Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Svenska 3

Mer om dystopier

Hej!

Flera personer har visat intresse för mitt tema om dystopier om postapokalyptisk fiktion. Själva uppgiften (som jag dock kommer att bearbeta till hösten) när jag ska använda den för andra gången, hittar ni här: Dystopier. Problemet förra (och första gången) jag körde den var att den blev lite väl tunn på andra källor än de skönlitterära böckerna och spelfilmerna. Nu drabbades jag dock av lite inspiration mitt i sluträttningarna (och också en ursäkt att göra någonting annat en liten stund) och googlade fram tre artiklar/krönikor som alla berör genren. Håll till godo. Artikel dystopier Artikel 2 dystopier Artikel 3 dystopier. För övrigt skönt att nu ha kommit  på hur jag gör för att lägga till dokument här i  bloggen. Inte helt logiskt att man ska välja ”Lägg till media”, som illustreras av en kamera och ett par noter…

/Elin

Angående e-böcker och bibliotekslån

Hej! Jag tog bort det tidigare inlägget där jag skrev om att låna e-böcker på biblioteket på grund av den känsliga kostnadsfrågan. Min blogg är skriven i syfte att tipsa svensklärare om olika lösningar, men givetvis borde jag ha nämnt att lån av e-böcker innebär en kostnad för biblioteken. Men vi får hoppas att detta kommer att se annorlunda ut inom snar framtid, för fler och fler elever lär på eget initiativ låna böcker digitalt när de får tillgång till bärbar dator eller surfplatta via skolan. Och jag vidhåller att bibliotek (såväl skolbibliotek som kommunala) ÄR en guldgruva, medan bokförråd lätt blir statiska, slitna och daterade. Och svåra att hantera rent logistiskt  när man som på vår skola har tio parallellklasser. Så länge får vi hålla till godo med gratis (jag lovar, helt gratis) digitaliserade versioner av nordiska klassiker på http://runeberg.org/. Fröken Julie nästa för mina elever i alla fall, som strax ska börja med romantiken. Och i Svenska 3 blir det nog en jämförande analys av Doktor Glas igen, som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. /Elin

Dystopier och postapokalyptisk fiktion

Hej!

I Svenska 3 har jag låtit en klass göra en jämförande analys på temat dystopier och postapokalyptisk fiktion. Det är genrer som tilltalar många elever och här finns många romaner som har filmatiserats. Jag lät eleverna välja en bok och en film och göra en jämförande analys. Jag hade inget krav på att det skulle vara samma berättelse, men det ska jag nog ha nästa gång, då blir jämförelsen intressantare. Jag hittade inte mindre än 14 romaner som har filmatiserats, däribland Hungerspelen, Divergent, Blade runner (Androidens drömmar) och I am Legend (Varulvarnas natt). Mejla mig om du är intresserad av hela listan (elin.pellberg@stockholm.se). Med den här uppgiften får eleverna möjlighet att uppfylla kraven för både analys och vetenskapligt skrivande.

Dystopier

/Elin

Retorikboxen

Hej igen!

Det blir ett kort tips så här i uppstartstider, för jag känner att jag har fullt upp med att komma igång och bli varm i kläderna. Första arbetsdagen inleddes utan arbetsplats och med borttappad dator, så… Jag har legat lite efter, vilket blir lite stressande.

Dagens tips är i alla fall ”Retorikboxen”, från UR. Jag har faktiskt inte använt den själv ännu, så jag har inga detaljerade kommentarer om innehållet, men gratismaterial från rejäla källor är ju alltid välkommet. Går att ladda ner som PDF här: http://webbshop.ur.se/innehllet-till-retorikbox-som-pdf.

/Elin

Svenskans vara och icke vara

Hej!

Sorry för lite ofrivillig bloggtorka igen. Jag har flyttat bloggdagen till torsdagar, eftersom jag från och med april arbetar måndagar och torsdagar, men förra veckan var jag då ledig på grund av Kristi himmelsfärd och i förrgår glömde jag helt enkelt bort det. Så håll till godo med ett sent inlägg.

En inte helt ovanlig fråga från elever är ”Varför ska vi göra detta?” (eller någon variant på det). (Okej, det gäller inte de elever som bara är måna om att uppfylla lärarens önskningar i hopp om högsta betyg, men en annan typ av elever ifrågasätter mycket.) Svaret ”Därför att det står i kursplanen” (eller någon variant på det) är ingen lögn, men inte heller ett svar som känns tillfredsställande för varken lärare eller elev. Så varför inte ge eleverna en uppgift som handlar just om att kritisera och ifrågasätta? Min erfarenhet är att eleverna ofta gillar den typen av frågeställningar, inte minst för att det ofta är en ny erfarenhet för dem. Vet man att man har en god anledning att undervisa om kursens olika moment (mer än att det står i kursplanen) behöver man inte vara rädd för att bli ”genomskådad” av eleverna.

I kursplanen för Svenska 2 finns som bekant ett moment som handlar om språksituationen i Norden. I tidningen Skolvärlden har Helena von Schantz, ordförande i LMS (Riksföreningen för Lärare i Moderna Språk) skrivit om att undervisningen i nordiska språk borde göras till ett eget ämne http://skolvarlden.se/artiklar/goer-nordiska-sprak-till-ett-eget-aemne . Marian Radetzki, professor i nationalekonomi, har i sin tur skrivit en artikel om att engelska borde göras till officiellt språk i Sverige http://www.dn.se/arkiv/kultur/engelskan-den-nya-svenskan/. Båda dessa texter kan användas som källor för en argumentation kring olika frågor gällande svenskan och svenskämnet. På Norra Real har vi använt Radetzkis text i en examination i språkhistoria, där eleverna har fått ta ställning till huruvida det är ett rimligt antagande att engelskan på sikt kommer att ersätta svenskan i Sverige. Men det finns ju inget som säger att man inte kan använda texten både i Svenska 2 och Svenska 3. Man kan ha olika upplägg för olika klasser och ibland kan det till och med vara bra om en text som eleverna känner igen återkommer.

/Elin

Jämförande analys av ”Doktor Glas”

Hej!

Att göra jämförelser mellan olika verk tycker jag alltid är en givande uppgift. Det brukar tydligt visa vilka elever som har förmåga till en djupare analys och vilka som inte har det. Att jämföra två verk från olika epoker ger eleverna mer av en helhetsbild av kulturen och dess utveckling. Men jag har också en uppgift där eleverna har fått jämföra ett och samma verk, fast i olika tappningar/tolkningar. Det gäller Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Jag har haft den uppgift i årskurs tre, men man kan förstås tänka sig att göra den i årskurs två eller kanske till och med ett också. Eleverna har fått läsa boken (finns att tillgå gratis via Runebergprojektet här), se en inspelning av enmansföreställningen med Krister Henriksson samt se filmatiseringen från 1942 (finns tillgänglig på Youtube här). Eleverna får själva avgöra vilka infallsvinklar som är intressanta att ta upp i en analys av verken. Deras urval säger förstås mycket om deras analysförmåga. Den mest intressanta aspekten torde vara berättarperspektivet. I både romanen och teatermonologen får vi tillgång till skeendet endast via Doktor Glas och hans tankar. I filmen däremot blir berättelsen förmedlad genom ett utomstående perspektiv. Det ger väldigt olika upplevelser av själva handlingen. Många elever tar också upp att romanen och filmen har mest gemensamt när det gäller miljöbeskrivningarna, där pjäsen helt utspelar sig inne på Doktor Glas kontor, bortsett från en del filmsnuttar.

/Elin

Retorikanalys

Hej!

Mina inlägg har hittills tenderat att bli ganska långa, för jag inser att jag vill göra mina tips så fylliga som möjligt. Jag ska försöka varva dessa omfångsrika inlägg med kortare sådana, både för er och för min skull. Är det något ni undrar över en uppgift jag tipsar om är det ju bara att fråga.

Nu i början har jag skrivit mycket om Svenska 1, så för omväxlings skull kan jag komma med ett tips till Svenska 3. Där ska eleverna som bekant kunna analysera retorik. Jag undervisar även i filosofi och när jag har en klass i båda ämnena kan jag slå två flugor i en smäll, för i filosofi ingår argumentationsanalys. En ständig konflikt för lärare är ju annars målet att eleverna ska få chans att visa sina kunskaper vid flera tillfällen och den ökade arbetsbörda fler uppgifter medför. Personligen tenderar jag att ge eleverna kanske något för många uppgifter för mitt eget bästa, för att jag ska slippa klagomål vid kursens är slut om att de inte fick tillräckligt med chanser. Jag är heller inget stort fan av kompletteringsuppgifter, bättre då med några extra ordinarie.

När det gäller retorikanalys har vi på Norra Real valt att examinera det momentet med ett prov, där eleverna får analysera ett tal som de inte har arbetat med tidigare. Sidan Svenska tal är en riktig guldgruva, där kan man hitta textversioner av mängder av tal i textform och man kan välja att antingen söka på talarens namn eller på en viss kategori. Vill man tillföra en extra dimension kan man välja ett tal som också finns tillgängligt inspelat. Då kan eleverna också analysera själva framförandet. Sist jag hade kursen hade jag tre parallella klasser och valde kungens tal efter tsunamin 2004, Stefan Löfvéns segertal efter valet 2014 och Glenn Hyséns invigningstal på Pride 2007. Det sistnämnda hittade jag tyvärr ingen inspelning av, men det är ett väldigt bra tal om man har många sportintresserade elever.

För att öva inför provet lät jag mina elever skriva ett eget argumenterande tal, framföra det och också lämna in en skriftlig analys av det. Dels behöver de öva på att skriva och framföra argumenterande tal inför nationella provet och dels var det en bra övning att först få analysera ett eget tal innan de analyserade någon annans. Och missade de sedan provet hade jag förhoppningsvis åtminstone analysen av det egna talet. Att det var en bra övning inför provet fungerade också som en extra morot för att se till att få uppgiften gjord.

/Elin