Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kulan – Kultur för dig i förskolan och skolan

Lilla Thorildspriset och spökskrivare i biblioteket på samma dag!

Världsboksdagen måste firas med pompa och ståt vilket även gjordes med råge i biblioteket på Thorildsplans gymnasium. Dagen firas runt om i världen för att uppmärksamma yttrandefrihet, tryckfrihet och för att visa på vikten av upphovsrättslagen och att ge tillfälle att hylla författare och sprida glädje kring böcker och läsning. Vi hade gjort ett digert program med föreläsningar, musik, invigning av vår Regnbågshylla och för att tillkännage vinnaren av Lilla Thorildspriset, vår egen novelltävling.

Lennart föreläser

Spökskrivaren Lennart Guldbrandsson höll en fantastisk föreläsning om vad en spökförfattare är och hur han arbetar och gav våra teknikelever olika tips på hur man kan skapar text. Att vara spökförfattare innebär sekretess, men Lennart avslöjade att han alltid väver in en ledtråd om att det är han som är författaren av boken. För att lyckas som författare använder sig Lennart av Robert A. Heinlein´s 5 regler;

  1. Du måste skriva
  2. Du måste skriva färdigt
  3. Du måste sluta skriva om texten om du inte får en utförlig order från förläggaren att skriva om
  4. Du måste skicka in din text till förlaget
  5. Du måste skicka ut din text tills den har sålts

Förutom dessa regler måste du ju såklart även ha en fantastisk ide, struktur, rollfigurer och argument. Lennart pratade varmt om hur man skriver och skapar text. Eleverna ställde många intressanta och bra frågor till honom som gav dem en djupare förståelse om skapandeprocessen som de kan ta med sig när de skriver både skolarbeten och i övriga livet. En mycket bra föreläsning som förhoppningsvis leder till mer skrivande.

Regnbågshyllan invigs av No
Efter föreläsningen fick vi höra på lunchmusik av Carina, Oscar, Tobias och Robert och fortsatte sedan med dagens program, invigningen av Regnbågshyllan. Under året som gott har biblioteket samarbetat med skolans HBTQ-förening för att få fram bra material till Regnbågshyllan. No som startade upp föreningen var vår invigningstalare och berättade om vikten av att synliggöra och bidra till förståelse och tolerans mellan människor. Och självklart måste vi som bibliotek hjälpa till med det.

No

Vinnaren av Lilla Thorildspriset
Som sista punkt tillkänngav vi vinnaren av Lilla Thorildspriset, en novelltävling och en fortsättning på vårt projekt Läsdagen som vi hade för alla ettor i höstas. Tanken med projektet, Läsdagen är att vi alla i större utsträckning på skolan skall diskutera läsning och skrivande i olika former för att öka elevernas nyfikenhet, lusten att läsa och läs- och skrivförståelsen. Det är även viktigt att eleverna får lyssna på, prata om skrivandeprocessen och att möta en livs levande författare som är verksam så att skrivandet inte bara ses som en företeelse för andra och någonting ouppnåeligt. Vi fick in många bidrag från våra elever och det var oerhört jämnt eftersom alla noveller var fantastiska. Vår förstapristagare blev Kapi Makanda med novellen Thorildsplans hemlighet och Robert Jonsson blev vår andrapristagare med novellen Tavlans hemlighet.

//Tehres Lindskog & Einar Spetz
Thorildsplans gymansiebibliotek

Bilder: © Tehres Lindskog

Ställ krav på pappor

Ställ krav på  de svenska papporna skrev läsambassadören Johanna Lindbäck i SVD. Uppmaningen väckte många reaktioner. En av de som hörde av sig var Eva Nordin gymnasiebibliotekarie på Ross Tensta gymnasium. Så här ser inlägget ut som publicerades på debattsidan i SVD :
”Tack för den utmärkta och väldigt viktiga artikeln av Dig, Johanna Lindbäck , om
pappor och läsning. Något som till exempel ”En bok för alla” arbetade bra med tidigare runt om i landet.

Till min glädje är det fler pappersboksläsare nu på kollektivtrafiken här i
Stockholm. Men det är inte många pappor ännu, och hur ser det ut på
semesterorter och sommarlov, i vardagen och så vidare?

Kampanjen ge din pappa en bok kanske kan vara en julväckelserörelse som Förläggarföreningen, bokhandlare, Författarförbundet, kulturföreningar som Svensk Biblioteksförening förening, DIK, Skolbibliotekssgruppen och förstås Du Johanna som person, kan starta nu!

Ge pappa en bok till jul!
Det kan hända saker med läsningen bland söner och döttrar då!
Jag bjuder på idén  Men som ensam gymnasiebibliotekarie på en skola med drygt 700 elever och ett 100-tal personal så hinner jag inte sprida denna idé nu, på
annat sätt än i detta mail till Er.

Men hjälp mig. Eller vad säger ni? ”

 

Eva Nordin, bibliotekarie

 

Jag har tagit mig friheten att utlämna ordet svenska i rubriken,  för nog syftar du Johanna på alla pappor i Sverige?

Den unge mannen på bilden som botaniserar bland böcker i skolbiblioteket på Thorildsplans gymnasium är en en van besökare i skolbiblioteket och  stämmer inte in i bilden på pojkars läsning.  Hur skolbiblioteket kan bli delaktiga i satsningen på läsning  skrev några kollegor nyligen om i ett blogginlägg.

Elisabeth

Arbetar du på en skola med ett skolbibliotek i världsklass?

 
Från och med 2011 skall alla skolor i Sverige  ha ett skolbibliotek,  en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna.

DIK, fackförbund för bland bibliotekarier stävar efter att alla skolbibliotek skall ha världsklass och för att uppnå det har de ställt upp dessa  krav.

Missa inte att nominera ditt skolbibliotek om det uppfyller  kriterierna för Skolbibliotek i världsklass 2014. 

Hur få ett skolbibliotek i världsklass ?
En viktig faktor bakom väl fungerade  skolbibliotek enligt DIK:s definition är så klart bemanning.  Hur många behöriga skolbibliotekarier finns det per elev? Finns det bibliotekassistenter?  

På bilden ser ni Martin , elev på Thorildsplans gymnasium som titulerar sig biblioteksassistentassistent och på frivillig basis hjälper till  med bokuppställning . 

Administration kontra pedagogik?
Minst lika viktigt är att se över bibliotekariens arbetsuppgifter. I Stockholm ansvarar många av våra skolbibliotek  för läromedelshanteringen. Bibliotekarien köper in läromedel, registrerar och ansvarar för ut- och återlämning. En uppgift som har avlastat lärarna och minskat svinnet på läromedel avsevärt . Genom att alla läromedel och medier är registrerade i ett digitalt bibliotekssystem har det blivit lättare att ha kontroll över skolans samlade resurser vilket spar både tid och pengar. 

Men vill vi ha skolbiblioteket som en pedagogisk resurs måste skolbibliotekarien också ha tid för det i sin tjänst. Bland de skolbibliotek jag  besökt  har de flesta en eller två heltidsanställda bibliotekarier pluss assistenter på en skola med cirka  1000 elever.

Varför är det då så stora skillnader?
Den stora skiljelinjen har varit mellan deras arbetsuppgifter. De som  förutom att arbeta med informationssökning och  litteratur också ansvarar läromedelshantering hinner inte i samma utsträckning som sina kollegor arbeta pedagogiskt. Ni som följer gymnasiebibliotekariernas blogg, Svindlande höjder kan läsa om många spännande projekt som drivs på Stockholms kommunala gymnasieskolor; poetry slam, film, skrivarworkshops, podcasting, deckarskolor för att ta upp några projekt. För den här sortens projekt behövs tid.

Måste vi vänta tills alla läromedel är digitala?
Kan lärobokshanteringen organiseras på annat sätt? Kan vi till exempel  involvera och avlöna elever? Eller måste vi vänta tills alla skolans läromedel är digitala?

 Vad tycker ni?
 Vill ni också att skolbibliotek skall vara en pedagogisk och kulturell resurs?
På Pedagog Stockholm kan ni  läsa en artikel om Thorildsplans gymnasium, Skolbiblioteket  som kulturell oas. Bilderna i det här blogginlägget kommer från Thorildsplans gymnasiums skolbibliotek med eleverna Rebecca, Nora Sa12C, Martin i SA12A och Simon TE11A

     

 

/Elisabeth

 

Ett läsande klassrum på högstadiet och gymnasiet

Martin Widmarks arbetar med  projeket Ett läsande klassrum för årskurs 1-6.   En webbplats med texter av intressanta barn- och ungdomsförfattare. Studieplaneringar i lässtrategier är kopplade till varje text. Allt är fritt att ladda ned och kopiera. Webbplatsen publiceras i april 2014.

Finns det liknande resurser för lärare och bibliotekarier på högstadiet och gymnasiet? Kanske inte samlat på ett ställe, här är mitt förslag för er som vill arbeta med språk och läsning i  olika medier och med texter som ibland utmanar både läsförmåga och värderingar. Hjälp gärna till med att  fylla på:

Webbplatser om författare och litteratur
Alex
, på webbplatsen är boktitlar, författare, länder och regioner, genrer och litterära priser sökbara. Du behöver inte logga in, gå via Fronter eller Skolwebben.

Myrios, aktuella nyskrivna noveller för skolan, går att ladda ned som PDF, inlästa antingen av författaren. I anslutning till varje novell finns lärarhandledningar. Centralt inköpt av gy.avdelningen , finns på Fronter

Alla tiders klassikerwikin, en samlad kunskapsbank för Kulturrådets utgivning av de senaste 50 titlarna i  Alla tiders klassiker. Titlar som valts för att representera fler språkområden och världsdelar än de 100 som sedan tidigare ingår i serien. I wikin finns författarporträtt, fördjupningsmaterial med koppling till andra medier och lärarguider. Lärarguiderna är skrivna av författare, psykologer, litteraturpedagoger och lärare. Böckerna är  subventionerade för skolan och säljs av Natur och Kultur   .  

Ett halvt ark papper, Strindbergs novell inläst på närmare 40 språk med  filmer, bilder, fördjupningsmaterial och lärarguider av Katarina Lycken.

Almapriset, Litteraturpriset publicerar nu en läsnyckel för alla som vill fördjupa sig i boken. 

Cirkbloggen, information, tips och samtal om böckerna på Mediotekets Cirkulationsbibliotek. Böcker Stockholms skolor får låna i gruppuppsättningar.

UR:samlingssida om litteratur

Lässtrategier
En grundläggande genomgång med konkreta uppslag på hur du arbetar med lässtrategier på högstadiet eller gymnasiet . Josefine Nilsson, från Språkdagarna i Örebro. Cilla Dalén har också skrivit om detta i flera blogginlägg på Vad gör de i skolbiblioteket? 


 Webbplatser om lässamtal
Ankomsten,  
lärare på gy. och grundskolan läser Shaun Tans bok Ankomsten. Målen med lärarnas blogginlägg är att ge ” röst åt eleverna”  . Där finns också elevtexter och lektionsupplägg. En av de ansvariga, Katarina Lycken berättar om arbetet med Ankomsten på ReadMeet. Katarina Lycken är också tillsammans med Cilla Dahlen engagerad i läsprojektet ,  Läsmuskler . 

Allt vi säger är sant, en podcast om ungdomslitteratur. Författarna Per Bengtsson och Lisa Bjärbo väljer ut olika teman som de samtalar om, hitintills har de ex.vis haft dystopier, filmade böcker, svaga tjejer. Film från Readmeet där Per och Lisa berättar om podden.

En bok för alla  Liten handledningen med tips och idéer om hur man kan föra ett samtal om böcker i en läsecirkel.

 

Nästa inlägg handlar om litteracitet, film och drama

 

Elisabeth Söder