Visar alla blogginlägg från: december 2013

En skola i världsklass kan inte ha ett skolbibliotek i gärdsgårdsserien

Andra dagen, på Skolbibliotekskonferensen 2013, inleds med att Elin Lucassi (@rit_lucassi) informerar oss om att skolbibibliotekens myndighet är KB, något som jag tror inte många visste. Oftast talar skolan med skolverket och det är dit man vänder sig om man har frågor eller krav. Enligt KBs undersökning som vi alla har läst saknar 1 av 6 skolor skolbiblioteket helt, 16 % saknar skolbiblioteket på den egna skolan och 50 % saknar ett bemannat skolbibliotek. Uträkningar visar att det skulle kräva 1,5 miljarder att bemanna alla skolbiblioteket i Sverige. Varför ska det vara så krångligt med skolbibliotek?

Jo, det är för att skolbiblioteken tillhörighet är en osäkerhetsfaktor. På myndighetsnivå finns bland annat KB, på kommunnivå delas ansvaret på antingen utbildningsförvaltningen eller kultur och fritidsförvaltningen. Personalen kan ha tre chefer på chefsnivån, antigen en administrativ chef, en pedagogisk chef eller en bibliotekschef. På den egna enheten kan man antigen tillhöra ett pedagogiskt lärarlag eller ”Övrig personal”. På detta sätt är det svårt att ena skolbiblioteken. Den enda som har ett faktiskt mandat i skolbiblioteken är skolledaren medan SKL, KB och skolinspektionen bara att ett visst mandat, då exempelvis KB har ansvaret för underlag så som statistik och kartläggning.

Det finns även en osäkerhet kring funktion ute i skolbiblioteken. Många sätter sitt bibliotek på piedestal och går gärna ut med att det är skolans hjärta och ögonsten, men de har ingen aning om vad ett skolbibliotek är och har ingen plan för det. Skolledaren vet inte vad de ska ha skolbiblioteket till och pedagogerna vet inte hur det ska användas.

Men det finns hopp och en väg fram, nu när det är lagstiftat, vi har läroplan och kursmål att gå efter, bibliotekariens expertis är ett komplement till lärarnas. Det är viktigt att skolbiblioteken har en närvaro i styrdokumenten och att man har skolhuvudmannens engagemang och kompetenta kollegor.  Och på tal om kompetenta kollegor tar Göran Brolund, SO-lärare på Fyrisskolan, vid efter Elin. Han talar om faktiska projekt han har med skolbiblioteken och det är inte undra på att två av hans skolor han jobbat på har utsetts till Årets skolbibliotek. Vidare på talarlistan står DIKs utredare Stina Hamberg, som är med och utser Ett skolbiblioteks i världsklass, men sloganen En skola i världsklass kan inte ha ett skolbibliotek i gärdsgårdsserien.

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Biblioteket som pedagogisk resurs

Skolbibliotekskonferensen 2013 fortsätter, och det är dags för planen som utvecklar skolbiblioteket till den pedagogiska resurs det kan vara. Detta talar Elisabeth Fridsäll Emilsson, Ulrika Kragner och Henrik Adler om, från Jönköpings kommun. De har tagit fram en biblioteksplan som säkerställer att skolbiblioteken verkligen blir en pedagogisk resurs. De har dock inte utbildad skolbibliotekspersonal men de ger alla lärarbibliotekarier 7.5 hp i biblioteks- och informationsvetenskap. Jag ställer mig frågan om det inte varit bättre att ge en skolbibliotekarier 7.5 hp i pedagogik istället?

 

Författaren Martin Widmark är näst ut på scen för att prata om en läsande klass ett projekt som startar under våren för alla grundskolor. Han tar oss genom hans egna författarskap och läsningens ABC.  Där man först knäcker läskoden, sen måste man ha läskondis och läsa mycket för att senare få den läsförståelse man behöver och därefter kommer läslusten. Alla bitarna sitter ihop som ett pussel och påverkar varandra.

Han tar upp olika läsförståelsestrategier, som spågumman, cowboyen, reporten, detektiven och konstnären. Spågumman är där man som läare gissar en förutsägelse och vad som förväntas av boken. Cowboyen samlar in och sammanfattar bokens innehåll. Reporten repeterar vad som hänt och ställer frågor till texten, medans detektiven övervakar sin läsning. Konstnären är där läsaren skapar egna bilder utifrån bokens beskrivningar.

 

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Skolbiblioteken roller i förändrade landskap

Louise Limberg och Helena Francke startar Skolbibliotekskonferensen 2013 med dagens forskningsläge, som har tre perspektiv: politik, teknik och pedagogik. Med skollagen i ryggen finns det en paradox i diskussionen om skolbibliotek, då de anses vara mycket betydelsefulla, fungerar de inte. Trots att vi har 5 olika utbildningssäten anses skolbibliotekarierna sakna pedagogisk bakgrund. Ett annat perspektiv är frågan om var elevernas röst är i debatten.

De nya skolbibliotekens förutsättning har förändrats och behovet av samspel med personal och elever emellan är viktigt vad gäller informationssökning, lärande, värderingar och användande. Stöd och hjälp bör utformas utifrån elevernas tidigare kunskaper och inte utifrån åldern. Elever vill gärna hitta rätta svar, varav nyckeln till lärandet är kunskap om vad som krävs av uppgiften. Vad gäller källkritiken intresserar i forskningen av HUR människor bedömer vad de kan lita på, då ämneskunskaper behövs för att hitta relevant information .

Vad gäller undervisningen finns det olika tolkningar och metoder för informationssökning. Ska man integrera den i samarbete med skoluppgifter eller ska man ha den separat. Jag finner att integration är mycket viktigt för att elever ska förstå vad de ska ha informationssökning till. Men även för samarbetet med lärarkåren.

Det finns även ett glapp mellan utbildningarna och praktiken. Då lärarutbildningarna inte alls tar upp ämnet skolbibliotek och vad man ska ha det till.

 

Efter Louise Limberg och Helena Francke får vi praktiska exempel på skolbibliotekens vardag av Per Johansson (@pellegjohansson), Spånga grundskola och gymnasium. Med 1-1 lösningar på skolor förändras bibliotekarien roll och förflyttas ut från den fysiska lokalen ut till eleverna och klassrummen. Biblioteket står för många behov allt från att fråga om gem och toaletter, till boktips och informationssöknings frågor. Det gäller att våga och ta plats och att tro på sig själv, men balansera det med att inte jobba för mycket.  Per talar även om vikten att prata lärarnas språk för att få gehör i lärarkåren. Efter Per tar Isabella Johansson, även känd som @BibblaBella på Twitter och Instagram, över och talar om hur man som ansvarig på fem skolbibliotek kan använda sig att sociala medier.

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Deckare, ingång till läsande och olika samarbetsprojekt

Deckare är en ingång till läsning för många elever. I gymnasiet är det också  en genre  som tas upp i ämnet svenska. Flera av gymnasiebibliotekarierna har tagit fasta på detta och erbjuder lärare och elever olika ”deckarpaket”. Per Johansson från Spånga  berätttade på BibMeet om sitt upplägg: deckarens form och komposition  och deckarkaraktärer utifrån: pusseldeckaren, psykologiska deckare, thrillers och den ”hårdkokta deckaren”.  På BibMeetsidan finns en film från Pers framträdande. Här finns  även Pers presentation från Bibmeet Deckare 2013 Per .

Mer ovanligt är att skolbibliotekarien samarbetar med lärare i kemi och svenska. Men  giftmordsgeneren är tacksam för detta samarbete och om detta berättar Sofie Nilsson i en artikel av Filippa Mannerheim på Skolverkets webbplats.  Eleverna läste böcker om giftmord , skrev blogginlägg om litteraturen i svenska och på kemilektionenerna undersökte de giftet. Hur experimenten utformades utan att skada eleverna ansvarade en av våra mest erfarna kemilärare Karin Axberg för.

Sofie arbetar på Blackebergs gymnasium. Här är Sofies presentation om giftmord i litteraturen.

/ Elisabeth

 

 

 

Ställ krav på pappor

Ställ krav på  de svenska papporna skrev läsambassadören Johanna Lindbäck i SVD. Uppmaningen väckte många reaktioner. En av de som hörde av sig var Eva Nordin gymnasiebibliotekarie på Ross Tensta gymnasium. Så här ser inlägget ut som publicerades på debattsidan i SVD :
”Tack för den utmärkta och väldigt viktiga artikeln av Dig, Johanna Lindbäck , om
pappor och läsning. Något som till exempel ”En bok för alla” arbetade bra med tidigare runt om i landet.

Till min glädje är det fler pappersboksläsare nu på kollektivtrafiken här i
Stockholm. Men det är inte många pappor ännu, och hur ser det ut på
semesterorter och sommarlov, i vardagen och så vidare?

Kampanjen ge din pappa en bok kanske kan vara en julväckelserörelse som Förläggarföreningen, bokhandlare, Författarförbundet, kulturföreningar som Svensk Biblioteksförening förening, DIK, Skolbibliotekssgruppen och förstås Du Johanna som person, kan starta nu!

Ge pappa en bok till jul!
Det kan hända saker med läsningen bland söner och döttrar då!
Jag bjuder på idén  Men som ensam gymnasiebibliotekarie på en skola med drygt 700 elever och ett 100-tal personal så hinner jag inte sprida denna idé nu, på
annat sätt än i detta mail till Er.

Men hjälp mig. Eller vad säger ni? ”

 

Eva Nordin, bibliotekarie

 

Jag har tagit mig friheten att utlämna ordet svenska i rubriken,  för nog syftar du Johanna på alla pappor i Sverige?

Den unge mannen på bilden som botaniserar bland böcker i skolbiblioteket på Thorildsplans gymnasium är en en van besökare i skolbiblioteket och  stämmer inte in i bilden på pojkars läsning.  Hur skolbiblioteket kan bli delaktiga i satsningen på läsning  skrev några kollegor nyligen om i ett blogginlägg.

Elisabeth