Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Svenska 2

Stackars danska barn

Hej!

Jag tycker att det är roligt att jämföra danska, norska och svenska. Frågar man eleverna vilket språk de tror är närmast släkt med svenskan blir svaret nästan alltid norska. Förvåningen brukar vara stor när man säger att det är danska. Det är ju så svårt att förstå, tycker många svenskar (jag själv inräknad)! Det brukar ske en aha-upplevelse när man jämför talad och skriven danska. Jag lade upp en lektion så här: först lyssnade vi på två danska låtar, Olsen Brothers ”Smuk som et stjerneskud” https://www.youtube.com/watch?v=l9Jck3OO5NA, som passande nog vann Eurovision Song Contest samma år som mina elever föddes (2000) och Rasmus Seebachs ”Natteravn” https://www.youtube.com/watch?v=EoJVi5J4qJc (från 2010). De fick i uppgift att bara lyssna och skriva ner ord eller fraser som de trodde att de förstod och vad de trodde att låtarna handlade om. Sedan fick de läsa låttexterna och se om de blev klokare av det. Då fick de verkligen uppleva vilken skillnad det är på att lyssna på danska och att läsa danska. Sedan fick de läsa artikeln ”Stackars danska barn” http://spraktidningen.se/artiklar/2012/10/stackars-danska-barn och förvånas över att danska är svårt även för danskarna. Jag gav dem några frågor till artikeln och sedan fick de också öva referatskrivning med hjälp av den.

/Elin

Strategier under läsning

Hej!

Förra veckan blev det inget inlägg eftersom jag var ledig. Jag fick faktiskt hela veckan ledig för en gångs skull, på grund av föräldraledig måndag och inarbetad kompetensutveckling i och med Läslyftet, där jag är handledare. Många svensklärare tycker att innehållet i vår modul av Läslyftet (”Lässtrategier för ämnestexter”) inte är något nytt under solen, men själv tycker jag att det är bra att bli påmind om hur man faktiskt kan jobba mer aktivt med läsningen. Jag gör tyvärr alltför ofta så att jag ger eleverna en text att läsa och bara förväntar mig att de ska klara av det, eftersom vi har så pass ”duktiga” elever på skolan där jag undervisar. Men de är duktiga på att hålla en fasad av att de förstår mer än vad de egentligen gör, både inför lärare och inför klasskamrater. Därför är det viktigt att man även på en skola där eleverna når goda studieresultat jobbar med lässtrategier. I samband med undervisningen om språksituationen i Norden (Svenska 2) gav jag eleverna en text som handlar om lagen om nationella minoriteter (http://www.minoritet.se/lagen-om-nationella-minoriteter). Texten är relativt komplicerad för eleverna, eftersom den innehåller ett mycket formellt språk som beskriver juridiska situationer. De fick jobba indelade i grupper och jag uppmanade dem att stanna upp vid alla svåra ord och ta reda på vad de betydde, liksom att sammanfatta innehållet efter hand med egna ord. Det sistnämnda vet jag inte om de faktiskt gjorde, då jag inte kontrollerade dem så hårt och tiden var något begränsad, men vid ett annat tillfälle skulle jag nog tryckt lite hårdare på det. Eleverna upplevde det som ett ganska bra sätt att ta sig igenom en snårig text.

/Elin

Sveriges minoritetsspråk

Hej!

I Svenska 2 håller jag för närvarande på med språksituationen i Norden. I måndags inledde jag ett delmoment om Sveriges minoritetsspråk. Jag inledde med att tala om minoritetsspråk i allmänhet och eleverna fick diskutera i grupp och gissa vilka de tio vanligaste språken i Sverige är (svaret finner ni här: http://spraktidningen.se/blogg/har-ar-20-storsta-spraken-i-sverige). Sedan gick jag in på de fem officiella minoritetsspråken och vilka kriterier man har utgått ifrån när man valde ut dem. Eleverna fick sedan en uppgift där de fick tolv händelser och tolv årtal/årtionden och skulle försöka para ihop dem (även detta i grupp). Jag bifogar listan med årtal och händelser (jag skrev ut och klippte ut lappar). Det blev en mycket bra lektion med många givande diskussioner. Nästa lektion har jag tänkt att vi ska se sjätte avsnittet av UR:s ”Jakten på språket” (som handlar om svenska) och sedan ska eleverna få göra ett mindre grupparbete om de olika minoritetsspråken. Jag delar in dem i fem grupper och varje grupp ska under ett par lektioner fördjupa sig i ett av språken. De redovisar sedan för varandra i tvärgrupper.

/Elin

Språksituationen i Norden, del 2

Hej igen!

Jag hade visst glömt att vi hade bestämt oss för utredande text i höstens examination om språksituationen i Norden. Tur att det är lätt att göra om argumenterande uppgifter till utredande. Här kommer en ny version av examinationsuppgiften jag postade i förra inlägget.

/Elin

Examination HT 2017 – utredande

Språksituationen i Norden

Hej!

I ämneslaget för svenska här på Norra Real delar vi in oss i mindre arbetsgrupper där vi hjälps åt att ta fram gemensamma examinationer med tillhörande material. För tillfället har det legat på min lott att jobba fram en examination i Svenska 2 som rör momentet ”språksituationen i Norden”. Här bjussar jag på en PowerPoint som ger en överblick över de olika nationalspråken i Norden, samt själva examinationsuppgiften, som går  ut på att skriva en debattartikel om ett av fyra valbara ämnen.

/Elin

Examination HT 2017 – argumenterande

Texthäfte examination HT 2017

Språken i Norden

Ämnesöverskridande samarbete grammatik

Hej!

Just nu kör vi grammatik i Svenska 2. För ett par veckor sedan tipsade jag er om en bra blogg (https://strategierforlarande.se) av Åsa Edenfeldt. Därifrån har jag hämtat inspiration till delar av årets undervisning. Edenfeldt lyfter bland annat fram vikten av nominalisering för att göra texter mer formella. Jag insåg direkt att jag ofta har talat om för eleverna att de ska skriva mer formellt, men varit dålig på att ge dem verktyg för hur de ska göra detta. Nominalisering och ökad ordtäthet generellt gör texter mer formella. För att mina elever, som läser naturvetenskapligt program, ska känna att de får en mer praktisk användning av svenskämnet (inte bara är begränsad till våra sejourer) ska de få dels ett utdrag ur en labbrapport (autentisk elevtext som är ganska ”pratig”) och dels ett utdrag ur ämnesplanen för biologi. De ska sedan få räkna antalet substantiv, adjektiv och verb i de båda texterna och se om de kan se någon skillnad. Sedan ska de försöka förtäta utdraget från labbrapporten, både genom nominalisering och genom att i största allmänhet  plocka bort överflödig textmassa. För att uppnå bra diskussioner och bästa möjliga resultat ska de få göra detta i smågrupper. Det ska bli väldigt intressant att se resultatet.

/Elin

Sveriges minoritetsspråk

Hej!

Vilken tur att man har bra kollegor som kan tipsa en om arbetsmaterial! Lite lustigt bara när man inser att man känner igen materialet, men helt hade glömt bort att det finns… I detta fall gäller det UR-produktionen Jakten på språket, som handlar om Sveriges fem officiella minoritetsspråk: finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. Varje språk, plus svenskan, avhandlas under varsitt femtonminutersavsnitt. Jag känner starkt för att uppmärksamma minoritetsspråken mer när jag har Svenska 2 nästa år, och då blir de här avsnitten perfekta. UR är verkligen en guldgruva. Jag blev påmind om minoritetsspråket idag, när några elever under en redovisning om Härjedalen spelade upp en bit av en jojk av Jon Henrik Fjällgren. Väldigt tacksamt att han har gett jojken ett nationellt genomslag.

/Elin

Det svenska nittitalet, färdig version

Hej! Så här blev det: eleverna fick i läxa att läsa avsnittet om det svenska nittitalet i Den levande litteraturen av Ulf Jansson. När vi sågs nästa gång inledde jag med att spela nationalsångens första två verser (de vanliga). Jag frågade om de tyckte att den var nationalistisk och lyfte fram landet etc., varpå de kom fram till att Sverige inte nämns en enda gång. Det är bara tal om Norden. Jag förklarade detta med att den är skriven i mitten på 1800-talet, då skandinavismen var stor. Jag kopplade det till det vi tidigare pratade om att realismen förde med sig många tankar om internationalism (efter romantikens nationalism). Jag pratade lite om hur detta i Sverige började svänga mot slutet av 1800-talet, då det kom en nationalromantisk våg. Jag spelade de sista två verserna i nationalsången (som aldrig brukar användas nu för tiden), som är skrivna 1910. Där lyfts nationen Sverige fram på ett helt annat sätt. Lite prat om landskapsromantiken som bokens nittitalister ägnade sig åt och så delade jag in dem i grupper och testade deras kunskaper från läxan med hjälp av https://getkahoot.com/, en mycket rolig tävlingsform. Avslutningsvis presenterade jag uppgiften , lottade ut landskap och så fick de sätta igång med den. Gruppuppgift landskapsromantik /Elin

Det svenska nittitalet

Hej!

Ledsen för lite svajigt bloggande, men med maj kommer ju den tyngsta arbetsbördan för  oss lärare och det är som bekant också perioden då man måste hålla ungefär tusen saker i huvudet samtidigt. Och så gäller det att försöka planera någonting meningsfullt de sista lektionerna av kursen, trots att man är färdig med alla examinationer. Där är jag just nu och funderar kring Svenska 2, som jag den här terminen har i tre klasser parallellt. Jag har en idé, som jag ska försöka konkretisera lite mer och göra verklighet av nästa vecka.

För att komplettera sitt betygsunderlag på bästa sätt har mina elever fått välja mellan ett flertal olika examinationer som har berört 1800-talets litteratur (med undantag för vissa som fick jobba med språksituationen i Norden). Nu tänkte jag knyta ihop dem igen med en uppgift som handlar om svenskt nittital. I vår kursbok, Den levande litteraturen av Ulf Jansson, presenteras fyra nittitalister: Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt och Gustaf Fröding. Jag tänkte att eleverna ska få läsa på lite om dem, kanske i grupp och göra enkla tvärgruppsredovisningar där de berättar för varandra. Jag tänkte lyfta fram att national- och framför allt landskapsromantiken som de representerar. Sedan tänker jag att eleverna i grupp i en lottning ska få dra ett landskap och göra en hyllning till det. Jag tänker mig någon form av ramscenario där de ska skapa ett bidrag till en tävling, där ett landskap ska väljas ut för att presentera Sverige i något internationellt sammanhang. Avslutas med muntlig presentation i grupp med presentationstekniskt hjälpmedel. Ungefär så, jag ska som sagt slipa lite mer på det…

/Elin

Mer om 1800-talets kvinnor

Hej!

Jag höll två lektioner i rad som handlade om kvinnans ställning under 1800-talet. Det blev mycket lyckat med intresserade och engagerade elever. Första lektionen skrev jag upp 12 länder och 12 årtal på tavlan. Eleverna fick först gissa vad det kunde handla om och när de visste att det handlade om kvinnlig rösträtt fick de i grupp försöka para ihop rätt årtal med rätt land. Sedan såg vi ”Max 1800-tal: kvinnans århundrade”, ett UR-program som finns på nätet. Där använde de Carl Jonas Love Almqvists ”Det går an” som ramberättelse, så nästa lektion läste vi ett utdrag ur den. Sedan fick de i grupp diskutera hur de själva såg på gemensam respektive delad ekonomi och samboskap respektive särboskap (och äktenskap eller ej). Mycket engagerade diskussioner. Sedan fick de utifrån nyckelorden giftermål, myndighetsålder, skilsmässa, partnerskap, föräldraförsäkring och sambeskattning undersöka hur de juridiska aspekterna av frågorna har utvecklats sedan 1800-talet.

/Elin