Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Svenska 3

Tips: Mrs Tigerteach på Youtube

Hej!

Idag blir det ett kort tips: Mrs Tigerteach kanal på Youtube, där det finns genomgångar om både det ena och det andra som rör svenskämnet. https://www.youtube.com/user/MrsTigerteach Bakom pseudonymen döljer sig Katarina Lycken Rüter.

/Elin

Sitting drama

Hej!

Det roliga med att gå handledarutbildningen för Läslyftet är att man som svensklärare får sig lite ämnesfortbildning till livs också. Det händer ju tyvärr inte alltför ofta. Nästa vecka ska jag testa en metod som jag nog har hört talas om någon gång tidigare, men aldrig använt: sitting drama. Det går ut på att man låter några elever gå in i rollen som olika karaktärer i en text man har läst, och så får de andra eleverna ställa frågor till dem. Det handlar alltså inte om något förhör; det är inte meningen att de ska ställa kontrollfrågor som besvaras i boken. Det är istället ett sätt att skapa djupare förståelse för karaktärerna och deras handlingar. De elever som ska gå in i en roll måste relatera den karaktären till sig själv och sina erfarenheter och försöka sätta sig in i hur den här karaktären kan ha tänkt och känt. I mitt fall har eleverna redan diskuterat olika aspekter av romanen (Trägudars land) med varandra, vilket ger dem mer kött på benen inför en sådan här uppgift.

/Elin

Aktuella samhällsfrågor

Hej!

Jag vet att många svensklärare tycker att ”uddakraven” i Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3, det vill säga språkvariation, språksituationen i Norden och språkhistoria, inte är de mest upphetsande delarna av kursen och de momenten blir därför ofta lite styvmoderligt behandlade. Givetvis gäller inte detta alla svensklärare, men en hel del. Det finns även många elever som tycker att dessa moment känns lite överflödiga. Själv älskar jag själva samhällsaspekten av de här momenten, när man får chansen att göra kopplingar till omvärlden. När det gäller språksituationen i Norden sammanföll den i år för mig med att samernas situation och ordet ”lapp” uppmärksammades i media, i samband med rättstvisten mellan staten och Girjas sameby. När jag nu i Svenska 3 ska påbörja ett moment med språkhistoria ska jag passa på att ta upp höstens debatt om tyrrunan och huruvida den borde förbjudas eller ej. Då kan jag få in ett naturligt moment med argumentation på köpet också. Som kurslitteratur använder jag Svenska impulser 3, och där tas en hel del sådana här aktuella frågor upp. Även begreppen ”hen” och ”en” kan tas upp som ett exempel på språkets utveckling (i både språkvariation  och språkhistoria) och användas som grund för argumentation.

/Elin

Dystopier, nya tankar

Hej!

Snart ska jag sätta tänderna i en klassuppsättning vetenskapliga pm som innehåller jämförande analyser av Doktor Glas (som roman, pjäs och film) (Svenska 3). Och imorgon dimper det ner ytterligare en likadan klassuppsättning. Och torsdagen för med sig en klassuppsättning utredande texter om språksituationen i Norden. Ibland drabbas man dock av inspiration mitt i rättningen (kanske också för att ha en ursäkt att skjuta lite på rättningen). Den här gången fick jag en idé om att utveckla mitt gamla projekt om dystopier, som jag har berättat om tidigare. Jag har tänkt köra det för andra gången i år, med två klasser i årskurs tre. Dock har jag velat slipa lite på själva upplägget, och nu fick jag en bra idé. Jag ska dela in eleverna i tre eller fler grupper, och låta dem läsa dystopier från olika tider. Jag har börjat skissa på en uppdelning med romaner från 1900 – 1950, 1950 – 2000 och 2000 och framåt. Jag tänkte att alla elever ska få läsa  olika titlar  och att de sedan inom grupperna ska få diskutera likheter och skillnader mellan sina verk. Vi ska prata om att dystopiernas innehåll ofta speglar samtiden och de ska få diskutera vilka stora hot man upplevde i omvärlden under de olika tidsperioderna (t.ex. totalitära regimer, kalla kriget, miljöförstöring, terrorism och liknande). Sedan ska de få redovisa och diskutera i tvärgrupper, där de får höra vad de andra grupperna har kommit fram till. Jag tror att det kan bli mycket intressant!

/Elin

Svenska och biologi – modernismen

Hej!

Som lärare med den udda ämneskombinationen svenska och biologi finns det få saker (i jobbet) som gör mig så lycklig som när jag kan gifta ihop de ämnena på ett bra sätt. Eftersom jag bara undervisar elever på naturprogrammet är det väldigt roligt att plocka in naturvetenskap i svenskan. När man kommer till modernismens giganter: På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust och Odysseus av James Joyce så är ju de verken till stor del baserade på hur hjärnan fungerar. Följande länkar beskriver det, och kan vara roliga att arbeta med tillsammans med eleverna. Det är också en länk som handlar om hur bra det är för hjärnan att läsa avancerad litteratur.

http://fof.se/tidning/2014/6/artikel/darfor-kan-du-resa-i-tiden-med-nasan

http://hjarnan.ifokus.se/articles/580136888e0e7414210022ba-om-hjarnans-inre-brus

http://gamla.vastranyland.fi/kultur/2013-10-04/508376/proust-och-joyce-bra-hjarnan

/Elin

Modern konst

Hej!

I år testade jag ett nytt grepp för att introducera modernismen (i Svenska 3). Jag arrangerade bänkarna i klassrummet i  grupper om fyra och placerade på varje bänk en utskrift av ett modernt konstverk, vänt upp och ner. Jag placerade ut eleverna i grupper som jag gjort upp i förväg och så fick de instruktioner om vad de skulle göra. De fick vända på pappret och titta på sin bild. De skulle studera den och samtidigt anteckna vilka tankar och känslor bilden väckte. När de gjort det en stund (jag tror att de höll på ca 10 min) fick de skicka runt och titta på varandras bilder i gruppen. De fick kommentera och diskutera dem, och om de nu fick några nya tankar angående sitt eget verk skulle de anteckna dem också. Slutligen presenterade jag vilken inriktning av  modernism som varje grupp hade fått bilder ifrån (impressionism, expressionism, dadaism, kubism, futurism, surrealism, minimalism och popkonst – och jag vet att de två sistnämnda är lite far fetched) och de fick namn på konstnärerna och titlarna på konstverken. Om de med hjälp av den informationen (och nu fick de också söka på nätet) fick nya tankar  om sina konstverk fick de skriva ner det också. Varje grupp ska sedan få göra en muntlig presentation av sin inriktning, inklusive en presentation av varje konstverk och deras tolkning av det. Jag bifogar instruktionen och listan på konstnärer och konstverk som jag har använt.

/Elin

Grupparbete modernism NF15

Modernistiska konstnärer

Ämnesöverskridande samarbete

Hej!

Nu har jag visst glömt att skriva på ett par veckor. Jag är lite ringrostig så här i början, men nu har jag lagt in en återkommande påminnelse i telefonen.

För närvarande har jag och två kollegor ett ämnesöverskridande projekt mellan Biologi 2, Filosofi 1 och Svenska 3. Vi har i år bestämt att börja Svenska 3 med retorik och retorikanalys, vilket passar bra ihop med argumentationsanalys i Filosofi 1. Ämnesinnehållet får Biologi 2 stå för: medicinsk etik. Vi har delat in eleverna i grupper om fyra, och varje grupp har en gemensam etisk frågeställning. Vi har använt följande:

– Bör vi ha samvetsfrihet för vårdpersonal?

– Är det rätt att försöka rädda livet på foster som aborterats?

– Är det rätt försöka hindra den som försöker ta sitt liv?

– Bör det vara obligatoriskt att vaccinera barn som ska börja på allmän förskola?

– Är aktiv dödshjälp rätt?

– Bör man testa sig om man vet att man har en ärftlig genetisk sjukdom i släkten?

– Är det rätt att avsiktligt smitta sina barn med vattkoppor?

– Är det rätt att göra selektiva aborter grundade på fosterdiagnostik?

De fyra eleverna får hjälpas åt att hitta material. Två ska vara för och två ska vara emot. Var och en skriver ett eget tal, som de ska framföra inför halvklass (först får den som är för ett ämne tala och sedan får den som är emot samma ämne tala). De ska sedan göra en argumentationsanalys (filosofi) och en retorisk analys (svenska) av en klasskamrats tal. I svenska ska  vi sedan också ha ett prov där de får analysera ett i förväg okänt tal.

/Elin

Mer om dystopier

Hej!

Flera personer har visat intresse för mitt tema om dystopier om postapokalyptisk fiktion. Själva uppgiften (som jag dock kommer att bearbeta till hösten) när jag ska använda den för andra gången, hittar ni här: Dystopier. Problemet förra (och första gången) jag körde den var att den blev lite väl tunn på andra källor än de skönlitterära böckerna och spelfilmerna. Nu drabbades jag dock av lite inspiration mitt i sluträttningarna (och också en ursäkt att göra någonting annat en liten stund) och googlade fram tre artiklar/krönikor som alla berör genren. Håll till godo. Artikel dystopier Artikel 2 dystopier Artikel 3 dystopier. För övrigt skönt att nu ha kommit  på hur jag gör för att lägga till dokument här i  bloggen. Inte helt logiskt att man ska välja ”Lägg till media”, som illustreras av en kamera och ett par noter…

/Elin

Angående e-böcker och bibliotekslån

Hej! Jag tog bort det tidigare inlägget där jag skrev om att låna e-böcker på biblioteket på grund av den känsliga kostnadsfrågan. Min blogg är skriven i syfte att tipsa svensklärare om olika lösningar, men givetvis borde jag ha nämnt att lån av e-böcker innebär en kostnad för biblioteken. Men vi får hoppas att detta kommer att se annorlunda ut inom snar framtid, för fler och fler elever lär på eget initiativ låna böcker digitalt när de får tillgång till bärbar dator eller surfplatta via skolan. Och jag vidhåller att bibliotek (såväl skolbibliotek som kommunala) ÄR en guldgruva, medan bokförråd lätt blir statiska, slitna och daterade. Och svåra att hantera rent logistiskt  när man som på vår skola har tio parallellklasser. Så länge får vi hålla till godo med gratis (jag lovar, helt gratis) digitaliserade versioner av nordiska klassiker på http://runeberg.org/. Fröken Julie nästa för mina elever i alla fall, som strax ska börja med romantiken. Och i Svenska 3 blir det nog en jämförande analys av Doktor Glas igen, som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. /Elin

Dystopier och postapokalyptisk fiktion

Hej!

I Svenska 3 har jag låtit en klass göra en jämförande analys på temat dystopier och postapokalyptisk fiktion. Det är genrer som tilltalar många elever och här finns många romaner som har filmatiserats. Jag lät eleverna välja en bok och en film och göra en jämförande analys. Jag hade inget krav på att det skulle vara samma berättelse, men det ska jag nog ha nästa gång, då blir jämförelsen intressantare. Jag hittade inte mindre än 14 romaner som har filmatiserats, däribland Hungerspelen, Divergent, Blade runner (Androidens drömmar) och I am Legend (Varulvarnas natt). Mejla mig om du är intresserad av hela listan (elin.pellberg@stockholm.se). Med den här uppgiften får eleverna möjlighet att uppfylla kraven för både analys och vetenskapligt skrivande.

Dystopier

/Elin