Nya utmaningar för besökarna – nya uppgifter för bibliotekarien?

Anteckningar från Bibliotekskonferensen

Det mest intressanta föredraget under konferensen kom helt klart från Malmö. Stefan Wahlstedt och Fredrik Karlsson från Lärcentrum, Malmö stadsbibliotek, gav konferensen exempel från sin verksamhet och hur delar av biblioteket i ett samarbete mellan Malmö stadsbibliotek och utbildningsförvaltning omdanats syftande till att ge brukare en möjlighet att utveckla sin digitala kompetens på bibliotekets Lärcentrum. Personalen där har fått en mer handledande funktion. Anledningen till att jag fastnade för föredraget var att det beskrev en verksamhet in om folkbiblioteket som jag till stora delar kände igen från arbetet i mitt eget skolbibliotek – om än med en bredare åldersspann på användarna. Igenkänningsfaktorn var hur som helst hög.

En tydlig vision har legat till grund för arbetet med att låta lärcentrat bli en kreativ och pedagogisk plattform för Malmös biblioteksanvändare syftande till att skapa större digital delaktighet för dem. Vi fick se ett klipp och lyssna till en äldre man som beskrev hur han genom bibliotekets resurser alltjämt fortbildade sig inom en rad områden och där biblioteket skapade möjligheter för hans personliga utveckling. Det påminde oss alla om hur viktigt biblioteket kan vara för varje enskild användare och hur viktigt det är med bemötandefrågor så att alla skall känna sig välkomna och ges en möjlighet att utvecklas och få hjälp inom sina olika resepktive områden. Stefan och Fredrik gav många fler exempel på biblioteksanvändare som använde biblioteket som en viktig resurs i sin personliga utveckling.

Projektet hade sin utgångspunkt från ett studiebesök i Canada där bibliotekarier och pedagoger samverkar i bibliotek för att dra fördelar av de dubbla kompetenserna i takt med att bibliotek utvecklas till att bli merav lärcentra för medborgarna. Stefan och Fredrik konstaterade att det finns ett ”digitalt glapp” i det svenska samhället också mellan de som har tillgång till och kan använda modern IKT, och de som inte har eller kan det. De såg behovet av att skriva ett Pedagogiskt manifest som kan sammanfattas med nyckelorden:

  • Bollplank
  • Knytkalas
  • Vi säger ja!

Personalen skall utgöra bollplank för användarna i sitt lärande. Det är inte anmärkningsvärt att projektet förutsätter att personalen måste ha en hög digital kompetens – de är ju tänkta att hjälpa andra med just det. Det räcker alltså inte bara att vara kunnig inom ramen för sitt eget ämnesområde. Likaså förutsätter projektet att personalen faktiskt kan kommunicera med biblioteksanvändarna på ett bra sätt. Stefan och Fredrik lyfte fram att det är just genom att gå i dialog med användarna som de kan nå resultat, genom att använda interaktion som metod och härigenom vara bollplank. De lade tonvikt vid att de ”gör” inte åt människor – de måste ”göra” själva, dvs de visar hur någonting kan göras men de utför inte själva handlingen. Något jag själv tar med mig i mitt eget arbete framöver! Det är så lätt att hamna i den situationen att det är lättare och går snabbare att göra jobbet än att visa hur en elev själv skall kunna göra någonting, men det är inte hållbart i längden.

Med knytkalas menas att alla medför någonting till biblioteket och är välkomna att dela med sig av sina kunskaper, ge input och vara med i utvecklingsarbetet tillsammans med personalen på biblioteket. Ett exempel som gavs är att personalen håller flera av sina möten öppet ute i lokalen, välkomnande synpunkter från intresserade biblioteksanvändare syftande till att inkludera fler i Lärcentrums utvecklingsarbete. På det sättet kan biblioteket få in fler kompetenser och mer kunnande i organisationen.
Ett annat mer konkret exempel på knytkalas som gavs var en användare som använt biblioteket som plats för sitt skrivande och när den färdiga boken var klar att ges ut var det naturligt att hålla releasefesten i bibliotekets lokaler. Användaren bidrog på så sätt med ett mervärde till biblioteket.

Vi säger ja! Det är ett känt faktum att det är roligare att säga ja än att säga nej. I olika samarbetsformer med näringsliv etc. har biblioteket erbjudit lokaler till-, agerat värd för- samt skapat kontaktytor mellan privata intressenter och allmänheten på ett förtjänstfullt och innovativt sätt som ger nytt blod åt biblioteket och bidrar till att på nytt placera biblioteket i samhällets centrum. Lärcentrum i Malmö har en välvillig inställning till att försöka nya sätt att bredda bibliotekets tillgänglighet och service till Malmös invånare. Jag avundas Malmö!

Per

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.