att de ska skriva mer formellt, men varit dålig på att ge dem verktyg för hur de ska göra detta. Nominalisering och ökad ordtäthet generellt gör texter mer formella. För att mina elever, som läser naturvetenskapligt program, ska känna att de får en mer praktisk användning av svenskämnet (inte bara är begränsad till våra sejourer) ska de få dels ett utdrag ur en labbrapport (autentisk elevtext som är ganska ”pratig”) och dels ett utdrag ur ämnesplanen för biologi. De ska sedan få räkna antalet substantiv, adjektiv och verb i de båda texterna och se om de kan se någon skillnad. Sedan ska de försöka förtäta utdraget från labbrapporten, både genom nominalisering och genom att i största allmänhet  plocka bort överflödig textmassa. För att uppnå bra diskussioner och bästa möjliga resultat ska de få göra detta i smågrupper. Det ska bli väldigt intressant att se resultatet.

/Elin

Grammatik

Hej! Jag tror bestämt inte att jag har skrivit något om grammatik tidigare. Grammatik kan man behandla på många olika sätt. Det här är vad som står i kunskapskraven:

E                                                          C                                                            A

Språkets uppbyggnad och grammatik Eleven kan översiktligt utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan med viss precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

På vår skola har vi haft många intressanta diskussioner om hur man ska examinera detta moment. Själv har jag testat en modell där jag först haft lite enklare faktafrågor (där de t.ex. ombeds förklara begreppen fonem och grafem, ta ut morfem ur ett ord och identifiera olika ordklasser och satsdelar), och sedan en komplex fråga. Den komplexa frågan består i ett påhittat elevexempel med diverse mindre lyckade språkliga konstruktioner, såsom satsradning och en felaktig användning av de  och dem. Eleverna får med ge förslag på hur texten kan förbättras, genom att använda adekvata begrepp. Den elev som till exempel kan säga att de och dem är fel använda och att det är tjatigt att alla meningar börjar på ungefär samma sätt (t.ex. Han gick…, Han gjorde…, Han åt…) utan att mer konkret förklara varför det är fel har översiktligt redogjort för hur olika delar av språket är uppbyggda och samspelar med varandra (d.v.s. E-nivå) och den elev som kan förklara att texten blandar ihop subjekts- och objektsform och att det blir mer omväxlande att läsa en text där inte flera huvudsatser som alla börjar med subjekt + predikat staplas på varandra har däremot med god precision redogjort för hur olika delar av språket är uppbyggda och samspelar med varandra (d.v.s. A-nivå). /Elin