Visar alla blogginlägg från: december 2014

Ett chip under huden

av Einar Spetz, Thorildsplans gymnasium

Härförleden på Stockholm Waterfront arrangerades Internetdagarna. Med stöd av Medioteket deltog jag under andra konferensdagen. ”Det folkliga internet” hette konferensspåret jag följde. En bekant frågade mig, när jag berättat om saken: ”Vad blir nästa stora grej på nätet?” Då drog jag på det. Jag vet ännu inte, men har åtminstone sammanfattat  intrycken i några punkter:

Ska man låta chippa sig?

 Wearables är ett samlingsord för kroppsnära, digitala prylar – armband, sensoriska plagg med mera.  Dock är wearables inte nästa stora grej; de finns redan. Inte endast finns, förresten. Marknaden har formligen exploderat. En som ligger bra till om vi skulle kora en svensk mästare i wearables är Michael Kazarnowicz. När han dyker upp vid talarstolen, iförd Google glass (explorer edition),  är det som att få besök från framtiden. Kazarnowicz lät nyligen ympa in ett RFID-chip under huden på högra handryggen. Nu sköter han med handrörelser i luften frammatningen av sina slides.  Åtbörderna påminner lite om backhandslag i pingis. Effektsökeri, kan man utbrista. Å andra sidan: Kazarnowicz verkar själaglad för varje steg han tar mot att förvandlas till cyborg. RFID-chippa sig borde alla göra. Bland folk är motståndet störst i början, menar han, men efter hand blir fördelarna uppenbara för flertalet. Det är ändå bara en ny sorts implantat liknande andra – analoga eller digitala – som vi redan har anammat: höftleder av titan, pacemakrar, EAS och kontaktlinser och tusen andra ting för att kompensera för kroppens ofullkomlighet eller för att vässa våra förmågor. Mitt i denna predikan om sammansmältning mellan maskindelar och människokropp erinrar man sig filosofen Descartes,  för vilken kroppen framstod som en automat, jämförbar med en fontän eller ett urverk. Det resonemang som förs av Kazarnowicz handlar egentligen inte om att knö in saker under huden. Allt ska bli smartare än det för närvarande är. Syftet är att maximera potentialen. Våra hem till exempel. De ska inte bara erbjuda tak över huvud, utan också vara smarta nog att låsa sig själva om dess invånare till äventyrs skulle glömma den detaljen.

Generation G i relationssamhället

Har du hört om Generation G? Med denna beteckning avser antropologen och medieforskaren Katarina Graffman unga, födda mellan 1990-2005. Med G:arna fullbordas övergången till relationssamhälle från dagens informations- och kunskapssamhälle. G:arna som är tidernas största generation, utgör idag 35 procent av världens befolkning. G, sa Graffman, kunde stå för en mängd olika saker: gemenskap, eGo eller Google. Den genomsnittliga G:aren inriktar sig på att uppleva och känna genom att använda medier. Däremot är G:arna mindre benägna att läsa och tänka. Upplevelserna nås via mobilen, vilken för G:arna är en kroppslig förlängning (jfr. wearable ovan) snarare än en extern apparat. Genom mobilen söker G:arna bekräftelse inom den egna kretsen, varför merparten av deras medietid går åt till att exponera sig själv och att observera andra. På Facebook, en plattform som Graffman ihärdigt påstår att G:arna kommer överge, har många deltagare minst två konton: ett snygg- och ett fulkonto. Detta krävs för att ge plats åt olika persona som G.aren vill visa upp. Det har varit mycket diskussion om selfiebilderna, i vilken grad de är uttryck för en  löjlig och beklaglig, narcissistisk kultur. En etisk diskussion är nödvändig, menar Graffman, som inbegriper frågan hur G:arnas psykiska tillstånd påverkas av sin strävan att ständigt söka fokus.

Några bubblare


Nätets Klintbergare. Nätet är en plats där sägner uppstår. Nyligen belönades Jack Werner med Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare. Priset är kopplat till tidningen Metros projekt Viralgranskaren. Nu är Werner aktuell med boken Creepypasta. Spökhistorier från internet. I boken har författaren samlat vandringssägner, som är båg rätt igenom, men som speglar viktiga aspekter av vår samtid.

Annie Machon 03Straff eller belöning? Vad ska vi göra med visselblåsarna? Förtjänar Snowden asyl i Sverige? Folk vet väl inte redigt vad de ska tycka. Trots risken för långa fängelsestraff sätter visselblåsarna sig själva på spel bara för att allmänheten ska få veta sanningen. På internetdagarna berättade Annie Machon hur det var att blåsa i visselpipan efter en tid som agent i det brittiska kontraspionaget. Machon gick ut med upplysningar om lagbrott begångna av säkerhetspolisen. Priset blev högt: frusna tillgångar, landsflykt, en kringflackande tillvaro – allt medan nära och kära hemmavid trakasserades, hotades och skrämdes upp av MI5.

Vinna valet med Facebook?
Harper Reed 04Harper Reed – låter namnet bekant? Reed tillskrevs som Barack Obamas sociala medierstrateg, en del av äran för valvinsten 2008. Reed betonar lagbyggets betydelse. Han har haft hårda nypor. Var inte rädd för att ge folk sparken, säger han, anställ medarbetare som presterar bättre än du själv eller inte heller liknar dig själv. Endast den som tillämpar mångfald kan tala om mångfald med trovärdigheten i behåll.

___________________________________________________________________________________
Foto: Einar Spetz. Fler bilder från internetdagarna på Wikimedia Commons: Länk