Visar alla blogginlägg med kategorin:
Forskning och utveckling

Skolbibliotek 2015

Under hösten 2015 fick jag genom Medioteket gå på en riktigt bra konferens: Skolbibliotek 2015 som anordnades av Teknologiska Institutet. Konferensens syfte vara att peka på skolbibliotekens betydelse i skolans verksamhet och att det genom samarbete går att bygga en verksamhet med goda förutsättningar för eleverna och för deras utveckling. Under konferensen fick vi möta personer, både föreläsare och deltagare som brinner för sitt arbete och denna fråga. Vi fick lyssna på hur man kan skapa ett pedagogiskt samarbete och tänka runt verksamheten, hur man kan öka läslusten och läsförståelsen hos eleverna. Sammanlagt fick vi ta del av sju praktikfall och två workshops i källkritik och informationssökning.

Den första föreläsningen hölls av Anne Ljungdahl, skolbiblioteksutvecklare. Hennes föreläsning hette Mål för skolbibliotek: och konsten att göra en handlingsplan. I sin föreläsning tog hon upp och gav deltagarna handfasta knep i hur man gör en handlingsplan för skolbibliotek.

  • Vad bör en handlingsplan innehålla?
  • Vem gäller målen för?

Anne menar att en handlingsplan bidrar med att öka elevers lärande, blir lättare för rektor att ta ansvar, att styra och leda, att lättare utforma kollegialt lärande och marknadsföra biblioteket, att verksamheten går att följa upp och man lättare kan utveckla skolan/biblioteket, skolorna blir likvärdiga och därigenom ökar tillgängligheten. Vidare kan man genom en handlingsplan utföra kvalitetsarbete på sin verksamhet. Sist men inte minst man får Skolinspektionens gillande menar Anne. Förutom handlingsplanens innehåll trycker hon även på vikten av bemannade skolbibliotek och menar att 1 heltid per 500 elever ska finnas på plats och vara bemannat under dagtid av utbildad och kompetent personal. En skolbibliotekarie har ju flera kompetenser, som media- och bibliotekskompetens, didaktisk- och social kompetens vilket är viktigt i skolans värld.

En annan viktig del är att titta på målgruppen som biblioteket skall arbeta emot, hur många elever finns i respektive årskurs, hur många elever är pojkar respektive flickor, hur många elever finns det med läsnedsättning och hur många elever finns det med annat modersmål? Vilka är de i så fall? Att ha en bra översikt av dessa målgrupper innebär att man kan se vilka resurser, förutsättningar och ramar som behövs men även belysa det som redan finns.

Anne menar att det är viktigt med en mål- och handlingsplan för att skolbiblioteken skall utvecklas till en att vara en naturlig del av skolans pedagogiska verksamhet och aktivt bidra till ökad måluppfyllelse. En bra struktur bör finnas för målgruppen, men även inom intern- och extern samverkan. För att kunna se om det man gör är relevant för verksamheten bör man även genomföra en kontinuerlig uppföljning av verksamheten. Hon ger exempel på SMART modellen, ursprungligen en engelskspråkig modell som man kan använda i juste detta syfte. Vidare bör man uppdatera handlingsplanen en gång per år för att verksamheten skall fungera och må bra.

Som sagt en intressant föreläsning och jag tror som Anne att genom att införa handlingsplaner på skolbiblioteken kan man skapa likvärdiga bibliotek ute på skolorna vilket borde vara ett mål för alla att uppnå inom skolans värld.

Varför finns tre av Sveriges 16 bästa skolbibliotek i Lund?

Två av bibliotekarierna, Petra Romberg och Lotta Davidson-Bask, från Polhemsskolan i Lund menar att det finns flera faktorer som har påverkat varför just så många skolbibliotek i Lund och de själva fått utnämningen Skolbibliotek i världsklass, Årets Skolbibliotek och Årets skolbibliotekarie. Båda menar att det framförallt beror på att man redan sedan 1970 haft skolbibliotekscentral, bemannande skolbibliotek där budgeten för varje elev är 60: -, modellbibliotek, driftiga skolbibliotekarier, läsfrämjande verksamhet och ett stort kollegialt utbyte. Även kommunens Biblioteksplan och kompetensutveckling för bibliotekarierna inom Biblioteks & Informationsvetenskap har påverkat denna positiva trend. Polhemsskolans framgångskoncept för att skapa ett bibliotek för alla elever och vägen till att få utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass har nåtts genom att de utvecklat en handlingsplan för sin verksamhet, de har ledningens fulla stöd, skapat en tydlig struktur och har en bra förankring i skolan och att det skall finnas fackutbildad personal med erfarenhet i biblioteken. För att uppnå en likvärdighet för alla elever skapade bibliotekarierna en handlingsplan tillsammans med rektorn och olika samarbetsgrupper, en process som tog ett år. Polhemsskolan har 2350 elever ca 200 pedagoger, två bibliotekarier, en assistent och man har både teoretiska och praktiska program, språkintroduktion och spetsutbildning i matematik och fysik. Det är således en stor skola vilket innebär att man måste vara strukturerad för att kunna nå alla inriktningar och alla elever. För att kunna bygga upp och få ett fungerande skolbibliotek måste även biblioteket få en bra budget från skolan för att kunna anpassa sina resurser till elevernas lärande och kunskapsutveckling. De har därför tio databaser, däribland EBSCO som är anpassade till gymnasielever, 20 000 volymer, fyra dagstidningar och 50 tidskrifter. Eleverna skall inte behöva resa eller besöka folkbibliotek för att kunna hitta information till sina skolarbeten.

Lotta och Petra visade i sin föreläsning sitt starka engagemang för att utveckla skolbiblioteken, visa hur viktigt det är med fungerande skolbibliotek och hur man kan arbeta för att eleverna skall uppnå måluppfyllelserna i skolan.

Konferensen var mycket givande och många nya tankar väcktes.

// Tehres Lindskog

Verksamhetsansvarig på Thorildsplans gymnasium

 

 

Lundautmärkelserna

Världsklass:

  • 2015 Backaskolan, Gunnesboskolan, Polhemskolan
  • 2014 Backaskolan, Gunnesboskolan, Lerbäckskolan
  • 2013 Hagalundsskolan, Lerbäckskolan, Norra Fäladens skolområde

Årets skolbibliotek:

  • 2011 Norra Fäladens skolområde
  • 2000 Gunnesboskolan

Årets skolbibliotekarie:

  • 2009 Klara Önnerfält och Lotta Davidson-Bas
  • 2003 Christina Lundborg

Kriterier
Ett skolbibliotek i världsklass:

  • är en tydlig del av skolans pedagogiska vision.
  • samverkar med skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande.
  • stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld.
  • stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier.
  • erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras lärprocesser.
  • har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medieanvändning.

En skola i världsklass har skolbibliotekarier som:

  • är effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna
  • ger eleverna verktyg för källkritik
  • lär eleverna navigera i informationsflödet och hantera sin digitala identitet
  • är navet i den digitala kunskapsskolan!

Skolbiblioteken roller i förändrade landskap

Louise Limberg och Helena Francke startar Skolbibliotekskonferensen 2013 med dagens forskningsläge, som har tre perspektiv: politik, teknik och pedagogik. Med skollagen i ryggen finns det en paradox i diskussionen om skolbibliotek, då de anses vara mycket betydelsefulla, fungerar de inte. Trots att vi har 5 olika utbildningssäten anses skolbibliotekarierna sakna pedagogisk bakgrund. Ett annat perspektiv är frågan om var elevernas röst är i debatten.

De nya skolbibliotekens förutsättning har förändrats och behovet av samspel med personal och elever emellan är viktigt vad gäller informationssökning, lärande, värderingar och användande. Stöd och hjälp bör utformas utifrån elevernas tidigare kunskaper och inte utifrån åldern. Elever vill gärna hitta rätta svar, varav nyckeln till lärandet är kunskap om vad som krävs av uppgiften. Vad gäller källkritiken intresserar i forskningen av HUR människor bedömer vad de kan lita på, då ämneskunskaper behövs för att hitta relevant information .

Vad gäller undervisningen finns det olika tolkningar och metoder för informationssökning. Ska man integrera den i samarbete med skoluppgifter eller ska man ha den separat. Jag finner att integration är mycket viktigt för att elever ska förstå vad de ska ha informationssökning till. Men även för samarbetet med lärarkåren.

Det finns även ett glapp mellan utbildningarna och praktiken. Då lärarutbildningarna inte alls tar upp ämnet skolbibliotek och vad man ska ha det till.

 

Efter Louise Limberg och Helena Francke får vi praktiska exempel på skolbibliotekens vardag av Per Johansson (@pellegjohansson), Spånga grundskola och gymnasium. Med 1-1 lösningar på skolor förändras bibliotekarien roll och förflyttas ut från den fysiska lokalen ut till eleverna och klassrummen. Biblioteket står för många behov allt från att fråga om gem och toaletter, till boktips och informationssöknings frågor. Det gäller att våga och ta plats och att tro på sig själv, men balansera det med att inte jobba för mycket.  Per talar även om vikten att prata lärarnas språk för att få gehör i lärarkåren. Efter Per tar Isabella Johansson, även känd som @BibblaBella på Twitter och Instagram, över och talar om hur man som ansvarig på fem skolbibliotek kan använda sig att sociala medier.

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Du och Dewey

Av Einar Spetz

Sedan något år klassificerarar KB med Dewey decimalklassifikation,  även kallat DDK. Man kan inte påstå att DDK har tagit bibliotekssverige med storm. Av kommunbiblioteken rapporteras endast två ha börjat bryta ny mark: Lidingö och Sigtuna. De större stadsbiblioteken bidar sin tid. På Bibliotekskonferensen i Stockholm härförleden vittnade Anne Edeborg från Sigtunabiblioteken om övergången. I Sigtuna uppgavs att bibliotekschefen och personalen var positiv till DDK medan användarna inte verkade ha någon synpunkt alls.

Genom att föra DDK på tal med människor både inom och utom biblioteksprofessionen har jag insett, att få andra än jag för det första är intresserade av frågan, för det andra är begeistrade över övergången. Att jag själv förespråkar Dewey beror säkert på  – i den grad det kan vara intressant att veta – att jag är hyfsat skolad i DDK. Jag läste till bibliotekarie i Oslo och i första årskursen blev vi ordentligt drillade i Dewey av amanuensen Hans Eirik Aarek, Senare arbetade jag vid olika norska bibliotek vilka alla tillämpade DDK.

Min bänkgranne på konferensen såg saken annorlunda, nämligen ur användarnas synvinkel och menade att en övergång helt saknar relevans för gemene man. Dewey vs. SAB – ingen bryr sig. Sannolikt har han rätt. Allmänhetens ointresse för biblioteksklassifikation var också något som min lärare i klassifikation varnade för. Ute i samhället förstod man inte att värdesätta hantverket, något Aarek illustrerade genom att för oss studenter återge ett samtal från en större middag:

Aarek: Du vet böcker i ett bibliotek?
En herre: Jaa?
Aarek: De är indelade efter ämne.
En herre: Jaha?
Aarek: Jo, varje bok bär ett signum på ryggen. Det anger bokens förhållande till ämnet och därmed bokens placering i samlingen.
En herre: Är det någonting att undervisa i?

Jag kom aldrig på något argument som skulle rucka vid min bänkgrannes övertygelse. Det räcker inte med att Dewey är det mest använda systemet. Likafullt tror jag DDK helt kommer att erövra Sverige. Det krävs bara att en kritisk massa av svenska bibliotek bildas, så är vi där: Point of no return.

Länge fanns inte någon svensk DDK-tabell, vilket måste betraktas som ett problem. Denna brist föranledde Sigtuna att utgå från KB:s hyllistor, om jag förstod saken rätt? Dristigt tycker jag, som att navigera i skärgård utan sjökort. Nu är finns verktyget Svenska WebDewey. Dit får den intresserade ansöka om tillträde, men väl inloggad möts man av en logiskt uppbyggd och lättanvänd webbplats.

Sigtuna rapporterade att man hade klassificerat på systemets tiotalsnivå. Det är något jag inte alls förstår. DDK blir då ett trubbigt instrument, t.ex. klassas all litteratur om Europas historia i så fall på 940 utan vidare indelning. Lidingö uppgavs härvidlag gå grundligare till väga.

Jag vill kort kommentera några farhågor som konferensdeltagare gav uttryck för. Någon sa att Dewey är svårt. Verkligen? Att särskilda problem skulle tillstöta just i Sverige finns inget skäl att misstänka, så länge vi har hyfsade kunskaper om klassificering. Visualisering var en annan fråga. Oro: hur kommer det att se ut med Dewey? Den som har svårt att föreställa sig det, behöver inte åka längre än till ett grannland för att konstatera att  kaoset inte lär utbryta – det var en annan farhåga som vädrades.

Man får skynda sig att tillägga: en övergång till Dewey löser inte massor av problem. På samma sätt som SAB, sprider DDK ut ämnen som åtminstone associativt hör ihop över flera huvudklasser. Böcker om exempelvis hästar hamnar i antingen 590 eller 630-gruppen. Bot på detta kan rådas genom utbrytningar på tvärs av systemet.

Jag tycker det är en viktig poäng är att skilja mellan å ena sidan själva klassificeringen, å andra sidan mediearrangemanget, presentationen av samlingen. Det är två olika saker. Oberoende av system är det fortfarande du (och inte Melvil Dewey) som bestämmer hur samlingarna ska delas in och exponeras. Mitt råd är att sätta upp facklitteraturen efter DDK,  men att skapa utbrytningar så fort detta fungerar bättre än ren DDK.

Detta kräver att du gör processen kort med det i mitt tycke absurda svenska hyllbegreppet (dvs. att i förhållande till närmast föregående knubb ordna böcker alfabetiskt efter ordningsordet – utan hänsyn till ämnenas systematiska ordning). Du skall då till all lycka finna att böcker om samma ämne samlas jämte varandra.

Ett sista råd: klassificera gärna skönlitteraturen enligt DDK, men arrangera samlingen som du vill, alfabetiskt, efter genre, efter språk, form och så vidare. Det var allt. Läxa till i morgon: lär dig fältkoden för Deweyklassifikation: 082. Och skaffa inloggning till WebDewey.

Externa länkar

Deweybloggen