Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Svenska 2

Argumentera i litteraturhistorien

Hej!

Här kommer några korta tips mitt i all rättning. I kursen Svenska 2 ingår som bekant att man ska argumentera, muntligt eller skriftligt. Detta kan ju med fördel kopplas ihop med litteraturhistorien, eftersom den också ska avhandlas under kursen. Här är några tips på ämnen för argumentation:

– Därför är upplysningens ideal bättre än romantikens (eller tvärtom).

– Därför bör författare xx/verket xx ingå i svensk kanon (eller inte).

– Därför bör Frankensteins monster dömas för sina handlingar (eller inte).

– Därför är författare xx/verket xx typisk/typiskt för epoken xx.

/Elin

Tema: yttrandefrihet

Hej!

Ett tema som är väldigt aktuellt idag är yttrandefrihet. Vad får man och vad får man inte säga eller skriva? Vilka konsekvenser ska man kunna räkna med om man har yttrat sig på ett sätt som någon ogillar? I Svenska 2 kan man lämpligen koppla detta tema till upplysningstiden, då yttrande-, tryck- och pressfrihet började diskuteras på allvar. Det är förstås också ett lämpligt tema för ett samarbete med samhällskunskap och kanske även historia. Bra material att utgå ifrån finns bland annat här http://fc.guc.se/~cl/FOV1-0001FB97/FOV1-0001FB98/Hatets%20spr%C3%A5k.pdf?Plugin=Loft och här https://statensmedierad.se/publikationer/nohate/ordetarfrittmenbehoverdusagaalltdutanker.2432.html Jag tror att det är ett ämne som engagerar många elever.

/Elin

Döden i romantiken och realismen

Hej!

Idag ska jag ha en lektion som handlar om typiska drag för romantiken. För kortare lektionsuppgifter passar det bra att använda lyrik för att påvisa typiska stildrag och skillnader mellan epoken. Döden är alltid ett intressant ämne, och ett typiskt tema under just romantiken. Mina elever använder Ulf Janssons kursbok Den levande litteraturen med den tillhörande antologin Levande texter. Där finns dikterna ”Till förruttnelsen” av Erik Johan Stagnelius och ”Kadavret” av Charles Baudelaire. Båda dikterna går också att återfinna på nätet. De är intressanta att jämföra eftersom de båda handlar om förruttnelse, men de gestaltar den på olika sätt. Även om det finns många vackra formuleringar i Baudelaires dikt så är hans beskrivningar mycket råare och mindre förskönade än Stagnelius trolska drömmar om förruttnelsen som brud.

/Elin

Att översätta gamla texter

Hej!

Ett bra sätt att bearbeta äldre texter är att ”översätta” dem till modern svenska. Då brukar det bli väldigt tydligt om eleverna har förstått textens innehåll eller inte. Jag har till exempel gjort en sådan övning med Hamlets monolog, där eleverna får skriva om dialogen så att den skulle passa i en föreställning riktad till högstadiet. Det ska de med fördel göra i grupp, så att de kan diskutera olika alternativ med varandra och lära sig tillsammans.

/Elin

Skönlitteratur och ämnesövergripande samarbete

Hej!

Skönlitteratur kan många gånger vara en bra språngbräda till ett ämnesövergripande samarbete. För närvarande läser jag Minnet av vatten, av finska Emmi Itäranta. En flerfaldigt prisbelönt debutroman från förra 2017, som handlar om en framtid där klimatförändringar har förändrat världen både geografiskt och politiskt. Den skulle med fördel kunna användas som del i ett ämnesövergripande samarbete mellan svenska och biologi eller naturkunskap.

/Elin

Arbeta med de globala målen

Hej!

Igår fick jag och mina kollegor lyssna på en mycket intressant föreläsning av Karolina Sandahl och Lotta Dessen Jankell, från Globala gymnasiet. De pratade om de globala målen för hållbar utveckling och hur man som lärare kan arbeta med dem i sin undervisning. Det var mycket intressant och jag blev väldigt sugen på att skapa temaarbeten utifrån dessa 17 mål. Många gånger kan olika teman kännas lite lösryckta, men här finns ett tydligt och bra paraply som man kan hämta inspiration från, särskilt när det gäller ämnesövergripande samarbeten. Förra året hade jag ”normer” som ett tema i Svenska 1, det skulle man kunna få in under målen om jämställdhet och jämlikhet. Det finns en mycket bra hemsida som handlar om de globala målen, där det finns mycket färdigt lektionsmaterial att använda sig av: http://www.globalamalen.se/skola/skolmaterial/ .

/Elin

Funktionell grammatik

Hej!

På skolan där jag undervisar kan man se en viss trend bland svensklärarna när det gäller grammatiken. De som har ytterligare ett språkämne som sitt andra ämne tenderar att lägga större vikt vid grammatikens teoretiska sida än de som har någon annan typ av ämne vid sidan av svenskan. Själv hör jag till den sistnämnda gruppen (mitt andra ämne är biologi, och så har jag också tidigare undervisat i filosofi). Vi har en ambition att utveckla gemensamma examinationer, och denna skillnad mellan oss har gjort att vårt gemensamma grammatikprov har fått ganska annorlunda utformning beroende på vem det är som har konstruerat provet. I år låg fokus till största del på praktisk grammatik, och det vi framför allt ville lära eleverna var följande:

– nominalisering

– pronomen som ett sätt att variera en text

– undvika talspråk

– hålla sig till ett tempus

– undvika satsradning

– utveckla sin text med rätt bisatsinledare

– använda subjekts- och objektsform på ett korrekt sätt

– bygga ut och variera fundamentet i en sats

– tema – rema-principen

Vi såg detta som nycklar för att våra elever ska kunna producera bättre texter. Själv är jag väldigt nöjd med detta fokus, men nästa år kanske det svänger åt det andra hållet igen, med mer fokus på att kunna ställa upp satsscheman och liknande. :-)

/Elin

Att undervisa om litteraturhistoria

Hej!

Av tradition brukar många lägga upp sin undervisning i litteraturhistoria från A till Ö. Det vill säga börja någonstans vid antiken och sedan gå igenom epok för epok fram till nutiden. Det skapar ofta tidspress, för det är ett ganska omfattande material som ska hinnas med om man arbetar på det sättet. För min del brukar det resultera i att jag bara skummar på ytan. Ett annat sätt att arbeta är att de inledande veckorna göra en översikt över alla epoker, och sedan jobba med tematiska studier där man gör olika nedslag och jämförelser på olika ställen under kursens gång. Det tänkte jag utforska i år, men hamnade då olyckligtvis i en situation där jag skulle dela kursen med en kollega. Vi har också en hel del gemensamma examinationer på vår skola, och i år hade vi lagt upp den gemensamma planeringen så att vi på höstterminen både hade ett moment i grammatik och ett i språksituationen i Norden, vilket gjorde att jag aldrig kom igång med litteraturhistorien efter den inledande översikten. Men jag tror fortfarande på idén, och ska pröva den nästa gång jag får en möjlighet att undervisa Svenska 2. Längst bak i Den levande litteraturen av Ulf Jansson finns det förslag på teman och texter man kan använda, men man kan ju även själv ta fram ett tema som till exempel ”förbjuden kärlek” och sedan arbeta med texter som ”Tristan och Isolde”, ”Romeo och Julia” och något modernt verk på det. Jag tror att detta blir mycket roligare och mer lärorikt för eleverna.

/Elin

Tips: Women in Science

Hej!

Idag är jag hemma och vabbar (liksom igår, därför ett något försenat inlägg), så därför blir det bara ett kort tips den här veckan också. Jag har tidigare skrivit om att jag haft ett projekt i Svenska 2, i samband med att vi jobbat med upplysningen, där eleverna har fått göra muntliga presentationer av olika kvinnor som har bidragit till vetenskapen. Jag har ägnat viss tid åt att leta fram lämpliga personer via internet, och är därför glad att nu kunna tipsa om en jättebra bok i ämnet. Den heter Women in Science: 50 Fearless Pioneers Who Changed the World och är skriven av Rachel Ignotofsky. Visserligen på engelska, men väldigt lättillgänglig med ett uppslag om varje person: en sida text och en stor tecknad bild. Man kan ju också ha ett samarbete med engelskan, eller för den del olika naturvetenskapliga ämnen (och en del andra discipliner).

/Elin

Tips: Mrs Tigerteach på Youtube

Hej!

Idag blir det ett kort tips: Mrs Tigerteach kanal på Youtube, där det finns genomgångar om både det ena och det andra som rör svenskämnet. https://www.youtube.com/user/MrsTigerteach Bakom pseudonymen döljer sig Katarina Lycken Rüter.

/Elin