Kalla dem gränsgängare

Av Einar Spetz
Blackebergs gymnasium

En programpunkt på Biblioteksdagarna härförleden hette ”Open access och bibliotekens roll som kunskapsförmedlare i samhället”. Open access – vad ska det betyda? Vad är gymnasiebibliotekens roll och bibliotekariens i det hela? Om detta var jag inbjuden att tala i en paneldiskussion. Jag var en av tre deltagare i panelen.

I stället för att helt sonika åka och ställa mig framför en mikrofon i Västerås, vilket var frestande, läste jag på en smula. Jag bjöd även in några kollegor att svara på en enkät på temat open access. Den första frågan var ”Vad tycker du: vilken betydelse har gymnasiebiblioteken idag som förmedlare av forskningsresultat till gymnasieelever?” En stor majoritet, 62 procent, ansåg att betydelsen antingen var liten eller mycket liten. 38 procent uppgav att gymnasiebibliotekens betydelse i detta hänseende antingen var stor eller mycket stor. ”Vilken betydelse har open access för dig när du undervisar elever?” frågade jag därpå. Lite olika visade det sig: 17 procent svarade att de alltid berättar om källor som förmedlar fritt tillgängligt, forskningsbaserat innehåll. 33 procent uttryckte att de ibland gör detta medan 42 procent aldrig tar upp Open accessfrågor. Resterande 8 procent uppgav att de aldrig undervisar.

77 procent ansåg det som viktigt att presentera källor som gör forskningsbaserat material fritt tillgängligt och lika stor andel tyckte att det är viktigt att ”gymnasiebibliotek arbetar aktivt för att elever på de studieförberedande gymnasieprogrammen lär sig att läsa och förstå vetenskapliga texter”. 38 procent ansåg att de fritt tillgängliga källorna ofta är för svåra för användarna.

På min skola, Blackebergs gymnasium, är bibliotekets största målgrupp de högskoleförberedande programmens elever; frånsett dem finns endast elever som går språkintroduktion. Den som skummar genom examensmålen för de högskoleförberedande programmen blir strax varse de vetenskapliga föresatser som lagstiftaren uttrycker genom Skolverket. Man föreställer sig att eleven ska kunna hantera olika källor, förstå huruvida utsagor bygger på vetenskaplig grund eller ej. Det krävs även att eleven ska ta del av aktuella forskningsresultat inom det egna programområdet samt att man även ska läsa och diskutera vetenskap skriftligen – och det på engelska till på köpet.

Det finns vetenskapsanknytning även i ämnesplanerna, exempelvis i svenska 3 där delar av kursen handlar om att behärska disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär. I gymnasiearbetet har eleverna möjlighet att demonstrera hur pass de har tillägnat sig det vetenskapliga förhållningssättet. Detta arbete ska, är det meningen, gestalta sig som en vetenskapsliknande process i vilken eleven tränar sig på bland annat att identifiera parametrar som är viktiga för en undersökning, varefter hen undersöker dem, konstaterar eller avfärdar samband mellan parametrar.

Allt detta är gott och väl på pappret. I vardagen ser det annorlunda ut. Jag möter elever som är skeptiska på så sätt att de misstänker att deras bibliotekarie inget hellre vill än att trycka på dem en saga, en fiktiv berättelse – detta på bekostnad av fakta (forskningsbaserad eller ej). Detta har överraskat mig. Vilka av mina egenskaper som skulle signalera detta begriper jag inte. Men lika fullt: de ställer kontrollfrågor för att förvissa sig om att jag menar allvar. Jag tror det är viktigt att gymnasiebibliotekarien förstår och bygger vidare på de förväntningar om vetenskaplighet som de högskoleförberedande programmens examensmål bygger upp, så att vi kan möta de elever som går och bär på drömmar om vetenskaplighet.

Förväntningen är särskilt stor bland elever på naturvetenskapliga programmet, kan jag tycka. Jag talade med några av dem inför biblioteksdagarna. Jodå, de gillar skolan, men när det gäller vetenskaplighet, nej, då tycker de att de trampar vatten. Tempot är under all kritik, de längtar bort, vill få flakåkningen överstökad för att ta i tu med högre utbildning. Många har tack vare personliga drivkrafter gått utanför skolans ramar och befinner sig redan halvvägs inne i högskolevärlden genom extrakurser och kunskapstävlingar. Drömmen är att vinna en vecka vid MIT, CERN und so weiter.

23559089644_b223418fd6_k Alfred Isaac och Jonathan Jilg

Detta kan kanske verka brådmoget, men det går knappast att blunda för elevernas kognitiva förmåga och ambitioner. Men det är som det är. Eftersom gymnasieskolan inte utför forskning har de svårt att få sina önskningar uppfyllda. De allra främsta tvingas stå med ett ben i vartdera lägret. Vi kan kalla dem gränsgängare.

Skolbibliotek 2015

Under hösten 2015 fick jag genom Medioteket gå på en riktigt bra konferens: Skolbibliotek 2015 som anordnades av Teknologiska Institutet. Konferensens syfte vara att peka på skolbibliotekens betydelse i skolans verksamhet och att det genom samarbete går att bygga en verksamhet med goda förutsättningar för eleverna och för deras utveckling. Under konferensen fick vi möta personer, både föreläsare och deltagare som brinner för sitt arbete och denna fråga. Vi fick lyssna på hur man kan skapa ett pedagogiskt samarbete och tänka runt verksamheten, hur man kan öka läslusten och läsförståelsen hos eleverna. Sammanlagt fick vi ta del av sju praktikfall och två workshops i källkritik och informationssökning.

Den första föreläsningen hölls av Anne Ljungdahl, skolbiblioteksutvecklare. Hennes föreläsning hette Mål för skolbibliotek: och konsten att göra en handlingsplan. I sin föreläsning tog hon upp och gav deltagarna handfasta knep i hur man gör en handlingsplan för skolbibliotek.

  • Vad bör en handlingsplan innehålla?
  • Vem gäller målen för?

Anne menar att en handlingsplan bidrar med att öka elevers lärande, blir lättare för rektor att ta ansvar, att styra och leda, att lättare utforma kollegialt lärande och marknadsföra biblioteket, att verksamheten går att följa upp och man lättare kan utveckla skolan/biblioteket, skolorna blir likvärdiga och därigenom ökar tillgängligheten. Vidare kan man genom en handlingsplan utföra kvalitetsarbete på sin verksamhet. Sist men inte minst man får Skolinspektionens gillande menar Anne. Förutom handlingsplanens innehåll trycker hon även på vikten av bemannade skolbibliotek och menar att 1 heltid per 500 elever ska finnas på plats och vara bemannat under dagtid av utbildad och kompetent personal. En skolbibliotekarie har ju flera kompetenser, som media- och bibliotekskompetens, didaktisk- och social kompetens vilket är viktigt i skolans värld.

En annan viktig del är att titta på målgruppen som biblioteket skall arbeta emot, hur många elever finns i respektive årskurs, hur många elever är pojkar respektive flickor, hur många elever finns det med läsnedsättning och hur många elever finns det med annat modersmål? Vilka är de i så fall? Att ha en bra översikt av dessa målgrupper innebär att man kan se vilka resurser, förutsättningar och ramar som behövs men även belysa det som redan finns.

Anne menar att det är viktigt med en mål- och handlingsplan för att skolbiblioteken skall utvecklas till en att vara en naturlig del av skolans pedagogiska verksamhet och aktivt bidra till ökad måluppfyllelse. En bra struktur bör finnas för målgruppen, men även inom intern- och extern samverkan. För att kunna se om det man gör är relevant för verksamheten bör man även genomföra en kontinuerlig uppföljning av verksamheten. Hon ger exempel på SMART modellen, ursprungligen en engelskspråkig modell som man kan använda i juste detta syfte. Vidare bör man uppdatera handlingsplanen en gång per år för att verksamheten skall fungera och må bra.

Som sagt en intressant föreläsning och jag tror som Anne att genom att införa handlingsplaner på skolbiblioteken kan man skapa likvärdiga bibliotek ute på skolorna vilket borde vara ett mål för alla att uppnå inom skolans värld.

Varför finns tre av Sveriges 16 bästa skolbibliotek i Lund?

Två av bibliotekarierna, Petra Romberg och Lotta Davidson-Bask, från Polhemsskolan i Lund menar att det finns flera faktorer som har påverkat varför just så många skolbibliotek i Lund och de själva fått utnämningen Skolbibliotek i världsklass, Årets Skolbibliotek och Årets skolbibliotekarie. Båda menar att det framförallt beror på att man redan sedan 1970 haft skolbibliotekscentral, bemannande skolbibliotek där budgeten för varje elev är 60: -, modellbibliotek, driftiga skolbibliotekarier, läsfrämjande verksamhet och ett stort kollegialt utbyte. Även kommunens Biblioteksplan och kompetensutveckling för bibliotekarierna inom Biblioteks & Informationsvetenskap har påverkat denna positiva trend. Polhemsskolans framgångskoncept för att skapa ett bibliotek för alla elever och vägen till att få utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass har nåtts genom att de utvecklat en handlingsplan för sin verksamhet, de har ledningens fulla stöd, skapat en tydlig struktur och har en bra förankring i skolan och att det skall finnas fackutbildad personal med erfarenhet i biblioteken. För att uppnå en likvärdighet för alla elever skapade bibliotekarierna en handlingsplan tillsammans med rektorn och olika samarbetsgrupper, en process som tog ett år. Polhemsskolan har 2350 elever ca 200 pedagoger, två bibliotekarier, en assistent och man har både teoretiska och praktiska program, språkintroduktion och spetsutbildning i matematik och fysik. Det är således en stor skola vilket innebär att man måste vara strukturerad för att kunna nå alla inriktningar och alla elever. För att kunna bygga upp och få ett fungerande skolbibliotek måste även biblioteket få en bra budget från skolan för att kunna anpassa sina resurser till elevernas lärande och kunskapsutveckling. De har därför tio databaser, däribland EBSCO som är anpassade till gymnasielever, 20 000 volymer, fyra dagstidningar och 50 tidskrifter. Eleverna skall inte behöva resa eller besöka folkbibliotek för att kunna hitta information till sina skolarbeten.

Lotta och Petra visade i sin föreläsning sitt starka engagemang för att utveckla skolbiblioteken, visa hur viktigt det är med fungerande skolbibliotek och hur man kan arbeta för att eleverna skall uppnå måluppfyllelserna i skolan.

Konferensen var mycket givande och många nya tankar väcktes.

// Tehres Lindskog

Verksamhetsansvarig på Thorildsplans gymnasium

 

 

Lundautmärkelserna

Världsklass:

  • 2015 Backaskolan, Gunnesboskolan, Polhemskolan
  • 2014 Backaskolan, Gunnesboskolan, Lerbäckskolan
  • 2013 Hagalundsskolan, Lerbäckskolan, Norra Fäladens skolområde

Årets skolbibliotek:

  • 2011 Norra Fäladens skolområde
  • 2000 Gunnesboskolan

Årets skolbibliotekarie:

  • 2009 Klara Önnerfält och Lotta Davidson-Bas
  • 2003 Christina Lundborg

Kriterier
Ett skolbibliotek i världsklass:

  • är en tydlig del av skolans pedagogiska vision.
  • samverkar med skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande.
  • stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld.
  • stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier.
  • erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras lärprocesser.
  • har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medieanvändning.

En skola i världsklass har skolbibliotekarier som:

  • är effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna
  • ger eleverna verktyg för källkritik
  • lär eleverna navigera i informationsflödet och hantera sin digitala identitet
  • är navet i den digitala kunskapsskolan!

Kort rapport från internetdagarna

Internetdagarna är en årlig konferens i regi av Stiftelsen för internetinfrastruktur (.se) [pʉ:ŋt ɛss e:]. Årets konferens på Stockholm Waterfront besöktes av Hanna Torsson Freij, Einar Spetz och Dora Vinterhed.

.Det var två intensiva dagar med mängder av konferensspår att följa. Båda dagarna innehöll så kallade keynote-presentationer; influgna internationella talare och aktivister med nätet och hela världen som arbetsplats.

Mason

Första dagen inleddes av Hilary Mason, IT-entreprenör från New York, känd som grundare av företaget Fast Forward Labs. Mason har, genom nätverket HackNY, hjälpt till att slussa teknikologistudenter till nystartade IT-företag. Anförandet på Waterfront handlade analys av stora datamängder, Big Data, en enligt Mason underutnyttjad och hittills alltför snävt utnyttjad resurs. Förutsatt att Big Data också är öppna och möjliga att ta del av, borde det utnyttjas inom all slags nydanande verksamhet. Det vill säga inte vara förbehållet databranschen. Det var svårt att missta sig: Mason såg optimistiskt på användningen av Big Data.

sinker

En annan, mer pessimistisk stämning förmedlades av Dan Sinker, verksamhetschef vid Knight-Mozilla OpenNews. Sinkers tema var dataminingjournalistik ur ett undergroundperspektiv. Sinker företrädde tillsammans med näste talare, Evgenij Morozov, ett i jämförelse med Hilary Mason en dystrare syn på möjligheterna som ligger i Big Data. Morozov, fri intellektuell med rötterna i Vitryssland, numera USA:baserad, ansåg att Big Data förvandlar människor till produkter. Majoriteten är gladeligen villig att ge upp sin integritet för en gnutta bekvämlighet när vi ger nätjättarna tillgång till vår mejlväxling, sociala medier, appar och cookies, utan att vi närmare ägnar följderna någon överdriven eftertanke. Efter inledningsanförandena delade sig konferensen i olika spår. Ett tema var inskränkning av frihet och de ”möjligheter” som internet ger för att övervaka internetanvändarna. Det fanns en klar tanke med detta spår: att faktiskt mana till kamp mot övervakningen. Mycket handlade om att inte låta terrorhotet ursäkta övervaknings utvidgning. Det handlade också om företagens makt och en talare avhandlade negativa effekter av handelsavtalet TTIP. En talare med bakgrund i NSA beskrev hur organisationens underrättelseverksamhet fungerade. En serie presentationer hade bloggverktyget WordPress som gemensam nämnare. Alla möjliga aspekteter täcktes in, men den kommersiella användningen av WordPress betonades mest.

zuckerman

Dag två talade Ethan Zuckerman, amerikansk medieforskare och internetaktivist. Zuckerman vände sig mot den riktade reklamen på internet. Som han kallade dålig för såväl företag som användare och som bygger på insamling av Big Data och kräver övervakning. Själv förespråkar Zuckerman mikrobetalningar och prenumeration som affärsmodell. Därefter: Nnenna Nwakanma, aktivist och regional samordnare för World Wide Web Foundation på den afrikanska kontinenten. Nordamerika, Europa och Asien har hittills dominerat internetvärlden.

Att Afrika nu kommer starkt kommer att påverka hela internet, ansåg Nwakanma. Föreställ er: i Etiopien närmar sig befolkningen snabbt 100 miljoner av vilka idag endast 10 procent har tillgång till internet. ”Vad händer när alla i Afrika får tillgång till Internet”, frågade Nnenna Nwakanma publiken retoriskt och svarade sedan själv: ”We’re going booom!” Nwakanma knöt resonemanget till frågan om internettillgång som en rättighet.

Parsons

Kathryn Parsons; grundare av det digitala utbildningsföretaget Decoded höll därefter från huvudscenen ett brandtal om nödvändigheten att lära barn och unga att programmera, en idé som vunnit mark åtminstone i Storbritannien där programmering tidigt introduceras i skolgången. Frågan är i vilken grad kodning faktiskt är en avgörande nyckelkompetens. Den andra dagen handlade om sociala medier och deras inverkan på den traditionella massmedia. Det presenterades en rapport som gjorts om Twitter och hur den påverkar innehållet i pressen. Det varnades för att åsikter som kommer till uttryck genom sociala medier framställs som mer representativa för den allmänna opinionen, än vad de faktiskt är. Twitter som en plattform för en elit av tyckare, var tema som ofta återkom i diskussionerna; hur sociala medier påverkar massmedierna och omvänt, var ett annat. Det ansågs vara en stor begränsning att vara så kortfattad som på Twitter. Klickraketfenomenet, att få innehåll maximal mycket delat genom sociala medier, ansågs påverka både utgivarnas rubriksättning och journalistiska prioriteringar. Hur viktig är då källkritiken i de sociala mediernas tidevarv?

Möjligheten till snabb spridning av information, fräcka lögner och dessinformation ställer oss inför kravet om ett källkritiskt förhållningssätt. En del av diskussionen handlade om gränsen mellan det privata och det offentliga samtalet, att den har suddats ut. Ett annat samtal handlade om hur plattformarna för samtalen påverkar det offentliga samtalet. En positiv aspekt är att sociala medier har gjort det möjligt för nya grupper att göra sin röst hörd på ett sätt som kanske innan var svårt. Andra spår dag 2 var sökoptimering och internets framtid i Sverige. Det som diskuterades var inget mindre än alltings digitalisering, hur mycket underhåll, utbyggnad och utveckling som kommer att krävas.

realiteterYtterligare ett spår fokuserade på digitalisering på individnivå: att vara uppkopplad eller fysiskt och psykiskt inkopplad genom implantat, armband och digitala komponenter som mäter välbefinnande, kroppens funktioner och återrapporterar dem via internet. I bakgrunden skymtade frågan ”måste etiken bakom detta diskuteras eller kan man helt sonika ohejdat glädja sig åt internetteknikens landvinningar?”

Hanna Torsson Freij
Einar Spetz
Dora Vinterhed

– Se flera bilder från Internetdagarna 2015: Länk
– Internetdagarna 2015: Webbplats med filminspelningar av Keynotes

Hur bli ett skolbibliotek i världsklass?

Utskrift

På Skolbibliotek 2015 fick vi höra vad som låg bakom utmärkelsen ”Ett skolbibliotek i världsklass ”. De som berättade om detta var vinnarna 2015, gymnasiebibliotekarierna Lotta Davidson-Bask och Petra Romberg från Polhemskolans gymnasiebibliotek i Lund.  Lotta och Petra berättade mycket underhållande, humoristiskt och engagerat om hur de ansökt om och tilldelats utmärkelsen Ett bibliotek i världsklass av DIK:s expertgrupp för skolbibliotek.

De berättade bland annat om hur själva ansökningsprocessen bidragit till en klarare och tydligare bild av bibliotekets verksamhet och de uppmanade oss andra att arbeta mot att kunna ansöka: ”Ingen annan kommer att nominera er eller ansöka åt er”.

Några faktorer för framgång som Lotta och Petra nämnde, förutom den generellt starka bibliotekstraditionen i hemstaden Lund, var att inte vänta på att bli kontaktad för att inleda samarbete med lärarna utan att själv ta initiativ och att vara synlig i skolan ”Gå på allt! Internt och externt!”. De nämnde även vikten av att vara minst två fackutbildade bibliotekarier för att ha förutsättningar att bedriva en verkligt integrerad och pedagogisk biblioteksverksamhet på en stor gymnasieskola.

Något som jag särskilt tog med mig från deras anförande var betoningen på dokumentation för att ta en verksamhet framåt.  Att sätta på pränt vad biblioteket ska vara och göra, att skriva en årlig verksamhetsberättelse och att utforma en handlingsplan för sitt bibliotek. ”Att beskriva för ledningen vad vi vill med verksamheten och att fråga: ”Vill ni det samma?”, som Lotta och Petra uttryckte det.

Jag tyckte också att tanken att ha en tydligt överenskommen och förutbestämd progression i arbetet med att nå elevernas måluppfyllelse inom MIK var mycket tilltalande; att redan från årskurs ett i gymnasiet ha en tydlig planering i när bibliotekarierna kommer in som en integrerad del av undervisningen då eleverna ska hålla på med större självständiga arbeten. På grundskolan i Lund jobbar man med det som kallats för Röda tråden, en progression genom grundskolan i informationssökning och källkritik och det var detta arbetssätt som de nu arbetade med att implementera även i gymnasieskolan, elevernas ojämna förkunskaper till trots (skolan har riksintag).

Vilka konsekvenser får det då att tilldelas en utmärkelse som Skolbibliotek i världsklass? Jo, några effekter som Petra och Lotta tog upp var hur det bidragit till marknadsföringen för hela skolan, lett till ökad feedback för biblioteket och skapat en allmänt positiv uppåtspiral för deras verksamhet.

Handlingsplan för Polhemskolans biblioteksverksamhet

Ett blogginlägg från gymnasiebibliotekarien Helena Pahlmblad Kungsholms gymnasium

Källkritik i praktiken – Kan vi lita på NE och Wikipedia?

Original KällkritikYlva Pettersson satte uppslagsverken i fokus under rubriken Auktoritetstro, källor och tendens på Skolbibliotek 2015. Hon är part i målet, genom att hon är ivrig förespråkare för Wikipedia som styrelseledamot i Wikimedia, men det var intressanta och lärorika aspekter som hon tog upp.

Ylva Pettersson undervisar till vardags på Katedralskolan i Skara i religion och historia och är också vinnare av Webbstjärnan 2014 och Guldäpplet 2014 (juryns särskilda pris).

Det är framför allt via Google, Wikipedia och NE som många elever på gymnasiet letar information. Det är lätt att hamna på Wikipedia för uppslagsverket kommer ofta väldigt högt upp på träfflistan på Google. Sidorna på Wikipedia har många interna länkar och de sidor som har många länkar till sig hamnar därför högt, förklarar Ylva Pettersson.
Hon framhåller att 7 av 10 använder Wikipedia. Hälften av alla i åldern 16-26 använder Wikipedia dagligen eller varje vecka. Här refererar hon till Findahls bok Svenskarna och internet (2011).

Slipp bloggträsket med relevanta sökstrategier

Överhuvudtaget har många elever ett mycket begränsat verktygsförråd när de gör informationssökningar, anser Ylva Petersson. Eleverna hamnar ofta i ”bloggträsket”, och för att landa i mer seriösa och akademiska texter måste de anpassa sitt språk vid sökningarna, och då behöver eleverna mycket hjälp.

Källkritik gäller även bilder 

Efter Google söker många elever framför allt på Youtube. De flesta elever känner i ryggmärgen att när de läser text bör de vara källkritiska, men samma inställning avseende bild och film är inte lika given.
– När det gäller bilder har inte eleverna en källkritisk autopilot och här krävs en gemensam insats, säger Ylva Pettersson. Hon gav ett tips på webbplatsen Fotoforensics. Dit kan man ladda upp bilder för att se om de eventuellt har manipulerats.

Många elever vet att de kan gå till ”Om oss-sidan”, som de flesta webbplatser har som flik för att presentera sig som avsändare. Men där behöver eleverna också ha kritiska ögon. De kan hamna i att de tar till sig signalord som oberoende, statliga bidrag och så vidare och snabbt dra slutsatsen att avsändaren är neutral och vederhäftig. Ylva Pettersson tog upp exemplet om tidskriften Nya tiders Om oss-sida. Tidskriften är en högerextremistisk tidning, som också fått presstöd .,Tendens är svårt, påpekar Ylva Pettersson med eftertryck, och eleverna behöver hjälp.

Sociala medier

I de sociala medierna går informationsflödet i ett rasande tempo och Ylva Pettersson tycker sig se att eleverna ofta svarar först och tänker sen. Hon tog upp ett exempel på vad jag även som vuxen nog lätt skulle kunna ha missat. Det tycktes som en tweet av presidentaspiranten Donald Trump var högst aktuell som ett direkt svar på Parisattacken, men egentligen var det en retweetad tweet, vilket man skulle ha förstått om man vinnlade sig om att kolla datumet vid inlägget. Tweeten visade sig ursprungligen ha publicerats efter Charlie Hebdon-attacken.

Ylva Petterssons presentation

Varför anger uppslagsverk inte källa? 

Att vi också ska vara kritiska mot NE framgick av fler exempel. Eleverna lär sig att ”NE är en källa vi får använda”, men detta uppslagsverk har inte källhänvisningar eller referenser, påpekar Ylva Pettersson. Det är paradoxalt, tänker jag, eftersom källhänvisningar är något som vi alla uppmanar gymnasieleverna att kolla extra på vid de flesta skoluppgifter.
NE har i stället litteraturanvisningar som är tips om vidare läsning för dem som är särskilt intresserade i ämnet, framhåller Ylva. Hon passar också på att visa att en historiker som författat en text om Elisabeth av England förvisso har titeln professor i historia men är egentligen inte alls expert på engelsk renässanshistoria. Hon menar också att en del av artiklarna kan vara gamla.
– Huvudbekymret är att vi inte kan kolla upp källorna på NE, påpekar hon. Däremot kan vi kolla upp källorna på Wikipedia.

Många ansvarar för Wikipedias innehåll 

Det finns ingen ansvarig utgivare på Wikipedia, men alla som bidrar med att skriva i encyklopedin äger materialet. Och det görs uppdateringar var 40 sekunder (gäller Wikipedia i världen) . Det finns ett 70-tal administratörer på Svenska Wikipedia som ”städar” i texterna och kollar ändringar som läggs in. Administratören väljs under ett år och granskas inför omval. Alla administratörerna kollar upp sidor med senast ändrad och ser om ändringen stämmer med Wikipedias grundregel.

Ylva Pettersson vill slå ett slag för att eleverna själva använder Wikipedia och skriver texter till uppslagsverket. På så sätt lär de sig mycket om källhantering. En fördel är att de efter publiceringen ser när andra går in och ändrar i deras texter, vilka källor dessa då stödjer sig på och hur de formulerar sig. Eleverna kan då kolla upp detta och lära sig ännu mer om källhänvisningar på ett fördjupat sätt.
– Google räcker bara så långt, sen måste eleverna gå vidare och utveckla verktyg i sin källkritik, säger Ylva Pettersson.

Texterna i Wikipedia ges en tillförlitlighet genom att andra granskar texterna, hävdar Ylva Pettersson. De artiklar som läses ofta i Wikipedia är de mest tillförlitliga. Sedan 2007 har ett kvalitetsarbete bedrivits som inneburit att bland annat källhänvisningar börjat anges. Allt seriösare medarbetare har också sällat sig till skrivarskaran.

Tips inför lektion i källkritik med eleverna

Hennes tips till eleverna i deras bedömningar av materialet i Wikipedia är att kolla källhänvisningarna och även gå in under historiken och se när sidan senast ändrades och kontrollera om det förekommer en diskussion i ämnet, vilket dokumenteras fortlöpande. Flikarna Historik och Diskussion finns i menyraden överst på artiklarna.

På slutet av seminariet provade den grupp som jag var med i tipsen genom att bland annat kolla på pronomenet hen. Det var kul!

Monica Wallenius
Bibliotekarie på Kärrtorps gymnasium

Bokcirkeln BOOX365 ger eleverna vidgad läsning

På Thorildsplans gymnasiebibliotek har bokcirkeln BOOX365 funnits i flera år för de elever som är intresserade och nyfikna av både läsning och kultur i olika yttringar. Tanken med cirkeln är att blanda skönlitteratur, teater, bio, poesi, poetry slam om vartannat. Att först läsa boken och diskutera stil och innehåll för att sedan gå och se den som film eller teater är också ett  roligt sätt att nå litteraturen på. Eller att först läsa dikter för att sedan gå och lyssna på en panel som diskuterar författaren och hens verk ger eleverna en mycket större förståelse och upplevelse av både verken och författarna än att bara läsa dikterna tyst för sig själva. Ett bra pedagogisk grepp. Det kan öppna ögonen för det svåra och kanske obegripliga och det ger eleverna nya upplevelser och nya mötet med en konstform som de kanske annars inte har tillgång till. Genom att blanda dessa konstformer får man en till dimension i det man läser.  Samtidigt är det otroligt givande och roligt att  göra någonting tillsammans. Här är inte antal elever det viktiga utan att man gör det tillsammans som spelar någon roll. Alla är aktiva med att ta fram vad som skall göras under läsåret vilket gör det mycket roligare, som bibliotekarie styr jag bara upp verksamheten.

BOOX365 på Kafé Klara, Kulturhuset BOOX365 på Kafé Klara, Kulturhuset

I november månad läste vi poesi, Frank O´Haras dikter (1926-1966). En amerikans avantgardist som tillhörde den första generationen i New York-skolan och som gick bort alldeles för tidigt.Vi började med att läsa om hans liv och ett antal dikter för att sedan diskutera dem och gå till Kulturhuset, Kafé Klara, för att lyssna på Jonas Brun, Jenny Tunedal och Gunnar Harding när de samtalar om Frank O’Haras författarskap under ledning av Ida Linde och Staffan Göthe läser hans dikter. Det blev en bra upplevelse för alla oss i cirkeln och vi kunde därigenom tolka och förstå hans dikter mycket lättare efter att vi hört panelen samtala om honom och hans dikter blivit upplästa av Staffan Göthe. Det blev en fantastiskt trevlig kväll!

Jonas Brun, Jenny Tunedal och Gunnar Harding när de samtalar om Frank O’Haras författarskap under ledning av Ida Linde Jonas Brun, Jenny Tunedal och Gunnar Harding när de samtalar om Frank O’Haras författarskap under ledning av Ida Linde

Nu kör vi ingång processen med att skriva egna dikter i formen poetry slam, en tävlingsform i estradpoesi, med bokcirkeln. Vi kommer gemensamt med lärare på skolan arbeta med poetry slam i undervisningen. I vår kommer jag även att bjuda in en föreläsare som kan inspirera oss vuxna och elever i skapandet av poetry slam. Projektet slutar med att vi läser upp våra alster och förhoppningsvis vågar tävla mot varandra.

//Tehres Lindskog,

Bibliotekarie på Thorildsplans gymnasium

Makerspace på THG-biblioteket

Vecka 43 var det premiär för Makerspace på Thorildsplans gymnasium, självklart i skolans bibliotek! Därmed hakade skolbiblioteket påMakerspace02 succétrenden från de senaste åren med workshops, dit man kan gå för att utveckla egna projekt med inriktning på teknik och natur – eller för att delta i andras projekt. Att bara lite diffust hänga, det går också bra. Man kan jobba enskilt eller i grupp. Konceptet passar bra på bibliotek och tar tillvara elevernas synpunkter. Det är både socialt och lärorikt, tycker Thorildsplans bibliotekarier, Tehres Lindskog och Einar Spetz. På ett Makerspace bygger verksamheten på deltagarnas önskemål.

Vid den första träffen kunde deltagarna bland annat bygga Mindstormrobotar, koda i Arduino, Scratch och Python samt undersöka hur en minisorteringsanläggning skiljde legobitar åt, beroende på deras färg.  Redan vid nästa tillfälle ska deltagarna kunna tillverka DNA-smycken och eget papper. Meningen är att Makerspace ska arrangeras på THGMakerspace01 en gång i månaden. Vid Thorildsplans Makerspace medverkar också lärarna Hamada Sidqi, teknik, och Lars Björklund, naturämnen.

Jämfört med andra Makerspaceverkstäder finns några skillnader. Thorildsplan har ingen maskinpark – än. Tehres har funderat på att skaffa symaskiner. Beroende på vilka aktiviteter det blir, kommer Makerspace säkert flytta runt i skolbyggnaden.

Några Makerspacelänkar

Stockholm Makerspace
Makertjej
Creating School library Makerspace
School Library Makerspace Resources

Lilla Thorildspriset och spökskrivare i biblioteket på samma dag!

Världsboksdagen måste firas med pompa och ståt vilket även gjordes med råge i biblioteket på Thorildsplans gymnasium. Dagen firas runt om i världen för att uppmärksamma yttrandefrihet, tryckfrihet och för att visa på vikten av upphovsrättslagen och att ge tillfälle att hylla författare och sprida glädje kring böcker och läsning. Vi hade gjort ett digert program med föreläsningar, musik, invigning av vår Regnbågshylla och för att tillkännage vinnaren av Lilla Thorildspriset, vår egen novelltävling.

Lennart föreläser

Spökskrivaren Lennart Guldbrandsson höll en fantastisk föreläsning om vad en spökförfattare är och hur han arbetar och gav våra teknikelever olika tips på hur man kan skapar text. Att vara spökförfattare innebär sekretess, men Lennart avslöjade att han alltid väver in en ledtråd om att det är han som är författaren av boken. För att lyckas som författare använder sig Lennart av Robert A. Heinlein´s 5 regler;

  1. Du måste skriva
  2. Du måste skriva färdigt
  3. Du måste sluta skriva om texten om du inte får en utförlig order från förläggaren att skriva om
  4. Du måste skicka in din text till förlaget
  5. Du måste skicka ut din text tills den har sålts

Förutom dessa regler måste du ju såklart även ha en fantastisk ide, struktur, rollfigurer och argument. Lennart pratade varmt om hur man skriver och skapar text. Eleverna ställde många intressanta och bra frågor till honom som gav dem en djupare förståelse om skapandeprocessen som de kan ta med sig när de skriver både skolarbeten och i övriga livet. En mycket bra föreläsning som förhoppningsvis leder till mer skrivande.

Regnbågshyllan invigs av No
Efter föreläsningen fick vi höra på lunchmusik av Carina, Oscar, Tobias och Robert och fortsatte sedan med dagens program, invigningen av Regnbågshyllan. Under året som gott har biblioteket samarbetat med skolans HBTQ-förening för att få fram bra material till Regnbågshyllan. No som startade upp föreningen var vår invigningstalare och berättade om vikten av att synliggöra och bidra till förståelse och tolerans mellan människor. Och självklart måste vi som bibliotek hjälpa till med det.

No

Vinnaren av Lilla Thorildspriset
Som sista punkt tillkänngav vi vinnaren av Lilla Thorildspriset, en novelltävling och en fortsättning på vårt projekt Läsdagen som vi hade för alla ettor i höstas. Tanken med projektet, Läsdagen är att vi alla i större utsträckning på skolan skall diskutera läsning och skrivande i olika former för att öka elevernas nyfikenhet, lusten att läsa och läs- och skrivförståelsen. Det är även viktigt att eleverna får lyssna på, prata om skrivandeprocessen och att möta en livs levande författare som är verksam så att skrivandet inte bara ses som en företeelse för andra och någonting ouppnåeligt. Vi fick in många bidrag från våra elever och det var oerhört jämnt eftersom alla noveller var fantastiska. Vår förstapristagare blev Kapi Makanda med novellen Thorildsplans hemlighet och Robert Jonsson blev vår andrapristagare med novellen Tavlans hemlighet.

//Tehres Lindskog & Einar Spetz
Thorildsplans gymansiebibliotek

Bilder: © Tehres Lindskog

Stadsvandring med Orvar Odd och Thomas Thorild!

Gruppbild av Boox 365 på Snoilskyvägen. Gruppbild av Boox 365 på Snoilskyvägen.

”Särdeles trevligt hade vi äldre gentlemän när vi togo våra adepter Boox 365 på stadsvandring bland Fredhälls gator. Vi talade om oss själva ståendes vid våra egna gatunamn, favorittemat för Thomas Thorild…jag Orvar den store kritikern är lite blygsammare, vi hade diktkör, spelade Mando Diao, berättade om Ernst Ahlgren, Gustaf Fröding, Erik Johan Stagnelius och Carl Snoilskys författarskap och leverne. Samtidigt passade jag Orvar på att berätta om Kungsholmens utveckling som stadsdel, visade kartor från olika århundraden och att läsa dikter. Stagnelius tog med oss på en härlig färd med diktläsning och rim.”

Vi på Thorildsplans gymnasiebibliotek provade en ny metod att berätta om författare och dess samtid genom att ha ett rollspel för vår bokcirkel Boox 365. Vi genomförde en stadsvandring för våra elever i stadsdelen Fredhäll, Kungsholmen, eftersom det finns så många vägar där med författarnamn. Författarnamnen kom till på 30-talet och det finns åtskilliga att välja och vraka mellan efter deras personligheter och skrivsätt. Det var ofantligt kul att få gestalta Orvar Odd, Thomas Thorild och övriga personer och eleverna ställde många bra frågor om författarna och olika epoker.

/Tehres Lindskog & Einar Spetz
Thorildsplans gymnasiebibliotek

Ett chip under huden

av Einar Spetz, Thorildsplans gymnasium

Härförleden på Stockholm Waterfront arrangerades Internetdagarna. Med stöd av Medioteket deltog jag under andra konferensdagen. ”Det folkliga internet” hette konferensspåret jag följde. En bekant frågade mig, när jag berättat om saken: ”Vad blir nästa stora grej på nätet?” Då drog jag på det. Jag vet ännu inte, men har åtminstone sammanfattat  intrycken i några punkter:

Ska man låta chippa sig?

 Wearables är ett samlingsord för kroppsnära, digitala prylar – armband, sensoriska plagg med mera.  Dock är wearables inte nästa stora grej; de finns redan. Inte endast finns, förresten. Marknaden har formligen exploderat. En som ligger bra till om vi skulle kora en svensk mästare i wearables är Michael Kazarnowicz. När han dyker upp vid talarstolen, iförd Google glass (explorer edition),  är det som att få besök från framtiden. Kazarnowicz lät nyligen ympa in ett RFID-chip under huden på högra handryggen. Nu sköter han med handrörelser i luften frammatningen av sina slides.  Åtbörderna påminner lite om backhandslag i pingis. Effektsökeri, kan man utbrista. Å andra sidan: Kazarnowicz verkar själaglad för varje steg han tar mot att förvandlas till cyborg. RFID-chippa sig borde alla göra. Bland folk är motståndet störst i början, menar han, men efter hand blir fördelarna uppenbara för flertalet. Det är ändå bara en ny sorts implantat liknande andra – analoga eller digitala – som vi redan har anammat: höftleder av titan, pacemakrar, EAS och kontaktlinser och tusen andra ting för att kompensera för kroppens ofullkomlighet eller för att vässa våra förmågor. Mitt i denna predikan om sammansmältning mellan maskindelar och människokropp erinrar man sig filosofen Descartes,  för vilken kroppen framstod som en automat, jämförbar med en fontän eller ett urverk. Det resonemang som förs av Kazarnowicz handlar egentligen inte om att knö in saker under huden. Allt ska bli smartare än det för närvarande är. Syftet är att maximera potentialen. Våra hem till exempel. De ska inte bara erbjuda tak över huvud, utan också vara smarta nog att låsa sig själva om dess invånare till äventyrs skulle glömma den detaljen.

Generation G i relationssamhället

Har du hört om Generation G? Med denna beteckning avser antropologen och medieforskaren Katarina Graffman unga, födda mellan 1990-2005. Med G:arna fullbordas övergången till relationssamhälle från dagens informations- och kunskapssamhälle. G:arna som är tidernas största generation, utgör idag 35 procent av världens befolkning. G, sa Graffman, kunde stå för en mängd olika saker: gemenskap, eGo eller Google. Den genomsnittliga G:aren inriktar sig på att uppleva och känna genom att använda medier. Däremot är G:arna mindre benägna att läsa och tänka. Upplevelserna nås via mobilen, vilken för G:arna är en kroppslig förlängning (jfr. wearable ovan) snarare än en extern apparat. Genom mobilen söker G:arna bekräftelse inom den egna kretsen, varför merparten av deras medietid går åt till att exponera sig själv och att observera andra. På Facebook, en plattform som Graffman ihärdigt påstår att G:arna kommer överge, har många deltagare minst två konton: ett snygg- och ett fulkonto. Detta krävs för att ge plats åt olika persona som G.aren vill visa upp. Det har varit mycket diskussion om selfiebilderna, i vilken grad de är uttryck för en  löjlig och beklaglig, narcissistisk kultur. En etisk diskussion är nödvändig, menar Graffman, som inbegriper frågan hur G:arnas psykiska tillstånd påverkas av sin strävan att ständigt söka fokus.

Några bubblare


Nätets Klintbergare. Nätet är en plats där sägner uppstår. Nyligen belönades Jack Werner med Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare. Priset är kopplat till tidningen Metros projekt Viralgranskaren. Nu är Werner aktuell med boken Creepypasta. Spökhistorier från internet. I boken har författaren samlat vandringssägner, som är båg rätt igenom, men som speglar viktiga aspekter av vår samtid.

Annie Machon 03Straff eller belöning? Vad ska vi göra med visselblåsarna? Förtjänar Snowden asyl i Sverige? Folk vet väl inte redigt vad de ska tycka. Trots risken för långa fängelsestraff sätter visselblåsarna sig själva på spel bara för att allmänheten ska få veta sanningen. På internetdagarna berättade Annie Machon hur det var att blåsa i visselpipan efter en tid som agent i det brittiska kontraspionaget. Machon gick ut med upplysningar om lagbrott begångna av säkerhetspolisen. Priset blev högt: frusna tillgångar, landsflykt, en kringflackande tillvaro – allt medan nära och kära hemmavid trakasserades, hotades och skrämdes upp av MI5.

Vinna valet med Facebook?
Harper Reed 04Harper Reed – låter namnet bekant? Reed tillskrevs som Barack Obamas sociala medierstrateg, en del av äran för valvinsten 2008. Reed betonar lagbyggets betydelse. Han har haft hårda nypor. Var inte rädd för att ge folk sparken, säger han, anställ medarbetare som presterar bättre än du själv eller inte heller liknar dig själv. Endast den som tillämpar mångfald kan tala om mångfald med trovärdigheten i behåll.

___________________________________________________________________________________
Foto: Einar Spetz. Fler bilder från internetdagarna på Wikimedia Commons: Länk