Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Svenska 1

Värsta språket

Hej!

Jag håller som sagt på med språkvariation i Svenska 1 för närvarande, och Värsta språket är verkligen trots sin ålder fortfarande ett väldigt bra program när det gäller olika sociolekter. Jag visar utdrag ur sista avsnittet från båda säsongerna, där de bland annat pratar om yrkesspråk och om manligt och kvinnligt i språket. Första avsnittet ur första säsongen hade också en bra bit om ungdomsspråk, men det avsnittet är tyvärr borttaget ur Öppet arkiv efter önskemål från medverkande personer.

/Elin

Intervjuuppgift språkvariation

Hej!

Nu ligger jag visst efter lite med bloggandet. Men jag har varit en ledig en vecka för att fira min makes födelsedag med en resa till Gran Canaria för hela familjen. Nya tag nu sista veckorna innan jul!

Jag ska precis påbörja ett moment om språkvariation i Svenska 1. Jag tänkte damma av en gammal uppgift som jag tidigare har använt i Svenska B, som handlar om att intervjua två personer ur olika äldre generationer (till exempel, men inte nödvändigtvis, en förälder och en far- eller morförälder) och också reflektera över sitt eget språkbruk, för att sedan göra en presentation av de tre personerna samt göra en jämförande analys. Jag tänker att den uppgiften inte är så svår att modifiera efter de nuvarande kunskapskraven. Jag lägger till att eleverna ska ha med de delarna i sin analys (hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation, hur språk och språkbruk kan markera samhörighet och avstånd samt olika attityder till språklig variation). Jag tänker också kräva att de i analysen ska använda ett par källor, som vi kommer att jobba med tillsammans i klassrummet. Jag minns att det här var en rolig uppgift och både elever och intervjuobjekt brukar uppskatta den. Jag ska nog till och med ge dem i läxa över jullovet att göra sina intervjuer, en tid då man ändå brukar samlas  och umgås över generationsgränserna. Det kan ju vara kul att komma med något nytt till släktsammankomsten. ;-) Givetvis får de lite mer tid än själva lovet, för de som inte träffar släktingar då. Utan att jag nämner det specifikt. Och de behöver inte oroa sig för att inte hitta någon att intervjua, vi har lärare ur flera generationer på skolan.

Jag tänker också att det inte spelar någon roll om de intervjuar någon som inte har svenska som modersmål, för det står inget i kunskapskraven att dessa reflektioner ska handla just om svenska språket. Det är snarare att kunna reflektera över språk generellt som är det intressanta. Av någon anledning går inte min gamla uppgift att ladda upp här, men jag har ju beskrivit den ganska utförligt här. Jag försöker lägga upp den nya versionen när jag är klar med den.

/Elin

Avdramatisera muntliga framföranden

Hej!

Nu har mina ettor haft sina första muntliga framföranden, och de verkar till största del nöjda med upplägget. De verkar ha uppskattat det som var min tanke; att avdramatisera att prata inför klassen. Dels fick de göra själva framförandet två och två, och så var det väldigt kort (2-4 min). De fick också genomföra det inför halvklass, eftersom de flesta föredrar en mindre publik. Dels jobbade jag också med många övningar innan, för att de skulle öva sig på att prata inför varandra, i flera olika konstellationer, eftersom de inte känner varandra sedan tidigare. Först var det övningar som bara gick ut på att man skulle kunna sitta i en mindre grupp och prata inför varandra, t.ex. genom att läsa en text med olika röster eller att dra nonsensord och förklara dem. Sedan övergick jag till ett par övningar där de skulle stå inför halva klassen (samma halva som de sedan skulle göra sina riktiga presentationer inför) och prata. Först skulle de turas om att gå fram och prestera varandra, med inlevelse i röst- och kroppsspråk, och sedan skulle de dra vardagliga ord och prata om dem i en minut. Allt för att få dem så avslappnade som möjligt med att prata inför varandra, och det verkade fungera bra.

/Elin

Lära sig skriva i olika former

Hej!

I Svenska 1 tycker jag att det passar extra bra att samarbete med andra ämnen. Jag har till exempel ibland ett samarbete med Biologi 1 och Kemi 1, där eleverna ska skriva labbrapport. Jag kan hjälpa dem med språk, disposition och källhantering i rapporten. Det är ofta svårt för eleverna i årskurs ett att använda ett vetenskapligt språk istället för ett mer allmänt berättande. De stoppar gärna in en hel del ovidkommande information i labbrapporter, särskilt när det gäller metodbeskrivningen. Där har jag märkt att den positiva effekten av att samarbeta med svenskan blir ännu större om man i samband med rapportskrivningen även låter dem skriva en annan text om laborationen. En mer fri text, där de får skriva om sina tankar och upplevelser. Då kan man kontrastera de båda texterna mot varandra och eleverna kan tydligare se skillnaden på en vetenskaplig och en ovetenskaplig text.

/Elin

Att översätta gamla texter

Hej!

Ett bra sätt att bearbeta äldre texter är att ”översätta” dem till modern svenska. Då brukar det bli väldigt tydligt om eleverna har förstått textens innehåll eller inte. Jag har till exempel gjort en sådan övning med Hamlets monolog, där eleverna får skriva om dialogen så att den skulle passa i en föreställning riktad till högstadiet. Det ska de med fördel göra i grupp, så att de kan diskutera olika alternativ med varandra och lära sig tillsammans.

/Elin

Skönlitteratur och ämnesövergripande samarbete

Hej!

Skönlitteratur kan många gånger vara en bra språngbräda till ett ämnesövergripande samarbete. För närvarande läser jag Minnet av vatten, av finska Emmi Itäranta. En flerfaldigt prisbelönt debutroman från förra 2017, som handlar om en framtid där klimatförändringar har förändrat världen både geografiskt och politiskt. Den skulle med fördel kunna användas som del i ett ämnesövergripande samarbete mellan svenska och biologi eller naturkunskap.

/Elin

Arbeta med de globala målen

Hej!

Igår fick jag och mina kollegor lyssna på en mycket intressant föreläsning av Karolina Sandahl och Lotta Dessen Jankell, från Globala gymnasiet. De pratade om de globala målen för hållbar utveckling och hur man som lärare kan arbeta med dem i sin undervisning. Det var mycket intressant och jag blev väldigt sugen på att skapa temaarbeten utifrån dessa 17 mål. Många gånger kan olika teman kännas lite lösryckta, men här finns ett tydligt och bra paraply som man kan hämta inspiration från, särskilt när det gäller ämnesövergripande samarbeten. Förra året hade jag ”normer” som ett tema i Svenska 1, det skulle man kunna få in under målen om jämställdhet och jämlikhet. Det finns en mycket bra hemsida som handlar om de globala målen, där det finns mycket färdigt lektionsmaterial att använda sig av: http://www.globalamalen.se/skola/skolmaterial/ .

/Elin

Tips: Mrs Tigerteach på Youtube

Hej!

Idag blir det ett kort tips: Mrs Tigerteach kanal på Youtube, där det finns genomgångar om både det ena och det andra som rör svenskämnet. https://www.youtube.com/user/MrsTigerteach Bakom pseudonymen döljer sig Katarina Lycken Rüter.

/Elin

Sitting drama

Hej!

Det roliga med att gå handledarutbildningen för Läslyftet är att man som svensklärare får sig lite ämnesfortbildning till livs också. Det händer ju tyvärr inte alltför ofta. Nästa vecka ska jag testa en metod som jag nog har hört talas om någon gång tidigare, men aldrig använt: sitting drama. Det går ut på att man låter några elever gå in i rollen som olika karaktärer i en text man har läst, och så får de andra eleverna ställa frågor till dem. Det handlar alltså inte om något förhör; det är inte meningen att de ska ställa kontrollfrågor som besvaras i boken. Det är istället ett sätt att skapa djupare förståelse för karaktärerna och deras handlingar. De elever som ska gå in i en roll måste relatera den karaktären till sig själv och sina erfarenheter och försöka sätta sig in i hur den här karaktären kan ha tänkt och känt. I mitt fall har eleverna redan diskuterat olika aspekter av romanen (Trägudars land) med varandra, vilket ger dem mer kött på benen inför en sådan här uppgift.

/Elin

Introducera litterär analys

Hej!

Vi håller förnärvarande på med Läslyftet på vår skola. Det är väldigt intressant och jag blir lite förfärad över hur dålig jag har varit på att lära mina elever bra lässtrategier. Med högpresterande elever är det så lätt att ta deras läsförmåga för given och istället fokusera på att lära dem skriva bättre. Eftersom svenska är ett ämne de haft under hela grundskolan är det också svårt att veta vilka förkunskaper de har med sig, om man inte gör diagnoser av olika slag. Jag tänker att nästa gång jag har en grupp i Svenska 1 (vilket jag tyvärr inte har i år), så ska jag göra en gemensam övning som första litterär analys. Jag ska använda en kortare text, som vi kan bearbeta tillsammans, så att alla får upp ögonen för hur man kan tänka och vilka olika nivåer man behöver ta sig igenom när man angriper ett skönlitterärt verk. Jag tänker använda mig av en text som jag har tipsat om tidigare: låten Fröken Julie av Björn Afzelius. Den lyder som följer:

Du hade mist den första illusionen
Av den största myt vi hört sen vi var små
Men för min del var problemet av en helt annan natur
För krogen stängde redan klockan två

Ja, där satt du i ruinen av den rena kärleken
Med en som hade Baccus i sitt knä
Den ena led en oförrätt som fordrade revansch
Den andre villa dricka upp sin själ

En blick som sedan länge varit brusten
Såg in i en som flammade som eld

En fråga lika själlös som allt för ofta ställd
Blev nyckeln till ett överklasshotell
Ja, du ville känna doften av ett fyllo mot din kropp
För att tvätta bort en helt annan arom
Och du tänkte att om svinen kan bli renade av lera
Så skulle du gå som en nyfödd därifrån

Julie, ja, så var visst ditt namn
Ja, jag minns du föll av stolen när jag sa att mitt var Jean
Ja, ödet satt med trumf på handen i ett spel
Där du och jag var lankorna på bordet

En kärlekslös och ordlös kramp i mörker
En handduk på ett bolster som var kallt
En tröja mot en stola på en matta full med spikar
En långkalsong mot silkesstrumpans kant

Ja, jag märkte att du låtsades att sova när jag gick
Förhoppningsvis så tänkte du som jag;
Att det gjorde ingen skada, och det gjorde ingen nytta
Även tomma nätter följs ju av en dag

Jag tänker låta dem arbeta  i mindre grupper och leda dem genom analysarbetet steg för steg. Först ska de få gå igenom det som faktiskt står i texten och se så att de förstår allting. Svåra ord får de söka betydelsen av och så samlar vi förklaringarna på tavlan. Jag kan tänka mig att de till exempel kan fastna på ord som ”Bacchus” och ”lankorna”. Det roliga är att jag själv inte kände till begreppet ”lankor” (låga kort) när jag först hörde låten, och jag tyckte därför att det lät som om Afzelius sjöng ”lamporna”, även om det verkade väldigt obegripligt i sammanhanget. Och jag är uppenbarligen inte ensam om att ha gjort det misstaget, för det stod ”lamporna” även på den hemsida där jag nu hämtade texten. :-) Efter att alla är på det klara med den ytliga innebörden av texten gäller det att läsa den en gång till och fundera över vad texten egentligen berättar om. Jo, ungefär såhär: en kvinna från överklassen som har erfarit olycklig kärlek, som träffar en man från underklassen och raggar upp honom för att glömma sina sorger. Sedan kan vi dra texten en tredje vända: varför har Afzelius valt att döpa den till Fröken Julie? Det svaret finns ju en enkel googling bort, och man kan snabbt läsa en sammanfattning av pjäsens handling. Och nu hamnar låten plötsligt i ett sammanhang, den är ett slags replik på en annan text. Nu kan man jämföra de två texterna (i det här fallet räcker det att nöja sig med en sammanfattning av pjäsen dock) och se likheter och skillnader.
Efter att ha gjort en övning av det här slaget hoppas jag att eleverna får en djupare förståelse för vad en litterär analys är och hur man kan gå tillväga för att förstå en skönlitterär text, på fler än en nivå.
/Elin