Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Svenska 3

Att översätta gamla texter

Hej!

Ett bra sätt att bearbeta äldre texter är att ”översätta” dem till modern svenska. Då brukar det bli väldigt tydligt om eleverna har förstått textens innehåll eller inte. Jag har till exempel gjort en sådan övning med Hamlets monolog, där eleverna får skriva om dialogen så att den skulle passa i en föreställning riktad till högstadiet. Det ska de med fördel göra i grupp, så att de kan diskutera olika alternativ med varandra och lära sig tillsammans.

/Elin

Skönlitteratur och ämnesövergripande samarbete

Hej!

Skönlitteratur kan många gånger vara en bra språngbräda till ett ämnesövergripande samarbete. För närvarande läser jag Minnet av vatten, av finska Emmi Itäranta. En flerfaldigt prisbelönt debutroman från förra 2017, som handlar om en framtid där klimatförändringar har förändrat världen både geografiskt och politiskt. Den skulle med fördel kunna användas som del i ett ämnesövergripande samarbete mellan svenska och biologi eller naturkunskap.

/Elin

Arbeta med de globala målen

Hej!

Igår fick jag och mina kollegor lyssna på en mycket intressant föreläsning av Karolina Sandahl och Lotta Dessen Jankell, från Globala gymnasiet. De pratade om de globala målen för hållbar utveckling och hur man som lärare kan arbeta med dem i sin undervisning. Det var mycket intressant och jag blev väldigt sugen på att skapa temaarbeten utifrån dessa 17 mål. Många gånger kan olika teman kännas lite lösryckta, men här finns ett tydligt och bra paraply som man kan hämta inspiration från, särskilt när det gäller ämnesövergripande samarbeten. Förra året hade jag ”normer” som ett tema i Svenska 1, det skulle man kunna få in under målen om jämställdhet och jämlikhet. Det finns en mycket bra hemsida som handlar om de globala målen, där det finns mycket färdigt lektionsmaterial att använda sig av: http://www.globalamalen.se/skola/skolmaterial/ .

/Elin

Filmtips dystopier: Gattaca

Hej!

I samband med mitt dystopiprojekt i Svenska 3 ska jag idag visa filmen Gattaca. Det är en spelfilm från 1997 som handlar om ett framtida samhälle där genmanipulation av människor spelar stor roll. Den känns förvånansvärt aktuell än idag. Verklighetens teknik har inte sprungit ifrån fiktionen, som så annars ofta är fallet. Mina elever ska båda få diskutera filmen som sådan: karaktärer och miljöer, men också specifikt det dystopiska temat: vilken framtid det är som presenteras i filmen, vad den visionen har sitt ursprung i och om filmen känns relevant än idag (varför/varför inte). Man kan också diskutera vidare vilken framtidsutveckling som egentligen är önskvärd när det gäller människans gener. Embryo- och fosterdiagnostik, selektiva aborter, genmodifiering… Filmen lämpar sig väl för ett samarbete med biologi eller naturkunskap, och även filosofi. Filminstitutet har gjort en handledning till filmen som går att hämta på nätet.

/Elin

Tips: Mrs Tigerteach på Youtube

Hej!

Idag blir det ett kort tips: Mrs Tigerteach kanal på Youtube, där det finns genomgångar om både det ena och det andra som rör svenskämnet. https://www.youtube.com/user/MrsTigerteach Bakom pseudonymen döljer sig Katarina Lycken Rüter.

/Elin

Sitting drama

Hej!

Det roliga med att gå handledarutbildningen för Läslyftet är att man som svensklärare får sig lite ämnesfortbildning till livs också. Det händer ju tyvärr inte alltför ofta. Nästa vecka ska jag testa en metod som jag nog har hört talas om någon gång tidigare, men aldrig använt: sitting drama. Det går ut på att man låter några elever gå in i rollen som olika karaktärer i en text man har läst, och så får de andra eleverna ställa frågor till dem. Det handlar alltså inte om något förhör; det är inte meningen att de ska ställa kontrollfrågor som besvaras i boken. Det är istället ett sätt att skapa djupare förståelse för karaktärerna och deras handlingar. De elever som ska gå in i en roll måste relatera den karaktären till sig själv och sina erfarenheter och försöka sätta sig in i hur den här karaktären kan ha tänkt och känt. I mitt fall har eleverna redan diskuterat olika aspekter av romanen (Trägudars land) med varandra, vilket ger dem mer kött på benen inför en sådan här uppgift.

/Elin

Aktuella samhällsfrågor

Hej!

Jag vet att många svensklärare tycker att ”uddakraven” i Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3, det vill säga språkvariation, språksituationen i Norden och språkhistoria, inte är de mest upphetsande delarna av kursen och de momenten blir därför ofta lite styvmoderligt behandlade. Givetvis gäller inte detta alla svensklärare, men en hel del. Det finns även många elever som tycker att dessa moment känns lite överflödiga. Själv älskar jag själva samhällsaspekten av de här momenten, när man får chansen att göra kopplingar till omvärlden. När det gäller språksituationen i Norden sammanföll den i år för mig med att samernas situation och ordet ”lapp” uppmärksammades i media, i samband med rättstvisten mellan staten och Girjas sameby. När jag nu i Svenska 3 ska påbörja ett moment med språkhistoria ska jag passa på att ta upp höstens debatt om tyrrunan och huruvida den borde förbjudas eller ej. Då kan jag få in ett naturligt moment med argumentation på köpet också. Som kurslitteratur använder jag Svenska impulser 3, och där tas en hel del sådana här aktuella frågor upp. Även begreppen ”hen” och ”en” kan tas upp som ett exempel på språkets utveckling (i både språkvariation  och språkhistoria) och användas som grund för argumentation.

/Elin

Dystopier, nya tankar

Hej!

Snart ska jag sätta tänderna i en klassuppsättning vetenskapliga pm som innehåller jämförande analyser av Doktor Glas (som roman, pjäs och film) (Svenska 3). Och imorgon dimper det ner ytterligare en likadan klassuppsättning. Och torsdagen för med sig en klassuppsättning utredande texter om språksituationen i Norden. Ibland drabbas man dock av inspiration mitt i rättningen (kanske också för att ha en ursäkt att skjuta lite på rättningen). Den här gången fick jag en idé om att utveckla mitt gamla projekt om dystopier, som jag har berättat om tidigare. Jag har tänkt köra det för andra gången i år, med två klasser i årskurs tre. Dock har jag velat slipa lite på själva upplägget, och nu fick jag en bra idé. Jag ska dela in eleverna i tre eller fler grupper, och låta dem läsa dystopier från olika tider. Jag har börjat skissa på en uppdelning med romaner från 1900 – 1950, 1950 – 2000 och 2000 och framåt. Jag tänkte att alla elever ska få läsa  olika titlar  och att de sedan inom grupperna ska få diskutera likheter och skillnader mellan sina verk. Vi ska prata om att dystopiernas innehåll ofta speglar samtiden och de ska få diskutera vilka stora hot man upplevde i omvärlden under de olika tidsperioderna (t.ex. totalitära regimer, kalla kriget, miljöförstöring, terrorism och liknande). Sedan ska de få redovisa och diskutera i tvärgrupper, där de får höra vad de andra grupperna har kommit fram till. Jag tror att det kan bli mycket intressant!

/Elin

Svenska och biologi – modernismen

Hej!

Som lärare med den udda ämneskombinationen svenska och biologi finns det få saker (i jobbet) som gör mig så lycklig som när jag kan gifta ihop de ämnena på ett bra sätt. Eftersom jag bara undervisar elever på naturprogrammet är det väldigt roligt att plocka in naturvetenskap i svenskan. När man kommer till modernismens giganter: På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust och Odysseus av James Joyce så är ju de verken till stor del baserade på hur hjärnan fungerar. Följande länkar beskriver det, och kan vara roliga att arbeta med tillsammans med eleverna. Det är också en länk som handlar om hur bra det är för hjärnan att läsa avancerad litteratur.

http://fof.se/tidning/2014/6/artikel/darfor-kan-du-resa-i-tiden-med-nasan

http://hjarnan.ifokus.se/articles/580136888e0e7414210022ba-om-hjarnans-inre-brus

http://gamla.vastranyland.fi/kultur/2013-10-04/508376/proust-och-joyce-bra-hjarnan

/Elin

Modern konst

Hej!

I år testade jag ett nytt grepp för att introducera modernismen (i Svenska 3). Jag arrangerade bänkarna i klassrummet i  grupper om fyra och placerade på varje bänk en utskrift av ett modernt konstverk, vänt upp och ner. Jag placerade ut eleverna i grupper som jag gjort upp i förväg och så fick de instruktioner om vad de skulle göra. De fick vända på pappret och titta på sin bild. De skulle studera den och samtidigt anteckna vilka tankar och känslor bilden väckte. När de gjort det en stund (jag tror att de höll på ca 10 min) fick de skicka runt och titta på varandras bilder i gruppen. De fick kommentera och diskutera dem, och om de nu fick några nya tankar angående sitt eget verk skulle de anteckna dem också. Slutligen presenterade jag vilken inriktning av  modernism som varje grupp hade fått bilder ifrån (impressionism, expressionism, dadaism, kubism, futurism, surrealism, minimalism och popkonst – och jag vet att de två sistnämnda är lite far fetched) och de fick namn på konstnärerna och titlarna på konstverken. Om de med hjälp av den informationen (och nu fick de också söka på nätet) fick nya tankar  om sina konstverk fick de skriva ner det också. Varje grupp ska sedan få göra en muntlig presentation av sin inriktning, inklusive en presentation av varje konstverk och deras tolkning av det. Jag bifogar instruktionen och listan på konstnärer och konstverk som jag har använt.

/Elin

Grupparbete modernism NF15

Modernistiska konstnärer