Visar alla blogginlägg från: november 2013

Internetdagarna: Elevernas integritet på nätet

Jag hade äran att få närvara på internetdagarna, tack till Regionbiblioteket Stockholm.

Det började med att Jimmy Wales, grundaren för Wikipedia talade och det var få kul att få höra honom, efter att följt Wikipedia från att det var pest eller kolera att använda det till idag då det är ett verktyg som är här för att stanna. Wikipedia har 516 miljoner unika besökare i vecka. Deras senaste satsning, efter 12 år i branschen, är att få Wikipedia att bli gratis utan datakostnader, Wiki Zero. Det är främst i Afrika som det gör skillnad, där de flesta skolor inte har något bibliotek men de äger en smartphone.

Vad gäller övervakningen av Wikipedia redigeras den av så kallade Wikipedianer och dem är till 87 % män med medelåldern 26 år. Var är kvinnorna? Och hur gör vi för att dessa ska visa sin sida i Wikipedia. Hur påverkad Wikipedia av att det är så många män som skriver? Spelar det någon roll?

Dagens andra talare var Rebecka MacKinnon, en viktig språkrör för sekretess, åsiktsfrihet och tillsyn i digitala nätverk. Enligt 2013 Web Index ligger Sverige på topp i hur vi använder internet.  Google är helt klar en stormakt bland sökmotorer, och FB ligger på andra plats. Rebecka värnar som de fria webtjänster som i dag används, till exempel Mozilla, Creative Commons, Linux, W3C, Ubuntu och WordPress.

Elevernas integritet på nätet börjar med att Anette Holmqvist talar om Kolla källan och skolverkets roll i att internet används i skolan. Idag är det få som använder internet i den pedagogiska verksamheten och där det används är det mest i ämnet svenska och samhällskunskap. Både lärare och rektorer säger sig vilja att mer fortbildning.

Efter Anette följer Edward Jensinger, f.d. rektor på Pauli gymnasium, och som fick till ett avtal med GAFE, Google Apps For Education. Han menar att det finns ett stort behov i skolan att komma ut i molnet och att det finns fyra aspekter på det: pedagogiskt, tekniskt, juridiskt, och etiskt. Det är skolhuvudmannen som har yttersta ansvaret för att se till att dem som använder molntjänster gör det lagligt. Detta är inte fallet med alla molntjänser på internet. Han råder alla som vill skapa denna möjlighet att tala och ta med juristerna i frågan, från början, då det är en svårtolkad verklighet både tekniskt och juridiskt. Det är viktigt att syftet blir pedagogiskt och inte administrativt, då personuppgifter behövs för att skapa konton. 

Vad gäller risken att elever missbrukar internet för mobbing, svarar Edward Jensinger att det kommer vi nog aldrig att kunna stoppa. Däremot kan vi kontrollera vad vi gör när det händer, att ansvara för konsekvensen.

Jessika Hellin från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jobbar inom tre områden: tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet, alltså behovet av att skydda information. Tillgänglighet menas med rätt information i rätt tid, Riktighet är äktheten på informationen och konfidentialiteten är att endast behöriga ska kunna ha access. Vad innebär då värdefull information? Vad finns det för risker och vad kan hända? Ett exempel är kontostöld. Att sprida information, vad är ok att lägga ut om sig själv och andra? Vem är vem på nätet? Vad är sant och vad är falskt?

Diskussionsfrågor: pinkoder, inlogg och utlogg, vem kommunicerar du med på nätet, hur kollar man en källa på nätet, hur behåller man en hemlighet (eller framhåller man en på nätet), förlorade bilder eller skolarbeten (backup) när är det ok att lägga ut bilder på sig själv och andra på nätet? Många är frågorna…

Även Kristina Alexandersson undrar var går gränsen mellan personligt och privat? Vad är integritet? Rätten till att få ha hemligheter och en privat sfär. Vi har rätten att bestämma vem som vet vad och att integritet är viktigt för demokratin. Men det är svårt och situationsbundet. Hon citerar Havamal och säger: ”Anförtro dig till en, inte två, världen vet vad tre vet.” Internet gör det hela mycket svårare, där vet hela världen direkt när du postar ut en statusuppdatering. Och vi vet inte hur den informationen vi lägger ut idag kommer att användas imorgon och i framtiden. Sociala medier idag är öppna forum, där ickeinformation bestämmer din profil. Vad får vi för samhälle när alla är övervakade, vill vi verkligen leva i en sådan värld? ”Jag har inget att dölja”-argument håller inte, alla har något att hemlighålla. Vi måste ha rätten att vara fria på internet.

Integritet, skolan och Google talar sedan David Mothander om, Googles perspektiv. Han menar att det tre viktigaste områdena för Google är att säkerhet och kontroll skapar integritet. Säkerhet i mån av accessloggar, kryptering, taggtrådar och vakter och kontroll genom att kunna avgränsa sin personliga sfär på nätet. Han ställer frågan vem ska ha rätten att bestämma på nätet, användaren eller företagen? Den största utmaningen för skolan kommer att bli integritet i en digital kontext. Och källkritiken kommer bli väsentlig. Gillar man inte Google är det bara att lämna den, säger David.

Varje användare har rätten att få bestämma vad man vill dela med sig eller ge bort.

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Arbetar du på en skola med ett skolbibliotek i världsklass?

 
Från och med 2011 skall alla skolor i Sverige  ha ett skolbibliotek,  en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna.

DIK, fackförbund för bland bibliotekarier stävar efter att alla skolbibliotek skall ha världsklass och för att uppnå det har de ställt upp dessa  krav.

Missa inte att nominera ditt skolbibliotek om det uppfyller  kriterierna för Skolbibliotek i världsklass 2014. 

Hur få ett skolbibliotek i världsklass ?
En viktig faktor bakom väl fungerade  skolbibliotek enligt DIK:s definition är så klart bemanning.  Hur många behöriga skolbibliotekarier finns det per elev? Finns det bibliotekassistenter?  

På bilden ser ni Martin , elev på Thorildsplans gymnasium som titulerar sig biblioteksassistentassistent och på frivillig basis hjälper till  med bokuppställning . 

Administration kontra pedagogik?
Minst lika viktigt är att se över bibliotekariens arbetsuppgifter. I Stockholm ansvarar många av våra skolbibliotek  för läromedelshanteringen. Bibliotekarien köper in läromedel, registrerar och ansvarar för ut- och återlämning. En uppgift som har avlastat lärarna och minskat svinnet på läromedel avsevärt . Genom att alla läromedel och medier är registrerade i ett digitalt bibliotekssystem har det blivit lättare att ha kontroll över skolans samlade resurser vilket spar både tid och pengar. 

Men vill vi ha skolbiblioteket som en pedagogisk resurs måste skolbibliotekarien också ha tid för det i sin tjänst. Bland de skolbibliotek jag  besökt  har de flesta en eller två heltidsanställda bibliotekarier pluss assistenter på en skola med cirka  1000 elever.

Varför är det då så stora skillnader?
Den stora skiljelinjen har varit mellan deras arbetsuppgifter. De som  förutom att arbeta med informationssökning och  litteratur också ansvarar läromedelshantering hinner inte i samma utsträckning som sina kollegor arbeta pedagogiskt. Ni som följer gymnasiebibliotekariernas blogg, Svindlande höjder kan läsa om många spännande projekt som drivs på Stockholms kommunala gymnasieskolor; poetry slam, film, skrivarworkshops, podcasting, deckarskolor för att ta upp några projekt. För den här sortens projekt behövs tid.

Måste vi vänta tills alla läromedel är digitala?
Kan lärobokshanteringen organiseras på annat sätt? Kan vi till exempel  involvera och avlöna elever? Eller måste vi vänta tills alla skolans läromedel är digitala?

 Vad tycker ni?
 Vill ni också att skolbibliotek skall vara en pedagogisk och kulturell resurs?
På Pedagog Stockholm kan ni  läsa en artikel om Thorildsplans gymnasium, Skolbiblioteket  som kulturell oas. Bilderna i det här blogginlägget kommer från Thorildsplans gymnasiums skolbibliotek med eleverna Rebecca, Nora Sa12C, Martin i SA12A och Simon TE11A

     

 

/Elisabeth