Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
litteraturhistoria

Fröken Julie, jämförande analys

Hej!

Nu var det ca en månad sedan jag uppdaterade bloggen. Hela den här grejen med distansundervisning har slukat min tid och mitt fokus och jag har lagt bloggen åt sidan, även om det är nu tips och inspiration behövs som mest. Men nu har jag utarbetat en plan för slutet av Svenska 2, och den kan jag dela med mig av. Jag ska låta mina två klasser läsa Fröken Julie (finns tillgänglig på projekt Runeberg på nätet) och också se den filmade uppsättning som finns i SVTs Öppet arkiv (från 1969 med Bibi Andersson och Thommy Berggren) samt Helena Bergströms Julie, som finns tillgänglig att strömma från Medioteket. Tjoho för allt material som är gratis tillgängligt via nätet! De ska sedan få diskutera pjäsen och de två tolkningarna i samtal som jag lyssnar på.

/Elin

Isolering i coronatider

Hej!

Mitt senaste inlägg handlade om vad som kan vara bra att ha om man är på ett skepp som förliser. Det här med övergivenhet och isolering känns ju fortsatt aktuellt så här i coronatider. Eftersom jag är gymnasielärare jobbar jag från och med igår hemifrån och undervisar eleverna på distans. Vi har kommit in på romantiken och eleverna ska få en uppgift kopplad till upplysningen och romantiken. Det ska vara en argumenterande uppgift, där de får välja mellan att redovisa skriftligt och att redovisa muntligt. De ska få välja mellan två scenarier: det ena är att de måste tillbringa en obestämd tid isolerade i en stuga, med endast en annan människa som sällskap. De får välja om de vill ha med sig Candide, Pangloss, Robinson, Werther, Frankenstein eller Frankensteins monster/varelse. De måste använda sig av relevant verk i sin argumentation. Jag har gett dem utdrag och vi har också sett Kenneth Branaghs filmatisering av Frankenstein från 1994. Det andra scenariot är att de är ute och reser med en tidsmaskin och plötsligt inte har bränsle nog att ta sig tillbaka till sin egen tid. De kan max ta sig till år 1800 och kan välja mellan att tillbringa resten av sitt liv i antingen upplysningen eller romantiken. Även här måste de använda sig av relevanta verk i sin argumentation.

/Elin

Fast på en öde ö?

Hej!

Svenska 2 helt enkelt finns en rolig övning om vad man bör prioritera om man lider skeppsbrott. Scenariot är att man är på en sjunkande båt och ska rädda sig i en livbåt med åror. Man kan ta med sig en låda med tio föremål och eleverna ska diskutera hur de ska rangordna dem:

– luftmadrass

– fiskeutrustning

– 2 chokladkakor

– behållare med 25 liter vatten

– harpun

– 5 meter nylonrep

– 8 kvadratmeter plast

– 10-litersbehållare med olje- och bensinblandning

– rakspegel

– en uppsättning reservlivsmedel

Det roligaste med den här övningen är inte att det uppstår engagerad diskussion, utan att det faktiskt finns ett facit, som baseras på fakta från Försvarsmakten. Det står att de flesta räddningar sker inom 36 timmar och under den tiden överlever man utan mat och vatten. Det viktigaste är därför att kunna signalera, vilket är anledningen till att rakspegel kommer som etta, följt av olje- och bensinblandning. Sedan kommer vatten, följt av reservlivsmedel. Därefter plasten, för att samla in regnvatten och skydda mot vädret. Sedan kommer chokladkakorna, som är bra reservmat. Fiskeutrustningen kan ge mat, men det är osäkert och tillagning blir svårt. Repet kan användas för att surra fast föremål så att de inte faller överbord. Luftmadrassen kan fungera som livboj och sist kan eventuellt harpunen kunna användas för större fiskar, men det är svårt och tillagning är som sagt också svårt.

Jag brukar ju också köra ”dagens ord” med mina elever, och här passade ”robinsonad” utmärkt.

/Elin

Upplysningen vs. romantiken

Hej!

Ja jag fortsätter tjata om litteraturhistorien, eftersom det är där jag befinner mig just nu och jag inte riktigt orkar tänka utanför den lådan för tillfället. Jag kommer snart till upplysningen och romantiken, och där blir det intressant att presentera de två epokerna och ställa dem mot varandra. Jag ska ha någon form av argumenterande uppgift, där eleverna får välja mellan att redovisa muntligt eller skriftligt. Jag har tidigare använt mig av Frankenstein (vi har sett filmatiseringen med Robert de Niro som Varelsen/Monstret) och så har eleverna antingen fått hålla/skriva ett försvarstal eller ett ”anklagelsetal”, där de får ta ställning till hur stor skuld/ansvar Varelsen/Monstret har i det han har gjort. Jag tänker mig nu att de kanske kan få välja mellan den uppgiften eller jämföra t.ex. Werther och Robinson Crusoe med varandra och ta ställning för vem de tycker är den mest ideala människan, eller något i den stilen (jag har ju historiens människoideal som tema, så även upplysningen och romantiken är tacksamma epoker).

Jag har tyvärr fått in lite för lite textläsning hittills, enligt mig själv. Den ena av mina två klasser har visserligen fått läsa Linnea Axelssons Aednan, men den andra klassen har bara fått läsa utdrag och ett par dikter. Men jag är sugen på att låta dem läsa Trägudars land och jämföra den med Geijers ”Vikingen”.

/Elin

Medeltiden – riddaridealet

Hej!

Nu har jag i Svenska 2 marscherat in i medeltiden, och vi har tagit oss en närmare titt på riddaridealet. Det presenteras tydligt i Tristan och Isolde, som jag här bjuder på två utdrag ur. Det är också intressant att jämföra de två versionerna (en mer ursprunglig diktning kontra den modernt sammanställda versionen från 1900, av Joseph Bediér). Jag läste högt för eleverna, som sedan fick diskutera varför kungen helt ändrade inställning och hur Tristan och Isolde skulle förstå att han inte längre var ond på dem. Svärdet, ringen och handskarna som symboler.

Tristan och Isolde ver 1

Tristan och Isolde ver 2

/Elin

Argumenterande tal antiken

Hej!

Nytt år och nya möjligheter! Eller ny termin och bita ihop fram till sportlovet. ;-) Nu var det ett tag sedan det blev ett inlägg, på grund av ledighet. För att slippa sätta igång alltför mycket nytt direkt efter julledigheten introducerade jag en uppgift i Svenska 2 innan lovet. Eleverna ska hålla ett argumenterande tal där de har en av följande teser:

1. Människan är en Apollon.

2. Människan är en Dionysus.

3. Person XX har hybris.

4. Person XX har inte hybris.

Jag använder kursboken Svenska 2 helt enkelt och den innehåller en presentation av människosynen i det antika Grekland (en liknande, fast lite mer utförlig, beskrivning finns också i Den levande litteraturen) och även en övning som heter ”Har Zlatan hybris”? Jag har olika epokers människosyn som ett övergripande tema för litteraturhistorien i Svenska 2, och kommer att avsluta kursen med en uppgift där de får jämföra dagens människosyn med tidigare epoker (jag är inte färdig med den exakta utformningen av den uppgiften, det är en så länge bara en tanke).
/Elin

Antikens ord

Hej!

Ett roligt sätt att närma sig antiken är att utgå från ett antal vardagliga ord och uttryck och ta reda på var de egentligen härstammar ifrån. Vi har väldigt många ord som har sin grund i antikens Grekland. Varför heter det till exempel cyklop, panik, afrodisiakum och spartansk? Och med begreppen trojan, akilleshäl och stridsäpple (bland andra) kan man närma sig Illiaden. Det är ändå bra häftigt att berättelsen om den trojanska hästen har fått ge namn åt ett datavirus, ca 2700 år senare.

/Elin

Övning Homeros

Hej!

Jag har påbörjat litteraturhistorien med mina tvåor. Efter lite allmän introduktion av antiken förra lektionen tänkte jag nämna lite mer om Homeros denna lektion. Jag läste kursbokens utdrag ur Iliaden (när Akilles dödar Hektor) och visade ett klipp med samma scen ur filmen Troja (2004). Sedan lyfte jag fram det som några kännetecken för Iliaden och Homeros (hexameter, homeriska liknelser, metaforer, stående epitet, allitterationer och episk bredd) och efter det fick eleverna i uppgift att i grupp skriva ett eget kort epos (ja jag vet att det är en självmotsägelse). Instruktionen var att alla i gruppen skulle finnas med i berättelsen, beskrivna med ett stående epitet, att det skulle finnas en homerisk liknelse och ytterligare minst en liknelse eller metafor, allitterationer och en utvikning eller parallellhandling som visade på episk bredd. Texten fick också gärna vara rytmisk. Tiden blev tyvärr för kort, men de hade väldigt roligt och jag tror att det blir lättare att minnas något man har gjort själv än bara lyssnat till.

/Elin

Tematisk undervisning

Hej!

Igår träffade jag en kompis som också är svensklärare och som vanligt kunde vi inte låta bli att prata en hel del jobb. Jag gav henne lite input när det gäller undervisning om våra minoritetsspråk och hon gav mig intressanta uppslag till undervisningen i litteraturhistoria. Eftersom jag började årets undervisning i Svenska 2 med först grammatik och sedan minoritetsspråk har jag skjutit litteraturhistorien framför mig, men efter höstlovet måste jag börja ta tag i den. Min vän berättade att hon brukar gå igenom hela litteraturhistorien under höstterminen och då använda ”hjälten” som tema. Det blir en ingång till olika epokers ideal och sedan avslutas det hela med att eleverna dels får skriva en essä där de får välja mellan några olika frågeställningar som berör temat och dels får hålla ett tal, där de får finna en egen infallsvinkel på temat. Jag tycker själv att upplägget låter mycket bra.

/Elin

Argumentera i litteraturhistorien

Hej!

Här kommer några korta tips mitt i all rättning. I kursen Svenska 2 ingår som bekant att man ska argumentera, muntligt eller skriftligt. Detta kan ju med fördel kopplas ihop med litteraturhistorien, eftersom den också ska avhandlas under kursen. Här är några tips på ämnen för argumentation:

– Därför är upplysningens ideal bättre än romantikens (eller tvärtom).

– Därför bör författare xx/verket xx ingå i svensk kanon (eller inte).

– Därför bör Frankensteins monster dömas för sina handlingar (eller inte).

– Därför är författare xx/verket xx typisk/typiskt för epoken xx.

/Elin