Visar alla blogginlägg från: juni 2013

Biblioteksrådet

Många, men långt ifrån alla, vet att jag sitter med i Biblioteksrådet, som är en samverkansgrupp mellan olika typer av bibliotek i Stockholms län, och där jag representerar skolbiblioteken. Jag tar tillfället i akt i denna blogg att berätta för alla er som inte vet, vad Biblioteksrådet är.

 Rådet träffas fyra gånger per år med representanter från landstingets kulturförvaltning, folkbibliotek, skolbibliotek, högskolebibliotek, specialbibliotek, bibliotek inom Stockholms läns landsting och Regionbibliotek Stockholm. Syftet med rådet är att initiera fortbildning, utvecklingsprojekt, marknadsföringsinsatser och annat som ger samverkansvinster. Vi diskuterar frågor som berör biblioteksverksamheten vad gäller nationell, regional och lokal karaktär.

Biblioteksrådet har tagit fram en regional biblioteksplan, vars syfte är att förbättra biblioteksservicen ur ett användarperspektiv, tydliggöra bibliotekens betydelse och roller i information, kultur, utbildning, forskning och regional utveckling, och att fungera som ett verktyg för framtida samverkan och samarbete för de olika bibliotekshuvudmännen i länet.

Biblioteksplanens mål är att skapa en bild av biblioteksverksamheten i Stockholms län, att identifiera och analysera strategiska utmaningar för länets bibliotek, och att identifiera och föreslå strategiska samverkansområden för perioden fram till och med 2014.

Det är intressant att träffa bibliotekarier och biblioteksansvariga för andra typer av bibliotek och sätta skolbiblioteksverksamheten i ett större perspektiv. Speciellt för skolbibliotekens utveckling är kontakterna med högskolebiblioteken. Vad behövs för att vi ska kunna närma oss varandra i form av kunskap om vad eleverna kan och inte kan vad gäller informationssökning och källkritik.

Jag sitter även med Biblioteksrådets arbetsgrupp för Sociala medier: http://smbib.wordpress.com/about/

Vårens blogginlägg har handlat om vad som är på väg in och vad är på väg ut?

Sociala medier som är väg ut i ungdomarnas värld och trendspaningarna i skolbiblioteket, har en stor fokus i folkbiblioteken exempelvis. Det är intressant att följa olika verksamhet och hur man ser sociala medier vågen röra på sig, från krus på ytan till stora vågor på havet.

 

Just nu sitter följande personer i Bibliotekrådet:

Krister Hansson, Regionbibliotekarie, Regionbibliotek Stockholm, ordförande

Lisa Martling Palmgren, Bibliotekschef, Konstfack

Gunilla Lilie Bauer, Överbibliotekarie, Sveriges Riksdag

Elisabeth Aldstedt, Områdeschef, Stockholms stadsbibliotek

Margareta Berg, Bibliotekschef, Botkyrka kommun

Marie Källberg, Chefbibliotekarie, Karolinska Universitetssjukhuset

Kristina Solberg, Handläggare, Kulturförvaltningen Stockholms läns landsting

Karin Grönvall, Bibliotekschef, Södertörns högskola

Lars Andersson, Bibliotekschef, Tyresö kommun

Anders Eriksson, Direktör, Stiftelsen Finlands Kulturinstitut i Sverige

Sofie Nilsson, Bibliotekarie, Blackebergs gymnasium

/Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Vecka 21: prao på Bibblan svarar

Av Einar Spetz

I gymnasiebiblioteken är tiden mellan hägg och syrén hektisk särskilt om man hanterar läromedel. Slussportarna öppnas och kursböckerna väller in. Man önskar sig ogärna ytterligare uppgifter just då. Inför maj månad hörde plötsligt  Bibblan Svarar av sig  med en smickrande förfrågan. Kunde jag tänka mig att vara gästsvarare under en vecka? Jag tackar ja utan allt för mycket velande. Varför inte bränna ut sig fullkomligt?

Hm…  Bibblan svarar? Jovisst! Det är webbtjänsten som tog över stafettpinnen från Fråga biblioteket.  Dit kan vem som helst vända sig med någon liten fråga för  att få ett biblioteksmässigt svar.

Det visar sig, att jag som gästsvarare  bara behöver besvara frågor som riktas till mig direkt eller frågor som berör ämnen vilka jag angivit som särskilda kompetensområden: i mitt fall uppgav jag Wikipedia, Norge, Baltikum och fick mig dessutom påplussat även källkritik av Anna Åkerberg, webbtjänstens samordnare.

Så gick dagarna.

Under veckan besvarade jag tre frågor. (Du hittar dem och svaren här: LÄNK)
Jag använde olika taktik för varje svar. I samband med första frågan, som handlade om olika romangenrer, hänvisade jag uteslutande innehåll på Wikipedia … to prove a point … liksom. Jag kom in på westergenren och till all lycka för mig personligen kunde jag flika in en passus om norske Kjell Hallbing a.k.a. Louis Masterson och dennes westernserie om Morgan Kane. Eftersom norska Riksarkivet så extremt förutseende hade lagt ut en lämplig bild på Flickr under fri licens kunde jag också illustrera svaret med ett foto av författaren.

Fråga 1 var plättlätt i förhållande till nästa visade det sig. Den löd: ”Hej! Hur kan man se hur gammalt materialet på en webbsida är? Det vill säga när sidan senast ändrades.” Ojdå! Närmast kallsvettig fick jag anropa en god vän, tillika programmerare och på sin tid internetpionjär för att ta reda på:

a)  finns det ett sätt att undersöka detta, ett sätt som inte innebär att man förlitar sig på information från webbplatsen i fråga
b) om det inte finns ett sätt – varför är det så?

Mitt svar byggde på inhämtade upplysningar. Jag skulle gärna ha kompletterat med en skriftlig källa, inser jag nu efteråt. Min kontaktperson, som gladeligen var mig behjälplig lovade att skicka faktura, något jag fortfarande håller tummarna för skall ha varit ett skämt.

Tredje frågan var en referensfråga helt i linje med frågor som ställs över disk i varje  skolbibliotek: ”Vad har det funnits för terrordåd mot judarna? Då och idag?” Mitt svar inleddes med en antydan att frågeställaren kanske borde masa sig till biblioteket? Därnäst kom jag med två boktips och ett tips om en tidskriftsartikel som en gång varit införd i Populär historia.

Sedan var praoveckan slut.

Kjell Hallbing och en norsk soffa. 1973

Allt som allt: Det var extremt stimulerande praktisera på Bibblan svarar, mycket därför att det fanns tid att tänka efter innan man skrev och förmedlade svaret. Naturligtvis strävade jag ändå efter att förkorta responstiden så mycket som möjligt. Mitt intryck är att Bibblan svarar är ett bra och viktigt verktyg.  Det passar i en tid då kanske fler saker finns på nätet än i verkliga livet. Till kollegor kan jag bara säga, om du blir erbjuden att vara gästsvarare, svara ja!

Utmana och dansa på bordet

I ett samarbete mellan Utbildningsförvaltningen, Medioteket och AF musikklasser samlades bibliotekarier från både grundskolan och gymnasiet tillsammans med deras skolledare för att ta del av vad ett skolbibliotek i världsklass betyder och innebär. 

Seminariets huvudtalare var vår allas rektor Edward Jensinger från St Pauli gymnasium i Malmö, deras bibliotek blev Årets skolbibliotek 2010. Han började sin presentation genom att utlova provokation till alla skolledare och bibliotekarierna känner hopp i deras hjärtan.

Hans ambition som rektor är att bli BÄST! Och därför nöjer han sig inte med att ha ett ”bra” skolbibliotek, varför nöja sig med lägsta nivån när man kan bli BÄST!

Som skolledare är det då mycket viktigt att gör skolbiblioteket existensberättigande till alla grupper i skolan, men speciellt lärarkåren. Det är också viktigt att som skolledare ta upp skolbiblioteksfrågor i alla sammanhang, exempelvis på olika samverkansmöten, det är inte enbart vara lärarfrågor som ska vara i fokus. Inkludera även skolbibliotek i alla styrdokument som den lokala arbetsplanen, kvalitetsredovisningen, IKT-planen etc.

Biblioteket ska absolut vara en pedagogisk resurs och Edward ser skillnad i elevernas betyg genom det skolbibliotek han stolt kan presentera på St Pauli gymnasium. Han tycker det märks betydligt om elever inte har haft skolbibliotek i grundskolan när de kommer till gymnasiet. För att markera skolbibliotekens pedagogiska roll har han som vana att på anställningsintervjuer för lärare fråga dem om hur de kan tänka sig att samarbeta med bibliotekarierna. En fråga som alltid får lärarna att skruva lite på sig, en fråga de inte väntat sig.

Vad gäller bibliotekarierna, utmanar han oss att synas: ”ställ dig på bordet och sjung”, om det skulle behövas för att göra dig hörd. Var inte blyg, ”fake it til you make it”. Som skolledare är det viktigt att ta fram bibliotekariernas styrkor och maximera dessa. Stå inte i vägen för idéer och projekt, att testa är alltid en vinst. Prioritera alltid det pedagogiska perspektivet, vilket gör att du tvingas ”lägga saker på kyrkogården”. En fråga som absolut är känslig för bibliotekarier är läromedelsfrågan. Edwards lösning är att alla läromedel ska lokaliseras bibliotekssystemet men ska inte ansvaras av biblioteket. Ansvaret ska ligga på lärarna och kravhanteringen ska ligga på en ekonomiassistent. Då bibliotekarierna styrka är att samla och strukturera är bibliotekarierna på St Pauli ansvarig för att exempelvis samla in och publicera exempelvis ”flippade filmer” på deras plattform.

Ett skäl som många skolor ger för att inte satsa på skolbiblioteket är att skolan inte har råd, detta dementerar Edward starkt och bjuder inte sig själv att hjälpa andra skolor att prioritera. Detta erbjudande har aldrig tagits emot… På St Pauli gymnasium har han själv prioriterat bord små grupper och aktiviteter som gynnar få på skolan.

Som alltid är Edward en inspiration och man får ny energi att tro på sitt bibliotek.

 /Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Foto ”Edward Jensinger”:  Fredrik Swedemyr

Foto ”Dansa på bordet”: CC ”dylan perfoms” BY Mahalie Stackpole SA, Flickr

Learning by walking

Learning by walking är ett av motiven till att vi ser bibliotekarien Per Johansson huttra på bilden tillsammans med elever i Gamla stan.  

Under skolans kultur- och idrottsdagar erbjuder Per skolans elever en guidad tur i Gamla stan. Tre timmar där litteratur, historia och samhällskunskap varvas med frisk luft och motion.

Per jobbar i Spånga skola och är som många andra skolbibliotekarer även involverad i ämnesövergipande projekt tillsammans med lärare. I en artikel av Filippa Mannerheim på Skolverkets webbplats/ Skolutveckling kan du läsa om hur ett skolbibliotek kan göra skillnad.

Per var med och delade med sig på BibMeet i höstas  och från det tillfället kan du se en film och Pers presentation om stadsvandring i Gamla Stan men också om ett deckarprojekt om olika deckargenrer.

 

 Elisabeth Söder, Medioteket