Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Kalla dem gränsgängare

Av Einar Spetz
Blackebergs gymnasium

En programpunkt på Biblioteksdagarna härförleden hette ”Open access och bibliotekens roll som kunskapsförmedlare i samhället”. Open access – vad ska det betyda? Vad är gymnasiebibliotekens roll och bibliotekariens i det hela? Om detta var jag inbjuden att tala i en paneldiskussion. Jag var en av tre deltagare i panelen.

I stället för att helt sonika åka och ställa mig framför en mikrofon i Västerås, vilket var frestande, läste jag på en smula. Jag bjöd även in några kollegor att svara på en enkät på temat open access. Den första frågan var ”Vad tycker du: vilken betydelse har gymnasiebiblioteken idag som förmedlare av forskningsresultat till gymnasieelever?” En stor majoritet, 62 procent, ansåg att betydelsen antingen var liten eller mycket liten. 38 procent uppgav att gymnasiebibliotekens betydelse i detta hänseende antingen var stor eller mycket stor. ”Vilken betydelse har open access för dig när du undervisar elever?” frågade jag därpå. Lite olika visade det sig: 17 procent svarade att de alltid berättar om källor som förmedlar fritt tillgängligt, forskningsbaserat innehåll. 33 procent uttryckte att de ibland gör detta medan 42 procent aldrig tar upp Open accessfrågor. Resterande 8 procent uppgav att de aldrig undervisar.

77 procent ansåg det som viktigt att presentera källor som gör forskningsbaserat material fritt tillgängligt och lika stor andel tyckte att det är viktigt att ”gymnasiebibliotek arbetar aktivt för att elever på de studieförberedande gymnasieprogrammen lär sig att läsa och förstå vetenskapliga texter”. 38 procent ansåg att de fritt tillgängliga källorna ofta är för svåra för användarna.

På min skola, Blackebergs gymnasium, är bibliotekets största målgrupp de högskoleförberedande programmens elever; frånsett dem finns endast elever som går språkintroduktion. Den som skummar genom examensmålen för de högskoleförberedande programmen blir strax varse de vetenskapliga föresatser som lagstiftaren uttrycker genom Skolverket. Man föreställer sig att eleven ska kunna hantera olika källor, förstå huruvida utsagor bygger på vetenskaplig grund eller ej. Det krävs även att eleven ska ta del av aktuella forskningsresultat inom det egna programområdet samt att man även ska läsa och diskutera vetenskap skriftligen – och det på engelska till på köpet.

Det finns vetenskapsanknytning även i ämnesplanerna, exempelvis i svenska 3 där delar av kursen handlar om att behärska disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär. I gymnasiearbetet har eleverna möjlighet att demonstrera hur pass de har tillägnat sig det vetenskapliga förhållningssättet. Detta arbete ska, är det meningen, gestalta sig som en vetenskapsliknande process i vilken eleven tränar sig på bland annat att identifiera parametrar som är viktiga för en undersökning, varefter hen undersöker dem, konstaterar eller avfärdar samband mellan parametrar.

Allt detta är gott och väl på pappret. I vardagen ser det annorlunda ut. Jag möter elever som är skeptiska på så sätt att de misstänker att deras bibliotekarie inget hellre vill än att trycka på dem en saga, en fiktiv berättelse – detta på bekostnad av fakta (forskningsbaserad eller ej). Detta har överraskat mig. Vilka av mina egenskaper som skulle signalera detta begriper jag inte. Men lika fullt: de ställer kontrollfrågor för att förvissa sig om att jag menar allvar. Jag tror det är viktigt att gymnasiebibliotekarien förstår och bygger vidare på de förväntningar om vetenskaplighet som de högskoleförberedande programmens examensmål bygger upp, så att vi kan möta de elever som går och bär på drömmar om vetenskaplighet.

Förväntningen är särskilt stor bland elever på naturvetenskapliga programmet, kan jag tycka. Jag talade med några av dem inför biblioteksdagarna. Jodå, de gillar skolan, men när det gäller vetenskaplighet, nej, då tycker de att de trampar vatten. Tempot är under all kritik, de längtar bort, vill få flakåkningen överstökad för att ta i tu med högre utbildning. Många har tack vare personliga drivkrafter gått utanför skolans ramar och befinner sig redan halvvägs inne i högskolevärlden genom extrakurser och kunskapstävlingar. Drömmen är att vinna en vecka vid MIT, CERN und so weiter.

23559089644_b223418fd6_k Alfred Isaac och Jonathan Jilg

Detta kan kanske verka brådmoget, men det går knappast att blunda för elevernas kognitiva förmåga och ambitioner. Men det är som det är. Eftersom gymnasieskolan inte utför forskning har de svårt att få sina önskningar uppfyllda. De allra främsta tvingas stå med ett ben i vartdera lägret. Vi kan kalla dem gränsgängare.

Kort rapport från internetdagarna

Internetdagarna är en årlig konferens i regi av Stiftelsen för internetinfrastruktur (.se) [pʉ:ŋt ɛss e:]. Årets konferens på Stockholm Waterfront besöktes av Hanna Torsson Freij, Einar Spetz och Dora Vinterhed.

.Det var två intensiva dagar med mängder av konferensspår att följa. Båda dagarna innehöll så kallade keynote-presentationer; influgna internationella talare och aktivister med nätet och hela världen som arbetsplats.

Mason

Första dagen inleddes av Hilary Mason, IT-entreprenör från New York, känd som grundare av företaget Fast Forward Labs. Mason har, genom nätverket HackNY, hjälpt till att slussa teknikologistudenter till nystartade IT-företag. Anförandet på Waterfront handlade analys av stora datamängder, Big Data, en enligt Mason underutnyttjad och hittills alltför snävt utnyttjad resurs. Förutsatt att Big Data också är öppna och möjliga att ta del av, borde det utnyttjas inom all slags nydanande verksamhet. Det vill säga inte vara förbehållet databranschen. Det var svårt att missta sig: Mason såg optimistiskt på användningen av Big Data.

sinker

En annan, mer pessimistisk stämning förmedlades av Dan Sinker, verksamhetschef vid Knight-Mozilla OpenNews. Sinkers tema var dataminingjournalistik ur ett undergroundperspektiv. Sinker företrädde tillsammans med näste talare, Evgenij Morozov, ett i jämförelse med Hilary Mason en dystrare syn på möjligheterna som ligger i Big Data. Morozov, fri intellektuell med rötterna i Vitryssland, numera USA:baserad, ansåg att Big Data förvandlar människor till produkter. Majoriteten är gladeligen villig att ge upp sin integritet för en gnutta bekvämlighet när vi ger nätjättarna tillgång till vår mejlväxling, sociala medier, appar och cookies, utan att vi närmare ägnar följderna någon överdriven eftertanke. Efter inledningsanförandena delade sig konferensen i olika spår. Ett tema var inskränkning av frihet och de ”möjligheter” som internet ger för att övervaka internetanvändarna. Det fanns en klar tanke med detta spår: att faktiskt mana till kamp mot övervakningen. Mycket handlade om att inte låta terrorhotet ursäkta övervaknings utvidgning. Det handlade också om företagens makt och en talare avhandlade negativa effekter av handelsavtalet TTIP. En talare med bakgrund i NSA beskrev hur organisationens underrättelseverksamhet fungerade. En serie presentationer hade bloggverktyget WordPress som gemensam nämnare. Alla möjliga aspekteter täcktes in, men den kommersiella användningen av WordPress betonades mest.

zuckerman

Dag två talade Ethan Zuckerman, amerikansk medieforskare och internetaktivist. Zuckerman vände sig mot den riktade reklamen på internet. Som han kallade dålig för såväl företag som användare och som bygger på insamling av Big Data och kräver övervakning. Själv förespråkar Zuckerman mikrobetalningar och prenumeration som affärsmodell. Därefter: Nnenna Nwakanma, aktivist och regional samordnare för World Wide Web Foundation på den afrikanska kontinenten. Nordamerika, Europa och Asien har hittills dominerat internetvärlden.

Att Afrika nu kommer starkt kommer att påverka hela internet, ansåg Nwakanma. Föreställ er: i Etiopien närmar sig befolkningen snabbt 100 miljoner av vilka idag endast 10 procent har tillgång till internet. ”Vad händer när alla i Afrika får tillgång till Internet”, frågade Nnenna Nwakanma publiken retoriskt och svarade sedan själv: ”We’re going booom!” Nwakanma knöt resonemanget till frågan om internettillgång som en rättighet.

Parsons

Kathryn Parsons; grundare av det digitala utbildningsföretaget Decoded höll därefter från huvudscenen ett brandtal om nödvändigheten att lära barn och unga att programmera, en idé som vunnit mark åtminstone i Storbritannien där programmering tidigt introduceras i skolgången. Frågan är i vilken grad kodning faktiskt är en avgörande nyckelkompetens. Den andra dagen handlade om sociala medier och deras inverkan på den traditionella massmedia. Det presenterades en rapport som gjorts om Twitter och hur den påverkar innehållet i pressen. Det varnades för att åsikter som kommer till uttryck genom sociala medier framställs som mer representativa för den allmänna opinionen, än vad de faktiskt är. Twitter som en plattform för en elit av tyckare, var tema som ofta återkom i diskussionerna; hur sociala medier påverkar massmedierna och omvänt, var ett annat. Det ansågs vara en stor begränsning att vara så kortfattad som på Twitter. Klickraketfenomenet, att få innehåll maximal mycket delat genom sociala medier, ansågs påverka både utgivarnas rubriksättning och journalistiska prioriteringar. Hur viktig är då källkritiken i de sociala mediernas tidevarv?

Möjligheten till snabb spridning av information, fräcka lögner och dessinformation ställer oss inför kravet om ett källkritiskt förhållningssätt. En del av diskussionen handlade om gränsen mellan det privata och det offentliga samtalet, att den har suddats ut. Ett annat samtal handlade om hur plattformarna för samtalen påverkar det offentliga samtalet. En positiv aspekt är att sociala medier har gjort det möjligt för nya grupper att göra sin röst hörd på ett sätt som kanske innan var svårt. Andra spår dag 2 var sökoptimering och internets framtid i Sverige. Det som diskuterades var inget mindre än alltings digitalisering, hur mycket underhåll, utbyggnad och utveckling som kommer att krävas.

realiteterYtterligare ett spår fokuserade på digitalisering på individnivå: att vara uppkopplad eller fysiskt och psykiskt inkopplad genom implantat, armband och digitala komponenter som mäter välbefinnande, kroppens funktioner och återrapporterar dem via internet. I bakgrunden skymtade frågan ”måste etiken bakom detta diskuteras eller kan man helt sonika ohejdat glädja sig åt internetteknikens landvinningar?”

Hanna Torsson Freij
Einar Spetz
Dora Vinterhed

– Se flera bilder från Internetdagarna 2015: Länk
– Internetdagarna 2015: Webbplats med filminspelningar av Keynotes

Hur bli ett skolbibliotek i världsklass?

Utskrift

På Skolbibliotek 2015 fick vi höra vad som låg bakom utmärkelsen ”Ett skolbibliotek i världsklass ”. De som berättade om detta var vinnarna 2015, gymnasiebibliotekarierna Lotta Davidson-Bask och Petra Romberg från Polhemskolans gymnasiebibliotek i Lund.  Lotta och Petra berättade mycket underhållande, humoristiskt och engagerat om hur de ansökt om och tilldelats utmärkelsen Ett bibliotek i världsklass av DIK:s expertgrupp för skolbibliotek.

De berättade bland annat om hur själva ansökningsprocessen bidragit till en klarare och tydligare bild av bibliotekets verksamhet och de uppmanade oss andra att arbeta mot att kunna ansöka: ”Ingen annan kommer att nominera er eller ansöka åt er”.

Några faktorer för framgång som Lotta och Petra nämnde, förutom den generellt starka bibliotekstraditionen i hemstaden Lund, var att inte vänta på att bli kontaktad för att inleda samarbete med lärarna utan att själv ta initiativ och att vara synlig i skolan ”Gå på allt! Internt och externt!”. De nämnde även vikten av att vara minst två fackutbildade bibliotekarier för att ha förutsättningar att bedriva en verkligt integrerad och pedagogisk biblioteksverksamhet på en stor gymnasieskola.

Något som jag särskilt tog med mig från deras anförande var betoningen på dokumentation för att ta en verksamhet framåt.  Att sätta på pränt vad biblioteket ska vara och göra, att skriva en årlig verksamhetsberättelse och att utforma en handlingsplan för sitt bibliotek. ”Att beskriva för ledningen vad vi vill med verksamheten och att fråga: ”Vill ni det samma?”, som Lotta och Petra uttryckte det.

Jag tyckte också att tanken att ha en tydligt överenskommen och förutbestämd progression i arbetet med att nå elevernas måluppfyllelse inom MIK var mycket tilltalande; att redan från årskurs ett i gymnasiet ha en tydlig planering i när bibliotekarierna kommer in som en integrerad del av undervisningen då eleverna ska hålla på med större självständiga arbeten. På grundskolan i Lund jobbar man med det som kallats för Röda tråden, en progression genom grundskolan i informationssökning och källkritik och det var detta arbetssätt som de nu arbetade med att implementera även i gymnasieskolan, elevernas ojämna förkunskaper till trots (skolan har riksintag).

Vilka konsekvenser får det då att tilldelas en utmärkelse som Skolbibliotek i världsklass? Jo, några effekter som Petra och Lotta tog upp var hur det bidragit till marknadsföringen för hela skolan, lett till ökad feedback för biblioteket och skapat en allmänt positiv uppåtspiral för deras verksamhet.

Handlingsplan för Polhemskolans biblioteksverksamhet

Ett blogginlägg från gymnasiebibliotekarien Helena Pahlmblad Kungsholms gymnasium

Lilla Thorildspriset och spökskrivare i biblioteket på samma dag!

Världsboksdagen måste firas med pompa och ståt vilket även gjordes med råge i biblioteket på Thorildsplans gymnasium. Dagen firas runt om i världen för att uppmärksamma yttrandefrihet, tryckfrihet och för att visa på vikten av upphovsrättslagen och att ge tillfälle att hylla författare och sprida glädje kring böcker och läsning. Vi hade gjort ett digert program med föreläsningar, musik, invigning av vår Regnbågshylla och för att tillkännage vinnaren av Lilla Thorildspriset, vår egen novelltävling.

Lennart föreläser

Spökskrivaren Lennart Guldbrandsson höll en fantastisk föreläsning om vad en spökförfattare är och hur han arbetar och gav våra teknikelever olika tips på hur man kan skapar text. Att vara spökförfattare innebär sekretess, men Lennart avslöjade att han alltid väver in en ledtråd om att det är han som är författaren av boken. För att lyckas som författare använder sig Lennart av Robert A. Heinlein´s 5 regler;

  1. Du måste skriva
  2. Du måste skriva färdigt
  3. Du måste sluta skriva om texten om du inte får en utförlig order från förläggaren att skriva om
  4. Du måste skicka in din text till förlaget
  5. Du måste skicka ut din text tills den har sålts

Förutom dessa regler måste du ju såklart även ha en fantastisk ide, struktur, rollfigurer och argument. Lennart pratade varmt om hur man skriver och skapar text. Eleverna ställde många intressanta och bra frågor till honom som gav dem en djupare förståelse om skapandeprocessen som de kan ta med sig när de skriver både skolarbeten och i övriga livet. En mycket bra föreläsning som förhoppningsvis leder till mer skrivande.

Regnbågshyllan invigs av No
Efter föreläsningen fick vi höra på lunchmusik av Carina, Oscar, Tobias och Robert och fortsatte sedan med dagens program, invigningen av Regnbågshyllan. Under året som gott har biblioteket samarbetat med skolans HBTQ-förening för att få fram bra material till Regnbågshyllan. No som startade upp föreningen var vår invigningstalare och berättade om vikten av att synliggöra och bidra till förståelse och tolerans mellan människor. Och självklart måste vi som bibliotek hjälpa till med det.

No

Vinnaren av Lilla Thorildspriset
Som sista punkt tillkänngav vi vinnaren av Lilla Thorildspriset, en novelltävling och en fortsättning på vårt projekt Läsdagen som vi hade för alla ettor i höstas. Tanken med projektet, Läsdagen är att vi alla i större utsträckning på skolan skall diskutera läsning och skrivande i olika former för att öka elevernas nyfikenhet, lusten att läsa och läs- och skrivförståelsen. Det är även viktigt att eleverna får lyssna på, prata om skrivandeprocessen och att möta en livs levande författare som är verksam så att skrivandet inte bara ses som en företeelse för andra och någonting ouppnåeligt. Vi fick in många bidrag från våra elever och det var oerhört jämnt eftersom alla noveller var fantastiska. Vår förstapristagare blev Kapi Makanda med novellen Thorildsplans hemlighet och Robert Jonsson blev vår andrapristagare med novellen Tavlans hemlighet.

//Tehres Lindskog & Einar Spetz
Thorildsplans gymansiebibliotek

Bilder: © Tehres Lindskog

Ondskans Lördag

Rapport från Bok- och biblioteksmässan 2014, del 3

Det finns inget att vara rädd för, då blod rödare än rött, är två böcker skrivna av Johan Heltne och Arkan Asaad. Två böcker om heder och stolthet, där det är svårt att bryta strukturer och där rätten att välja själv inte alltid är så lätt.

Heltne skriver om en förbjuden kärlek i en strängt stängd värld inom Livets ord och där auktoriteter både ställer och besvarar sina egna frågor. Asaads bok är uppföljaren till Stjärnlösa nätter, som är en bok om bortgifte, en berättelse ut en pojkes perspektiv. Blod rödare än rött är skriven ur föräldrarnas perspektiv och varför de gjorde som de gjorde i första boken.

Vad gäller religionens roll säger Asaad att det mer är en kultur- och attitydfråga än själva religionen som bestämmer. Heltne anser att religionen bara är en spelplan för män med makt.

 

Varifrån kommer ondskan?

Caroline Eriksson, socialpsykolog, och Christoffer Carlsson, kriminolog, diskuterar ondskan och varför den kittlar författares pennor i Sverige. Tankar går från att det finns onda andar och besätter människan, omständigheter som gör att alla människor kan begå onda handlingar till psykiska sjuka människor. Hur mycket spelar arv och miljö in?

Intresset för författare som skriver inom denna genre är människans psykologi i samhälliga strukturer, enligt författarna. Att utforska vad som kan hända när vardagen sätts ur spel.

Att prata om ondska är svårt för begreppet är så diffust och spelar som ett tomrumsord, ett ord man använder när man inte riktigt vet hur man ska förklara vad som händer. Carlsson menar att det är författarens jobb att göra ordet förståeligt.

Psykotiska Fredagen

Rapport från Bok- och biblioteksmässan 2014, del 2

Boken Pillerparadoxen, av Robert Whitaker, behandlar ämnet psykiatriska mediciner, hjälper dem eller stjälper dem. I takt med att mediciner inom en disciplin tas fram brukar sjukdomarna också gå ner i antal, detta är dock inte fallet med psykiska sjukdomar, man ser att de bara ökar och ökar trots alla mediciner som nu finns på marknaden.

Forskningen frågar sig vad det långsiktiga resultatet är av psykiatriska mediciner. Studier har gjorts med mediciner vs. placebo i tidsintervaller om 2, 5 och 10 år, där man kommit fram till att personer med ex. depression har mått bättre efter 5 år utan medicin än de personer som fått med mediciner. Detta finner jag mycket intressant. Man har gjort få studier inom hjärnforskningen om hur denna reparerar sig själv på naturlig väg.

Under 60-talet undersökte man serotonin halterna i hjärnan och än idag har man uppfattningen om att depression beror på låg serotoninhalt, vilket de flesta antidepressiv mediciner balanserar ut. I USA anser man att detta är en myt, och att denna uppfattning är skapad av medicinföretagen för att sälja mer mediciner.

 

Från psykiatriska mediciner till Beckomberga.

Sara Stridberg skriver i sin nya bok om Beckomberga, ett mentalsjukhus som var öppet från 1932-1985. Hon säger att hon ville ge ett ljus över den ansiktlösa institutionen med den lilla familjen. Boken handlar om hennes pappa som satt inne på Beckomberga, det är en 4-generations roman om hur man hanterar det mörker man ärver och om det är möjligt att välja ett liv som är helt annorlunda än sin familjs. Beckomberga – ode till min familj är Saras mest personliga bok.

Hennes utmaning med boken var att skriva utifrån de sjukas perspektiv, vilket är svårt från friska ögon. Men att skrivande är ett sätt att hantera världen och läsning ska väcka frågor. Hon säger skrattande, att läsning är så farligt att det borde förbjudas. Jag tänker genast på alla diktaturer, där det skrivna ordet är det första som försakas för att tygla människors tänkande. Det är tur att vi bor i Sverige, där det fria ordet och skrivandet är fritt. Kreativitet ligger nära galenskap som man kan se i många konstnärers liv, medan vissa frodas, förtvinas andra.

 

Det otäcka könet

En bok om manlighet, att födas in i en könsroll. Redan från födseln är man förutbestämd att bli antingen riddaren eller prinsessan. Marcus Priftis har utrönt fem principer som gäller för män. På gott och ont styrs världen av det otäcka könet:

  • Tävlingsprincipen
  • Autonomiprincipen
  • Aggressionsprincipen
  • Homofobiprincipen
  • Lojalitetsprincipen

Tävlingsprincipen utgår från att mannen alltid vet bäst, även om han har fel. Det gäller att hoppa högst, och tävla i alla delar av sitt liv. Karriär, spel, idrott etc.

Autonomiprincipen handlar om att klara sig själv, både psykiskt och fysiskt. Varav män inte pratar om känslor eller skapar relationer. Fysisk klarar män av allt från att laga den söndriga koppen till att bygga hus. Den mest kända litterära personen inom autonomiprincipen är Robinson Crusoe.

Aggressionsprincipen är en princip som gör att män tror sig ha rätt det allt. Mannen tar det han vill ha. Riddaren i sagan besegrar draken och får prinsessan och hela kungariket. Aggressionsprincipen handlar även om fartdåren, jag ska fram för jag är man.

Homofobiprincipen är enbart dum och är precis det som den låter. Män ska inte gilla män. Men så länge alla män är hetero, kan man daska en annan man i baken eller på annat sätt agera homosexuellt.

Lojalitetsprincipen är den princip som gör att män exempelvis går ut i krig. Man ska vara lojal mot sitt fosterland. Man är lojal mot sina polare. Man är lojal till sin familj.

Det förenar män och dessa principer är att man talar inte om dem. De är en hemlig pakt som män emellan som bara outsagt bara finns inom könsrollen.

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Lyckans Torsdag

Rapport från Bok- och biblioteksmässan 2014, del 1

Så är man äntligen tillbaka i Göteborg och årets Bokmässa, hjärtat bultar i takt med folkets myller bland montrar och utställare. Jag passar på att gå på ett seminarium om LYCKA!

David Brax, filosof och lingvist berättar att lyckoforskningen tog fart ca 1998, man kallade det positiv psykologi. Ett tvärvetenskapligt ämne där man forskade om beteende, hjärnforskning och socialpsykologi. Det handlade om människans motivation och värderingar.

Idag anser man att man inte bara kan utvärdera hur rikt ett land är och på detta sätt se hur bra folket mår, det handlar inte bara om BNP. Idag tar mana även fram BNL – bruttonationallycka. Sverige ligger på femte plats, medan Danmark leder lyckoruset. Att se hur folket själva upplever sin tillfredställelse i livet och vardagen, har man kommit fram till att trygghet är det viktigaste vad gäller lycka. Social och ekonomisk trygghet.

00-talet kom och kritik riktades mot lyckoforskningen, man talade om lyckostress och att det fanns en fara med positiv tänkande. Människan tar onödiga risker genom att tänka positivt, exempel man kör lite fortare i en kurva eftersom olyckor inte händer mig och jag fixar det.

En av de största forskarna inom ämnet är Haybron, han går tillbaka till Sokrates och frågar människor om vardagliga situationer om vad som skapar lycka. Inom hedonismen talar man om lyckoupplevelser, livstillfredställelse, mening och emotionell stabilitet. Tillsammans kan man utröra den genuint lyckliga personen.

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

En skola i världsklass kan inte ha ett skolbibliotek i gärdsgårdsserien

Andra dagen, på Skolbibliotekskonferensen 2013, inleds med att Elin Lucassi (@rit_lucassi) informerar oss om att skolbibibliotekens myndighet är KB, något som jag tror inte många visste. Oftast talar skolan med skolverket och det är dit man vänder sig om man har frågor eller krav. Enligt KBs undersökning som vi alla har läst saknar 1 av 6 skolor skolbiblioteket helt, 16 % saknar skolbiblioteket på den egna skolan och 50 % saknar ett bemannat skolbibliotek. Uträkningar visar att det skulle kräva 1,5 miljarder att bemanna alla skolbiblioteket i Sverige. Varför ska det vara så krångligt med skolbibliotek?

Jo, det är för att skolbiblioteken tillhörighet är en osäkerhetsfaktor. På myndighetsnivå finns bland annat KB, på kommunnivå delas ansvaret på antingen utbildningsförvaltningen eller kultur och fritidsförvaltningen. Personalen kan ha tre chefer på chefsnivån, antigen en administrativ chef, en pedagogisk chef eller en bibliotekschef. På den egna enheten kan man antigen tillhöra ett pedagogiskt lärarlag eller ”Övrig personal”. På detta sätt är det svårt att ena skolbiblioteken. Den enda som har ett faktiskt mandat i skolbiblioteken är skolledaren medan SKL, KB och skolinspektionen bara att ett visst mandat, då exempelvis KB har ansvaret för underlag så som statistik och kartläggning.

Det finns även en osäkerhet kring funktion ute i skolbiblioteken. Många sätter sitt bibliotek på piedestal och går gärna ut med att det är skolans hjärta och ögonsten, men de har ingen aning om vad ett skolbibliotek är och har ingen plan för det. Skolledaren vet inte vad de ska ha skolbiblioteket till och pedagogerna vet inte hur det ska användas.

Men det finns hopp och en väg fram, nu när det är lagstiftat, vi har läroplan och kursmål att gå efter, bibliotekariens expertis är ett komplement till lärarnas. Det är viktigt att skolbiblioteken har en närvaro i styrdokumenten och att man har skolhuvudmannens engagemang och kompetenta kollegor.  Och på tal om kompetenta kollegor tar Göran Brolund, SO-lärare på Fyrisskolan, vid efter Elin. Han talar om faktiska projekt han har med skolbiblioteken och det är inte undra på att två av hans skolor han jobbat på har utsetts till Årets skolbibliotek. Vidare på talarlistan står DIKs utredare Stina Hamberg, som är med och utser Ett skolbiblioteks i världsklass, men sloganen En skola i världsklass kan inte ha ett skolbibliotek i gärdsgårdsserien.

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Biblioteket som pedagogisk resurs

Skolbibliotekskonferensen 2013 fortsätter, och det är dags för planen som utvecklar skolbiblioteket till den pedagogiska resurs det kan vara. Detta talar Elisabeth Fridsäll Emilsson, Ulrika Kragner och Henrik Adler om, från Jönköpings kommun. De har tagit fram en biblioteksplan som säkerställer att skolbiblioteken verkligen blir en pedagogisk resurs. De har dock inte utbildad skolbibliotekspersonal men de ger alla lärarbibliotekarier 7.5 hp i biblioteks- och informationsvetenskap. Jag ställer mig frågan om det inte varit bättre att ge en skolbibliotekarier 7.5 hp i pedagogik istället?

 

Författaren Martin Widmark är näst ut på scen för att prata om en läsande klass ett projekt som startar under våren för alla grundskolor. Han tar oss genom hans egna författarskap och läsningens ABC.  Där man först knäcker läskoden, sen måste man ha läskondis och läsa mycket för att senare få den läsförståelse man behöver och därefter kommer läslusten. Alla bitarna sitter ihop som ett pussel och påverkar varandra.

Han tar upp olika läsförståelsestrategier, som spågumman, cowboyen, reporten, detektiven och konstnären. Spågumman är där man som läare gissar en förutsägelse och vad som förväntas av boken. Cowboyen samlar in och sammanfattar bokens innehåll. Reporten repeterar vad som hänt och ställer frågor till texten, medans detektiven övervakar sin läsning. Konstnären är där läsaren skapar egna bilder utifrån bokens beskrivningar.

 

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Skolbiblioteken roller i förändrade landskap

Louise Limberg och Helena Francke startar Skolbibliotekskonferensen 2013 med dagens forskningsläge, som har tre perspektiv: politik, teknik och pedagogik. Med skollagen i ryggen finns det en paradox i diskussionen om skolbibliotek, då de anses vara mycket betydelsefulla, fungerar de inte. Trots att vi har 5 olika utbildningssäten anses skolbibliotekarierna sakna pedagogisk bakgrund. Ett annat perspektiv är frågan om var elevernas röst är i debatten.

De nya skolbibliotekens förutsättning har förändrats och behovet av samspel med personal och elever emellan är viktigt vad gäller informationssökning, lärande, värderingar och användande. Stöd och hjälp bör utformas utifrån elevernas tidigare kunskaper och inte utifrån åldern. Elever vill gärna hitta rätta svar, varav nyckeln till lärandet är kunskap om vad som krävs av uppgiften. Vad gäller källkritiken intresserar i forskningen av HUR människor bedömer vad de kan lita på, då ämneskunskaper behövs för att hitta relevant information .

Vad gäller undervisningen finns det olika tolkningar och metoder för informationssökning. Ska man integrera den i samarbete med skoluppgifter eller ska man ha den separat. Jag finner att integration är mycket viktigt för att elever ska förstå vad de ska ha informationssökning till. Men även för samarbetet med lärarkåren.

Det finns även ett glapp mellan utbildningarna och praktiken. Då lärarutbildningarna inte alls tar upp ämnet skolbibliotek och vad man ska ha det till.

 

Efter Louise Limberg och Helena Francke får vi praktiska exempel på skolbibliotekens vardag av Per Johansson (@pellegjohansson), Spånga grundskola och gymnasium. Med 1-1 lösningar på skolor förändras bibliotekarien roll och förflyttas ut från den fysiska lokalen ut till eleverna och klassrummen. Biblioteket står för många behov allt från att fråga om gem och toaletter, till boktips och informationssöknings frågor. Det gäller att våga och ta plats och att tro på sig själv, men balansera det med att inte jobba för mycket.  Per talar även om vikten att prata lärarnas språk för att få gehör i lärarkåren. Efter Per tar Isabella Johansson, även känd som @BibblaBella på Twitter och Instagram, över och talar om hur man som ansvarig på fem skolbibliotek kan använda sig att sociala medier.

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium