Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
språksituationen i Norden

Stackars danska barn

Hej!

Jag tycker att det är roligt att jämföra danska, norska och svenska. Frågar man eleverna vilket språk de tror är närmast släkt med svenskan blir svaret nästan alltid norska. Förvåningen brukar vara stor när man säger att det är danska. Det är ju så svårt att förstå, tycker många svenskar (jag själv inräknad)! Det brukar ske en aha-upplevelse när man jämför talad och skriven danska. Jag lade upp en lektion så här: först lyssnade vi på två danska låtar, Olsen Brothers ”Smuk som et stjerneskud” https://www.youtube.com/watch?v=l9Jck3OO5NA, som passande nog vann Eurovision Song Contest samma år som mina elever föddes (2000) och Rasmus Seebachs ”Natteravn” https://www.youtube.com/watch?v=EoJVi5J4qJc (från 2010). De fick i uppgift att bara lyssna och skriva ner ord eller fraser som de trodde att de förstod och vad de trodde att låtarna handlade om. Sedan fick de läsa låttexterna och se om de blev klokare av det. Då fick de verkligen uppleva vilken skillnad det är på att lyssna på danska och att läsa danska. Sedan fick de läsa artikeln ”Stackars danska barn” http://spraktidningen.se/artiklar/2012/10/stackars-danska-barn och förvånas över att danska är svårt även för danskarna. Jag gav dem några frågor till artikeln och sedan fick de också öva referatskrivning med hjälp av den.

/Elin

Strategier under läsning

Hej!

Förra veckan blev det inget inlägg eftersom jag var ledig. Jag fick faktiskt hela veckan ledig för en gångs skull, på grund av föräldraledig måndag och inarbetad kompetensutveckling i och med Läslyftet, där jag är handledare. Många svensklärare tycker att innehållet i vår modul av Läslyftet (”Lässtrategier för ämnestexter”) inte är något nytt under solen, men själv tycker jag att det är bra att bli påmind om hur man faktiskt kan jobba mer aktivt med läsningen. Jag gör tyvärr alltför ofta så att jag ger eleverna en text att läsa och bara förväntar mig att de ska klara av det, eftersom vi har så pass ”duktiga” elever på skolan där jag undervisar. Men de är duktiga på att hålla en fasad av att de förstår mer än vad de egentligen gör, både inför lärare och inför klasskamrater. Därför är det viktigt att man även på en skola där eleverna når goda studieresultat jobbar med lässtrategier. I samband med undervisningen om språksituationen i Norden (Svenska 2) gav jag eleverna en text som handlar om lagen om nationella minoriteter (http://www.minoritet.se/lagen-om-nationella-minoriteter). Texten är relativt komplicerad för eleverna, eftersom den innehåller ett mycket formellt språk som beskriver juridiska situationer. De fick jobba indelade i grupper och jag uppmanade dem att stanna upp vid alla svåra ord och ta reda på vad de betydde, liksom att sammanfatta innehållet efter hand med egna ord. Det sistnämnda vet jag inte om de faktiskt gjorde, då jag inte kontrollerade dem så hårt och tiden var något begränsad, men vid ett annat tillfälle skulle jag nog tryckt lite hårdare på det. Eleverna upplevde det som ett ganska bra sätt att ta sig igenom en snårig text.

/Elin

Sveriges minoritetsspråk

Hej!

I Svenska 2 håller jag för närvarande på med språksituationen i Norden. I måndags inledde jag ett delmoment om Sveriges minoritetsspråk. Jag inledde med att tala om minoritetsspråk i allmänhet och eleverna fick diskutera i grupp och gissa vilka de tio vanligaste språken i Sverige är (svaret finner ni här: http://spraktidningen.se/blogg/har-ar-20-storsta-spraken-i-sverige). Sedan gick jag in på de fem officiella minoritetsspråken och vilka kriterier man har utgått ifrån när man valde ut dem. Eleverna fick sedan en uppgift där de fick tolv händelser och tolv årtal/årtionden och skulle försöka para ihop dem (även detta i grupp). Jag bifogar listan med årtal och händelser (jag skrev ut och klippte ut lappar). Det blev en mycket bra lektion med många givande diskussioner. Nästa lektion har jag tänkt att vi ska se sjätte avsnittet av UR:s ”Jakten på språket” (som handlar om svenska) och sedan ska eleverna få göra ett mindre grupparbete om de olika minoritetsspråken. Jag delar in dem i fem grupper och varje grupp ska under ett par lektioner fördjupa sig i ett av språken. De redovisar sedan för varandra i tvärgrupper.

/Elin

Språksituationen i Norden, del 2

Hej igen!

Jag hade visst glömt att vi hade bestämt oss för utredande text i höstens examination om språksituationen i Norden. Tur att det är lätt att göra om argumenterande uppgifter till utredande. Här kommer en ny version av examinationsuppgiften jag postade i förra inlägget.

/Elin

Examination HT 2017 – utredande

Språksituationen i Norden

Hej!

I ämneslaget för svenska här på Norra Real delar vi in oss i mindre arbetsgrupper där vi hjälps åt att ta fram gemensamma examinationer med tillhörande material. För tillfället har det legat på min lott att jobba fram en examination i Svenska 2 som rör momentet ”språksituationen i Norden”. Här bjussar jag på en PowerPoint som ger en överblick över de olika nationalspråken i Norden, samt själva examinationsuppgiften, som går  ut på att skriva en debattartikel om ett av fyra valbara ämnen.

/Elin

Examination HT 2017 – argumenterande

Texthäfte examination HT 2017

Språken i Norden

Sveriges minoritetsspråk

Hej!

Vilken tur att man har bra kollegor som kan tipsa en om arbetsmaterial! Lite lustigt bara när man inser att man känner igen materialet, men helt hade glömt bort att det finns… I detta fall gäller det UR-produktionen Jakten på språket, som handlar om Sveriges fem officiella minoritetsspråk: finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. Varje språk, plus svenskan, avhandlas under varsitt femtonminutersavsnitt. Jag känner starkt för att uppmärksamma minoritetsspråken mer när jag har Svenska 2 nästa år, och då blir de här avsnitten perfekta. UR är verkligen en guldgruva. Jag blev påmind om minoritetsspråket idag, när några elever under en redovisning om Härjedalen spelade upp en bit av en jojk av Jon Henrik Fjällgren. Väldigt tacksamt att han har gett jojken ett nationellt genomslag.

/Elin

Filmtips: Sameblod

Hej!

Intensiv period i skolan just nu = mindre intensiv aktivitet på bloggen. Men jag var på bio häromveckan och  måste tipsa om Sameblod. Den lyfter fram en oerhört viktig, och för många inte särskilt känd, del av vår historia. Jag hoppas att den blir tillgänglig så att man kan visa den i skolor framöver, för den är klockren att visa i samband med att man undervisar om språksituationen i Norden i Svenska 2. Jag har tidigare tipsat om Elina – som om jag inte fanns, men den är tyvärr oerhört svår att få tag på.

/Elin

Vetenskapligt pm

Hej!

Jag och en kollega diskuterade idag att det roligaste med att vara lärare är ju att få göra just det vi vill att eleverna ska göra: lära sig av sina misstag, utvecklas och förbättras. Som jag har skrivit i min presentation här på bloggen är det roligaste jag vet med yrket att fundera ut nya uppgifter och testa dem på eleverna. Efter att eleverna har börjat jobba med en uppgift ser man vad som behöver förtydligas, förändras och förbättras. Nackdelen är att det i de många fall dröjer ett år innan man har möjlighet att köra samma uppgift igen, så det gäller att vara noggrann med att bearbeta uppgiften med en gång och spara ändringarna, så att man inte glömmer dem till nästa gång.

Den uppgift jag reflekterade över idag är just en uppgift som har växt och ändrats med tiden. För drygt två år sedan skapade jag en argumenterande skrivuppgift till momentet om språksituationen i Norden (Svenska 2). Året därpå använde några kollegor min uppgift som utgångspunkt och förändrade den efter sitt tycke. I fick alla elever i årskurs två på Norra Real göra uppgiften, som nu hade förändrats från argumenterande till vetenskapligt pm. Efter att vi för två år sedan såg att det var den texttyp som eleverna skulle skriva i nationella provet i årskurs tre, och vi såg vilka problem eleverna hade med det, så föreslog jag nämligen att vi skulle låta den texttypen utgöra examination i de tre svenskkursernas olika uddamoment (språkvariation i Svenska 1, språksituationen i Norden i Svenska 2 och språkhistoria i Svenska 3). På så sätt är tanken att eleverna ska få en god övning inför nationella provet i trean. Och det är ju en texttyp som de är betjänta av att kunna även i de andra ämnena. I var och varannan text som jag nu har bedömt (som tvåorna har skrivit, utan tidigare övning i texttypen) har jag fått lämna kommentaren: ”texten är argumenterande snarare än utredande”. Ett stort antal elever har SÅ svårt att låta bli att väva in sina egna åsikter. Och de gillar att argumentera. Så lärdomen denna gång var att vi måste göra instruktionerna ännu tydligare och bli bättre på att vägleda eleverna i hur de ska skriva.

/Elin

Svenskans vara och icke vara

Hej!

Sorry för lite ofrivillig bloggtorka igen. Jag har flyttat bloggdagen till torsdagar, eftersom jag från och med april arbetar måndagar och torsdagar, men förra veckan var jag då ledig på grund av Kristi himmelsfärd och i förrgår glömde jag helt enkelt bort det. Så håll till godo med ett sent inlägg.

En inte helt ovanlig fråga från elever är ”Varför ska vi göra detta?” (eller någon variant på det). (Okej, det gäller inte de elever som bara är måna om att uppfylla lärarens önskningar i hopp om högsta betyg, men en annan typ av elever ifrågasätter mycket.) Svaret ”Därför att det står i kursplanen” (eller någon variant på det) är ingen lögn, men inte heller ett svar som känns tillfredsställande för varken lärare eller elev. Så varför inte ge eleverna en uppgift som handlar just om att kritisera och ifrågasätta? Min erfarenhet är att eleverna ofta gillar den typen av frågeställningar, inte minst för att det ofta är en ny erfarenhet för dem. Vet man att man har en god anledning att undervisa om kursens olika moment (mer än att det står i kursplanen) behöver man inte vara rädd för att bli ”genomskådad” av eleverna.

I kursplanen för Svenska 2 finns som bekant ett moment som handlar om språksituationen i Norden. I tidningen Skolvärlden har Helena von Schantz, ordförande i LMS (Riksföreningen för Lärare i Moderna Språk) skrivit om att undervisningen i nordiska språk borde göras till ett eget ämne http://skolvarlden.se/artiklar/goer-nordiska-sprak-till-ett-eget-aemne . Marian Radetzki, professor i nationalekonomi, har i sin tur skrivit en artikel om att engelska borde göras till officiellt språk i Sverige http://www.dn.se/arkiv/kultur/engelskan-den-nya-svenskan/. Båda dessa texter kan användas som källor för en argumentation kring olika frågor gällande svenskan och svenskämnet. På Norra Real har vi använt Radetzkis text i en examination i språkhistoria, där eleverna har fått ta ställning till huruvida det är ett rimligt antagande att engelskan på sikt kommer att ersätta svenskan i Sverige. Men det finns ju inget som säger att man inte kan använda texten både i Svenska 2 och Svenska 3. Man kan ha olika upplägg för olika klasser och ibland kan det till och med vara bra om en text som eleverna känner igen återkommer.

/Elin

Språkförhållandena i Norden

Hej!

Angående förra veckans inlägg som berörde ämnesplanens skrivning om ”språkförhållandena i Sverige och övriga Norden”. Det är ett område där åtminstone jag kunde behöva viss vidareutbildning. För hur mycket fick man lära sig om detta under sin utbildning? Och det man fick lära sig, hur aktuellt är det idag? När det gäller Sverige brukar jag ta upp både de nationella och andra minoritetsspråk. Det är alltid intressant att diskutera med eleverna varför jiddish är ett officiellt minoritetsspråk, men inte arabiska. Jag brukar också ta upp teckenspråk lite kort, eftersom det var aktuellt i diskussionen när de nationella minoritetsspråken skulle utses.

När det gäller de övriga länderna måste jag erkänna att jag inte är särskilt insatt dagsläget. Jag har tagit upp det nordiska samarbete som finns, där det är sagt att man ska kunna få hjälp på alla de officiella nordiska språken om man till exempel uppsöker ett sjukhus (vilket inte känns särskilt troligt, åtminstone inte här i Sverige). Jag går förstås igenom vilka nationalspråk som finns i Norden och använder en PowerPoint som det är synd att jag inte kan dela här. Sedan har jag examinerat momentet genom en skrivning där de dels får svara på några grundläggande faktafrågor och dels får skriva en längre utredande text, med hjälp av ett texthäfte som de har fått jobba med i förväg. Där har jag haft med följande frågeställningar:

1) En av texterna har varit en motion från Sverigedemokraterna som handlar om att ta bort stödet till modersmålsundervisning. De har fått ge sin syn på frågan.

2) Två av texterna har berört finlandssvenskans ställning i Finland. Hur tror de att framtiden ser ut?

3) En jämförelse av de tre öspråken isländska, färöiska och grönländska och deras ställning. Även här fanns några aktuella texter i häftet.

4) En av texterna handlade om att undervisningen i nordiska språk borde utökas i den svenska skolan. Jag har låtit en frågeställning handla om huruvida de tycker att undervisning i och om andra nordiska språk är ett relevant moment för svenskämnet.

Sammanfattningsvis tycker jag själv att detta är ett intressant moment och önskar att jag vore mer insatt.

/Elin