Visar alla blogginlägg från: november 2015

Källkritik i praktiken – Kan vi lita på NE och Wikipedia?

Original KällkritikYlva Pettersson satte uppslagsverken i fokus under rubriken Auktoritetstro, källor och tendens på Skolbibliotek 2015. Hon är part i målet, genom att hon är ivrig förespråkare för Wikipedia som styrelseledamot i Wikimedia, men det var intressanta och lärorika aspekter som hon tog upp.

Ylva Pettersson undervisar till vardags på Katedralskolan i Skara i religion och historia och är också vinnare av Webbstjärnan 2014 och Guldäpplet 2014 (juryns särskilda pris).

Det är framför allt via Google, Wikipedia och NE som många elever på gymnasiet letar information. Det är lätt att hamna på Wikipedia för uppslagsverket kommer ofta väldigt högt upp på träfflistan på Google. Sidorna på Wikipedia har många interna länkar och de sidor som har många länkar till sig hamnar därför högt, förklarar Ylva Pettersson.
Hon framhåller att 7 av 10 använder Wikipedia. Hälften av alla i åldern 16-26 använder Wikipedia dagligen eller varje vecka. Här refererar hon till Findahls bok Svenskarna och internet (2011).

Slipp bloggträsket med relevanta sökstrategier

Överhuvudtaget har många elever ett mycket begränsat verktygsförråd när de gör informationssökningar, anser Ylva Petersson. Eleverna hamnar ofta i ”bloggträsket”, och för att landa i mer seriösa och akademiska texter måste de anpassa sitt språk vid sökningarna, och då behöver eleverna mycket hjälp.

Källkritik gäller även bilder 

Efter Google söker många elever framför allt på Youtube. De flesta elever känner i ryggmärgen att när de läser text bör de vara källkritiska, men samma inställning avseende bild och film är inte lika given.
– När det gäller bilder har inte eleverna en källkritisk autopilot och här krävs en gemensam insats, säger Ylva Pettersson. Hon gav ett tips på webbplatsen Fotoforensics. Dit kan man ladda upp bilder för att se om de eventuellt har manipulerats.

Många elever vet att de kan gå till ”Om oss-sidan”, som de flesta webbplatser har som flik för att presentera sig som avsändare. Men där behöver eleverna också ha kritiska ögon. De kan hamna i att de tar till sig signalord som oberoende, statliga bidrag och så vidare och snabbt dra slutsatsen att avsändaren är neutral och vederhäftig. Ylva Pettersson tog upp exemplet om tidskriften Nya tiders Om oss-sida. Tidskriften är en högerextremistisk tidning, som också fått presstöd .,Tendens är svårt, påpekar Ylva Pettersson med eftertryck, och eleverna behöver hjälp.

Sociala medier

I de sociala medierna går informationsflödet i ett rasande tempo och Ylva Pettersson tycker sig se att eleverna ofta svarar först och tänker sen. Hon tog upp ett exempel på vad jag även som vuxen nog lätt skulle kunna ha missat. Det tycktes som en tweet av presidentaspiranten Donald Trump var högst aktuell som ett direkt svar på Parisattacken, men egentligen var det en retweetad tweet, vilket man skulle ha förstått om man vinnlade sig om att kolla datumet vid inlägget. Tweeten visade sig ursprungligen ha publicerats efter Charlie Hebdon-attacken.

Ylva Petterssons presentation

Varför anger uppslagsverk inte källa? 

Att vi också ska vara kritiska mot NE framgick av fler exempel. Eleverna lär sig att ”NE är en källa vi får använda”, men detta uppslagsverk har inte källhänvisningar eller referenser, påpekar Ylva Pettersson. Det är paradoxalt, tänker jag, eftersom källhänvisningar är något som vi alla uppmanar gymnasieleverna att kolla extra på vid de flesta skoluppgifter.
NE har i stället litteraturanvisningar som är tips om vidare läsning för dem som är särskilt intresserade i ämnet, framhåller Ylva. Hon passar också på att visa att en historiker som författat en text om Elisabeth av England förvisso har titeln professor i historia men är egentligen inte alls expert på engelsk renässanshistoria. Hon menar också att en del av artiklarna kan vara gamla.
– Huvudbekymret är att vi inte kan kolla upp källorna på NE, påpekar hon. Däremot kan vi kolla upp källorna på Wikipedia.

Många ansvarar för Wikipedias innehåll 

Det finns ingen ansvarig utgivare på Wikipedia, men alla som bidrar med att skriva i encyklopedin äger materialet. Och det görs uppdateringar var 40 sekunder (gäller Wikipedia i världen) . Det finns ett 70-tal administratörer på Svenska Wikipedia som ”städar” i texterna och kollar ändringar som läggs in. Administratören väljs under ett år och granskas inför omval. Alla administratörerna kollar upp sidor med senast ändrad och ser om ändringen stämmer med Wikipedias grundregel.

Ylva Pettersson vill slå ett slag för att eleverna själva använder Wikipedia och skriver texter till uppslagsverket. På så sätt lär de sig mycket om källhantering. En fördel är att de efter publiceringen ser när andra går in och ändrar i deras texter, vilka källor dessa då stödjer sig på och hur de formulerar sig. Eleverna kan då kolla upp detta och lära sig ännu mer om källhänvisningar på ett fördjupat sätt.
– Google räcker bara så långt, sen måste eleverna gå vidare och utveckla verktyg i sin källkritik, säger Ylva Pettersson.

Texterna i Wikipedia ges en tillförlitlighet genom att andra granskar texterna, hävdar Ylva Pettersson. De artiklar som läses ofta i Wikipedia är de mest tillförlitliga. Sedan 2007 har ett kvalitetsarbete bedrivits som inneburit att bland annat källhänvisningar börjat anges. Allt seriösare medarbetare har också sällat sig till skrivarskaran.

Tips inför lektion i källkritik med eleverna

Hennes tips till eleverna i deras bedömningar av materialet i Wikipedia är att kolla källhänvisningarna och även gå in under historiken och se när sidan senast ändrades och kontrollera om det förekommer en diskussion i ämnet, vilket dokumenteras fortlöpande. Flikarna Historik och Diskussion finns i menyraden överst på artiklarna.

På slutet av seminariet provade den grupp som jag var med i tipsen genom att bland annat kolla på pronomenet hen. Det var kul!

Monica Wallenius
Bibliotekarie på Kärrtorps gymnasium

Bokcirkeln BOOX365 ger eleverna vidgad läsning

På Thorildsplans gymnasiebibliotek har bokcirkeln BOOX365 funnits i flera år för de elever som är intresserade och nyfikna av både läsning och kultur i olika yttringar. Tanken med cirkeln är att blanda skönlitteratur, teater, bio, poesi, poetry slam om vartannat. Att först läsa boken och diskutera stil och innehåll för att sedan gå och se den som film eller teater är också ett  roligt sätt att nå litteraturen på. Eller att först läsa dikter för att sedan gå och lyssna på en panel som diskuterar författaren och hens verk ger eleverna en mycket större förståelse och upplevelse av både verken och författarna än att bara läsa dikterna tyst för sig själva. Ett bra pedagogisk grepp. Det kan öppna ögonen för det svåra och kanske obegripliga och det ger eleverna nya upplevelser och nya mötet med en konstform som de kanske annars inte har tillgång till. Genom att blanda dessa konstformer får man en till dimension i det man läser.  Samtidigt är det otroligt givande och roligt att  göra någonting tillsammans. Här är inte antal elever det viktiga utan att man gör det tillsammans som spelar någon roll. Alla är aktiva med att ta fram vad som skall göras under läsåret vilket gör det mycket roligare, som bibliotekarie styr jag bara upp verksamheten.

BOOX365 på Kafé Klara, Kulturhuset BOOX365 på Kafé Klara, Kulturhuset

I november månad läste vi poesi, Frank O´Haras dikter (1926-1966). En amerikans avantgardist som tillhörde den första generationen i New York-skolan och som gick bort alldeles för tidigt.Vi började med att läsa om hans liv och ett antal dikter för att sedan diskutera dem och gå till Kulturhuset, Kafé Klara, för att lyssna på Jonas Brun, Jenny Tunedal och Gunnar Harding när de samtalar om Frank O’Haras författarskap under ledning av Ida Linde och Staffan Göthe läser hans dikter. Det blev en bra upplevelse för alla oss i cirkeln och vi kunde därigenom tolka och förstå hans dikter mycket lättare efter att vi hört panelen samtala om honom och hans dikter blivit upplästa av Staffan Göthe. Det blev en fantastiskt trevlig kväll!

Jonas Brun, Jenny Tunedal och Gunnar Harding när de samtalar om Frank O’Haras författarskap under ledning av Ida Linde Jonas Brun, Jenny Tunedal och Gunnar Harding när de samtalar om Frank O’Haras författarskap under ledning av Ida Linde

Nu kör vi ingång processen med att skriva egna dikter i formen poetry slam, en tävlingsform i estradpoesi, med bokcirkeln. Vi kommer gemensamt med lärare på skolan arbeta med poetry slam i undervisningen. I vår kommer jag även att bjuda in en föreläsare som kan inspirera oss vuxna och elever i skapandet av poetry slam. Projektet slutar med att vi läser upp våra alster och förhoppningsvis vågar tävla mot varandra.

//Tehres Lindskog,

Bibliotekarie på Thorildsplans gymnasium

Makerspace på THG-biblioteket

Vecka 43 var det premiär för Makerspace på Thorildsplans gymnasium, självklart i skolans bibliotek! Därmed hakade skolbiblioteket påMakerspace02 succétrenden från de senaste åren med workshops, dit man kan gå för att utveckla egna projekt med inriktning på teknik och natur – eller för att delta i andras projekt. Att bara lite diffust hänga, det går också bra. Man kan jobba enskilt eller i grupp. Konceptet passar bra på bibliotek och tar tillvara elevernas synpunkter. Det är både socialt och lärorikt, tycker Thorildsplans bibliotekarier, Tehres Lindskog och Einar Spetz. På ett Makerspace bygger verksamheten på deltagarnas önskemål.

Vid den första träffen kunde deltagarna bland annat bygga Mindstormrobotar, koda i Arduino, Scratch och Python samt undersöka hur en minisorteringsanläggning skiljde legobitar åt, beroende på deras färg.  Redan vid nästa tillfälle ska deltagarna kunna tillverka DNA-smycken och eget papper. Meningen är att Makerspace ska arrangeras på THGMakerspace01 en gång i månaden. Vid Thorildsplans Makerspace medverkar också lärarna Hamada Sidqi, teknik, och Lars Björklund, naturämnen.

Jämfört med andra Makerspaceverkstäder finns några skillnader. Thorildsplan har ingen maskinpark – än. Tehres har funderat på att skaffa symaskiner. Beroende på vilka aktiviteter det blir, kommer Makerspace säkert flytta runt i skolbyggnaden.

Några Makerspacelänkar

Stockholm Makerspace
Makertjej
Creating School library Makerspace
School Library Makerspace Resources