Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
tala

Upplysningen vs. romantiken

Hej!

Ja jag fortsätter tjata om litteraturhistorien, eftersom det är där jag befinner mig just nu och jag inte riktigt orkar tänka utanför den lådan för tillfället. Jag kommer snart till upplysningen och romantiken, och där blir det intressant att presentera de två epokerna och ställa dem mot varandra. Jag ska ha någon form av argumenterande uppgift, där eleverna får välja mellan att redovisa muntligt eller skriftligt. Jag har tidigare använt mig av Frankenstein (vi har sett filmatiseringen med Robert de Niro som Varelsen/Monstret) och så har eleverna antingen fått hålla/skriva ett försvarstal eller ett ”anklagelsetal”, där de får ta ställning till hur stor skuld/ansvar Varelsen/Monstret har i det han har gjort. Jag tänker mig nu att de kanske kan få välja mellan den uppgiften eller jämföra t.ex. Werther och Robinson Crusoe med varandra och ta ställning för vem de tycker är den mest ideala människan, eller något i den stilen (jag har ju historiens människoideal som tema, så även upplysningen och romantiken är tacksamma epoker).

Jag har tyvärr fått in lite för lite textläsning hittills, enligt mig själv. Den ena av mina två klasser har visserligen fått läsa Linnea Axelssons Aednan, men den andra klassen har bara fått läsa utdrag och ett par dikter. Men jag är sugen på att låta dem läsa Trägudars land och jämföra den med Geijers ”Vikingen”.

/Elin

Argumenterande tal antiken

Hej!

Nytt år och nya möjligheter! Eller ny termin och bita ihop fram till sportlovet. ;-) Nu var det ett tag sedan det blev ett inlägg, på grund av ledighet. För att slippa sätta igång alltför mycket nytt direkt efter julledigheten introducerade jag en uppgift i Svenska 2 innan lovet. Eleverna ska hålla ett argumenterande tal där de har en av följande teser:

1. Människan är en Apollon.

2. Människan är en Dionysus.

3. Person XX har hybris.

4. Person XX har inte hybris.

Jag använder kursboken Svenska 2 helt enkelt och den innehåller en presentation av människosynen i det antika Grekland (en liknande, fast lite mer utförlig, beskrivning finns också i Den levande litteraturen) och även en övning som heter ”Har Zlatan hybris”? Jag har olika epokers människosyn som ett övergripande tema för litteraturhistorien i Svenska 2, och kommer att avsluta kursen med en uppgift där de får jämföra dagens människosyn med tidigare epoker (jag är inte färdig med den exakta utformningen av den uppgiften, det är en så länge bara en tanke).
/Elin

Tematisk undervisning

Hej!

Igår träffade jag en kompis som också är svensklärare och som vanligt kunde vi inte låta bli att prata en hel del jobb. Jag gav henne lite input när det gäller undervisning om våra minoritetsspråk och hon gav mig intressanta uppslag till undervisningen i litteraturhistoria. Eftersom jag började årets undervisning i Svenska 2 med först grammatik och sedan minoritetsspråk har jag skjutit litteraturhistorien framför mig, men efter höstlovet måste jag börja ta tag i den. Min vän berättade att hon brukar gå igenom hela litteraturhistorien under höstterminen och då använda ”hjälten” som tema. Det blir en ingång till olika epokers ideal och sedan avslutas det hela med att eleverna dels får skriva en essä där de får välja mellan några olika frågeställningar som berör temat och dels får hålla ett tal, där de får finna en egen infallsvinkel på temat. Jag tycker själv att upplägget låter mycket bra.

/Elin

Avdramatisera muntliga framföranden

Hej!

Nu har mina ettor haft sina första muntliga framföranden, och de verkar till största del nöjda med upplägget. De verkar ha uppskattat det som var min tanke; att avdramatisera att prata inför klassen. Dels fick de göra själva framförandet två och två, och så var det väldigt kort (2-4 min). De fick också genomföra det inför halvklass, eftersom de flesta föredrar en mindre publik. Dels jobbade jag också med många övningar innan, för att de skulle öva sig på att prata inför varandra, i flera olika konstellationer, eftersom de inte känner varandra sedan tidigare. Först var det övningar som bara gick ut på att man skulle kunna sitta i en mindre grupp och prata inför varandra, t.ex. genom att läsa en text med olika röster eller att dra nonsensord och förklara dem. Sedan övergick jag till ett par övningar där de skulle stå inför halva klassen (samma halva som de sedan skulle göra sina riktiga presentationer inför) och prata. Först skulle de turas om att gå fram och prestera varandra, med inlevelse i röst- och kroppsspråk, och sedan skulle de dra vardagliga ord och prata om dem i en minut. Allt för att få dem så avslappnade som möjligt med att prata inför varandra, och det verkade fungera bra.

/Elin

Modern konst

Hej!

I år testade jag ett nytt grepp för att introducera modernismen (i Svenska 3). Jag arrangerade bänkarna i klassrummet i  grupper om fyra och placerade på varje bänk en utskrift av ett modernt konstverk, vänt upp och ner. Jag placerade ut eleverna i grupper som jag gjort upp i förväg och så fick de instruktioner om vad de skulle göra. De fick vända på pappret och titta på sin bild. De skulle studera den och samtidigt anteckna vilka tankar och känslor bilden väckte. När de gjort det en stund (jag tror att de höll på ca 10 min) fick de skicka runt och titta på varandras bilder i gruppen. De fick kommentera och diskutera dem, och om de nu fick några nya tankar angående sitt eget verk skulle de anteckna dem också. Slutligen presenterade jag vilken inriktning av  modernism som varje grupp hade fått bilder ifrån (impressionism, expressionism, dadaism, kubism, futurism, surrealism, minimalism och popkonst – och jag vet att de två sistnämnda är lite far fetched) och de fick namn på konstnärerna och titlarna på konstverken. Om de med hjälp av den informationen (och nu fick de också söka på nätet) fick nya tankar  om sina konstverk fick de skriva ner det också. Varje grupp ska sedan få göra en muntlig presentation av sin inriktning, inklusive en presentation av varje konstverk och deras tolkning av det. Jag bifogar instruktionen och listan på konstnärer och konstverk som jag har använt.

/Elin

Grupparbete modernism NF15

Modernistiska konstnärer

Retorikboxen

Hej igen!

Det blir ett kort tips så här i uppstartstider, för jag känner att jag har fullt upp med att komma igång och bli varm i kläderna. Första arbetsdagen inleddes utan arbetsplats och med borttappad dator, så… Jag har legat lite efter, vilket blir lite stressande.

Dagens tips är i alla fall ”Retorikboxen”, från UR. Jag har faktiskt inte använt den själv ännu, så jag har inga detaljerade kommentarer om innehållet, men gratismaterial från rejäla källor är ju alltid välkommet. Går att ladda ner som PDF här: http://webbshop.ur.se/innehllet-till-retorikbox-som-pdf.

/Elin

Om muntliga framträdanden

Hej, sent om sider.

Jag hade tänkt blogga igår på jobbet, men det kom saker emellan och jag glömde bort det. Och ensam hemma med två barn idag har jag inte haft tid innan de somnade. Men nu är det fredagkväll, så den här gången blir det bara ett kort inlägg.

Igår medbedömde jag tal i nationella provet i årskurs ett. Jag och min kollega var överens om en sak: det är bra att börja med informerande tal, som är det som krävs till nationella provet i ettan, istället för att direkt gå igång med argumenterande. För många av hennes elever hade svårt att greppa vad ett informerande tal över huvud taget skulle vara, när de skulle börja förbereda sig för nationella. Som jag skrivit om tidigare brukar jag i Svenska 1 börja med att låta eleverna göra muntliga presentationer av lite olika saker och det är ju en ingång till informerande tal. Att tidigt under kursen låta eleverna göra muntliga presentationer tror jag är väldigt bra för att de ska bygga upp en vana och en säkerhet.

Trevlig helg!

/Elin

Argumentation Frankenstein

Hej!

Förra veckan skrev jag om Frankenstein och en argumentationsövning kopplad till filmen. Jag valde att göra den enbart som skriftlig, eftersom det kan bli tråkigt att höra alltför många tal på samma tema. Vill man att eleverna ska få framföra sina tal kan det vara lämpligt att dela upp dem i mindre grupper. Hur som helst så gav jag eleverna i uppgift att skriva antingen ett försvarstal eller ett ”anklagelsetal” (kommer inte på något lämpligt ord) som handlar om monstret och de gärningar han har begått. Jag sade att de skulle tänka sig ett scenario där monstret fångats och ställts för rätta och att de i bästa amerikansk TV-anda skulle agera antingen advokat eller åklagare och hålla en slutplädering för att övertyga en jury att antingen fria eller fälla monstret. Jag är väldigt nöjd med idén, för det tvingar eleverna att reflektera dels över specifika händelser i filmen och dels över mer övergripande moraliska frågeställningar. Vilket ansvar har vi för våra handlingar? Kan en svår bakgrund vara en förmildrande omständighet? Det blev väldigt intressanta texter. Det blev också ett naturligt sätt att få in argumentation och koppla det till övrig undervisning istället för att låta det vara ett helt fristående moment där eleverna får välja egna ämnen.

/Elin

Genrestudier

Hej!

I Svenska 1 har jag ett projekt som har gått ut på att eleverna får studera olika genrer. Jag har valt ut åtta genrer (skräck, deckare, chicklit, romantik, historisk roman, science fiction, fantasy och äventyr) och eleverna har fått jobba i grupper om fyra. Grupperna skapar jag genom att eleverna på en lapp får rangordna de fyra genrer de helst vill jobba med. Det brukar då gå att få ihop grupper där alla får något av sina val. Var och en ska sedan välja en roman inom sin genre, som de ska läsa i sin helhet. Ingen i gruppen får välja samma titel och helst inte samma författare. De ska sedan jämföra böckerna de läst (inom gruppen). Jag brukar be dem titta särskilt på handling, språk, karaktärer, miljö och tema/budskap. Utifrån den jämförelsen ska de sammanställa en muntlig presentation som avhandlar vad som verkar vara typiskt för just deras genre. De måste ta med tydliga exempel från böckerna. Här har jag också låtit dem göra sin första PowerPoint (eller om de nu hellre använder Prezi eller något annat presentationsprogram).

Eleverna uppskattar framför allt att (inom vissa ramar) själva få välja vad de ska läsa. Det brukar dock bli en del bollande fram och tillbaka med olika titlar och jag har själv behövt googla lite fakta om sådana jag inte känner till sedan tidigare, för att se om de passar in i genren eller inte. Jag ger alltid eleverna en lista med förslag på författare som är verksamma inom de olika genrerna, men många har egna idéer.

Jag har funderingar på att nästa gång låta dem göra en generalrepetition av sin redovisning för en av de andra grupperna, för att finslipa den så att den blir så bra som möjligt. De har fått ge varandra feedback på vad som var bra och vad som kan förbättras när de gjort den färdiga presentationen, men det är ju ännu bättre om de kan ge varandra konstruktiv kritik i förväg, så att slutresultatet trimmas ytterligare.

Uppgiften ger eleverna goda förutsättningar att uppfylla följande del av kunskapskraven: ”Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv.” (Kraven för A)

/Elin

Upplysningen

Hej!

Snart tar bloggen jullov. Det blir ett inlägg nästa vecka också, sedan blir det uppehåll till vecka två.

Upplysningen tycker jag är en intressant epok. Den är extra tacksam när man har naturelever, då det finns goda möjligheter till infärgning och ämnesövergripande samarbeten. Senast jag undervisade i Svenska 2 fick eleverna göra en muntlig presentation av varsin person som på något sätt bidragit till vetenskapen. Jag valde bara kvinnor, utan att påpeka det. Anledningen till det var att om det istället hade varit bara män hade ingen tyckt att det varit anmärkningsvärt. Jag blev inspirerad av Facebooksidan ”I fucking love science” på internationella kvinnodagen, som då lyfte fram just kvinnliga forskare. Det var dock för tidsödande att försöka hitta ett så stort antal från rätt epok, så jag valde personer från upplysningen och framåt. Jag hade med allt från Ada Lovelace (den första programmeraren) till Valentina Teresjkova (första kvinnan i rymden). Eleverna tycktes uppskatta det hela och fick lära sig mycket nytt.

/Elin