Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Svenska 2

Isolering i coronatider

Hej!

Mitt senaste inlägg handlade om vad som kan vara bra att ha om man är på ett skepp som förliser. Det här med övergivenhet och isolering känns ju fortsatt aktuellt så här i coronatider. Eftersom jag är gymnasielärare jobbar jag från och med igår hemifrån och undervisar eleverna på distans. Vi har kommit in på romantiken och eleverna ska få en uppgift kopplad till upplysningen och romantiken. Det ska vara en argumenterande uppgift, där de får välja mellan att redovisa skriftligt och att redovisa muntligt. De ska få välja mellan två scenarier: det ena är att de måste tillbringa en obestämd tid isolerade i en stuga, med endast en annan människa som sällskap. De får välja om de vill ha med sig Candide, Pangloss, Robinson, Werther, Frankenstein eller Frankensteins monster/varelse. De måste använda sig av relevant verk i sin argumentation. Jag har gett dem utdrag och vi har också sett Kenneth Branaghs filmatisering av Frankenstein från 1994. Det andra scenariot är att de är ute och reser med en tidsmaskin och plötsligt inte har bränsle nog att ta sig tillbaka till sin egen tid. De kan max ta sig till år 1800 och kan välja mellan att tillbringa resten av sitt liv i antingen upplysningen eller romantiken. Även här måste de använda sig av relevanta verk i sin argumentation.

/Elin

Fast på en öde ö?

Hej!

Svenska 2 helt enkelt finns en rolig övning om vad man bör prioritera om man lider skeppsbrott. Scenariot är att man är på en sjunkande båt och ska rädda sig i en livbåt med åror. Man kan ta med sig en låda med tio föremål och eleverna ska diskutera hur de ska rangordna dem:

– luftmadrass

– fiskeutrustning

– 2 chokladkakor

– behållare med 25 liter vatten

– harpun

– 5 meter nylonrep

– 8 kvadratmeter plast

– 10-litersbehållare med olje- och bensinblandning

– rakspegel

– en uppsättning reservlivsmedel

Det roligaste med den här övningen är inte att det uppstår engagerad diskussion, utan att det faktiskt finns ett facit, som baseras på fakta från Försvarsmakten. Det står att de flesta räddningar sker inom 36 timmar och under den tiden överlever man utan mat och vatten. Det viktigaste är därför att kunna signalera, vilket är anledningen till att rakspegel kommer som etta, följt av olje- och bensinblandning. Sedan kommer vatten, följt av reservlivsmedel. Därefter plasten, för att samla in regnvatten och skydda mot vädret. Sedan kommer chokladkakorna, som är bra reservmat. Fiskeutrustningen kan ge mat, men det är osäkert och tillagning blir svårt. Repet kan användas för att surra fast föremål så att de inte faller överbord. Luftmadrassen kan fungera som livboj och sist kan eventuellt harpunen kunna användas för större fiskar, men det är svårt och tillagning är som sagt också svårt.

Jag brukar ju också köra ”dagens ord” med mina elever, och här passade ”robinsonad” utmärkt.

/Elin

Renässansmänniska

Hej!

Jag tuffar vidare i litteraturhistorien och eftersom mitt genomgående tema för den delen av kursen är ”människoidealet genom historien” passar ju renässansen som handen i handsken. Här har ju idealet till och med gett upphov till ett eget begrepp: ”renässansmänniska”. En människa som är kunnig inom många områden. För att diskutera fenomenet lät jag eleverna lyssna på ett avsnitt av det nedlagda radioprogrammet ”Kosmo”, som avhandlade både Leonardo da Vinci och nutidens krav. Det finns att lyssna på här. Eleverna tyckte väl inte att det var världens mest spännande program, men det var ändå en bra utgångspunkt för en diskussion om nutidens människoideal jämfört med renässansens. Förväntas vi vara universalgenier eller specialister? Har vi möjlighet att bli vad vi vill? Är total valmöjlighet av ondo eller av godo?

/Elin

Medeltiden – riddaridealet

Hej!

Nu har jag i Svenska 2 marscherat in i medeltiden, och vi har tagit oss en närmare titt på riddaridealet. Det presenteras tydligt i Tristan och Isolde, som jag här bjuder på två utdrag ur. Det är också intressant att jämföra de två versionerna (en mer ursprunglig diktning kontra den modernt sammanställda versionen från 1900, av Joseph Bediér). Jag läste högt för eleverna, som sedan fick diskutera varför kungen helt ändrade inställning och hur Tristan och Isolde skulle förstå att han inte längre var ond på dem. Svärdet, ringen och handskarna som symboler.

Tristan och Isolde ver 1

Tristan och Isolde ver 2

/Elin

Argumenterande tal antiken

Hej!

Nytt år och nya möjligheter! Eller ny termin och bita ihop fram till sportlovet. ;-) Nu var det ett tag sedan det blev ett inlägg, på grund av ledighet. För att slippa sätta igång alltför mycket nytt direkt efter julledigheten introducerade jag en uppgift i Svenska 2 innan lovet. Eleverna ska hålla ett argumenterande tal där de har en av följande teser:

1. Människan är en Apollon.

2. Människan är en Dionysus.

3. Person XX har hybris.

4. Person XX har inte hybris.

Jag använder kursboken Svenska 2 helt enkelt och den innehåller en presentation av människosynen i det antika Grekland (en liknande, fast lite mer utförlig, beskrivning finns också i Den levande litteraturen) och även en övning som heter ”Har Zlatan hybris”? Jag har olika epokers människosyn som ett övergripande tema för litteraturhistorien i Svenska 2, och kommer att avsluta kursen med en uppgift där de får jämföra dagens människosyn med tidigare epoker (jag är inte färdig med den exakta utformningen av den uppgiften, det är en så länge bara en tanke).
/Elin

Övning Homeros

Hej!

Jag har påbörjat litteraturhistorien med mina tvåor. Efter lite allmän introduktion av antiken förra lektionen tänkte jag nämna lite mer om Homeros denna lektion. Jag läste kursbokens utdrag ur Iliaden (när Akilles dödar Hektor) och visade ett klipp med samma scen ur filmen Troja (2004). Sedan lyfte jag fram det som några kännetecken för Iliaden och Homeros (hexameter, homeriska liknelser, metaforer, stående epitet, allitterationer och episk bredd) och efter det fick eleverna i uppgift att i grupp skriva ett eget kort epos (ja jag vet att det är en självmotsägelse). Instruktionen var att alla i gruppen skulle finnas med i berättelsen, beskrivna med ett stående epitet, att det skulle finnas en homerisk liknelse och ytterligare minst en liknelse eller metafor, allitterationer och en utvikning eller parallellhandling som visade på episk bredd. Texten fick också gärna vara rytmisk. Tiden blev tyvärr för kort, men de hade väldigt roligt och jag tror att det blir lättare att minnas något man har gjort själv än bara lyssnat till.

/Elin

Litteraturtips: Jag heter inte Miriam

Hej!

Jag har tidigare tipsat om Aednan av Linnea Axelsson, som handlar om samernas situation i Sverige under ca 100 år. En annan bok som berör våra nationella minoriteter är Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson. Jag har ännu inte hunnit läsa den själv, men vi har köpt in en klassuppsättning till skolan. Boken handlar om en kvinna som på sin 85-årsdag avslöjar att hon har ljugit om sin identitet. Hon är egentligen rom, men tog en judisk identitet för att klara sig bättre i koncentrationsläger.

/Elin

Tematisk undervisning

Hej!

Igår träffade jag en kompis som också är svensklärare och som vanligt kunde vi inte låta bli att prata en hel del jobb. Jag gav henne lite input när det gäller undervisning om våra minoritetsspråk och hon gav mig intressanta uppslag till undervisningen i litteraturhistoria. Eftersom jag började årets undervisning i Svenska 2 med först grammatik och sedan minoritetsspråk har jag skjutit litteraturhistorien framför mig, men efter höstlovet måste jag börja ta tag i den. Min vän berättade att hon brukar gå igenom hela litteraturhistorien under höstterminen och då använda ”hjälten” som tema. Det blir en ingång till olika epokers ideal och sedan avslutas det hela med att eleverna dels får skriva en essä där de får välja mellan några olika frågeställningar som berör temat och dels får hålla ett tal, där de får finna en egen infallsvinkel på temat. Jag tycker själv att upplägget låter mycket bra.

/Elin

Minoritetsspråk – identitet

Hej!

Jag har tidigare skrivit att min ena klass i Svenska 2 ska få göra en jämförelse av hur samernas situation skildras i AednanSameblod och Maxida Märaks sommarprat. Jag undervisar dock två klasser i Svenska 2 och har endast en klassuppsättning av Aednan. Jag har funderat över vad jag ska låta den andra klassen göra. Först tänkte jag mig en mer djupgående analys av bara Sameblod, men insåg att det kan bli praktiskt svårt när det kommer att gå en vecka från det att de ser filmen till själva skrivtillfället. Nu har jag istället landat i att de ska få skriva en text om språk, kultur och identitet, och utgå både från Sameblod, ett par kortfilmer vi ska se (Min sverigefinska historia och Min judiska historia), ett studiebesök i Stockholms stora synagoga och någon text som berör detta.

/Elin

Sommarprat Maxida Märak + en känsla av Tornedalen

Hej!

Nu är jag klar med transkriberingen av Maxida Märaks sommarprat, som ni hittar här: Maxida Märak sommarprat

Jag har introducerat Sveriges minoritetsspråk för mina två klasser och har en lite halvgalen idé till nästa lektion. Det känns som om det kan bli väldigt bra eller falla väldigt platt. Jag har bett en kollega att gästspela som finsktalande lärare och inleda lektionen med att tala lite finska, dela ut papper på finska och skriva några finska ord på tavlan. Tanken är att ge eleverna en upplevelse som påminner om den som de tornedalska barnen fick när de skulle börja i en helt svenskspråkig skola. Jag får se om min kollega ställer upp, annars får jag rabbla alla finska ord jag kan och då blir det mest god dag yxskaft.

X-D

/Elin