Visar alla blogginlägg med kategorin:
Religionskunskap

Källkritik i praktiken – Kan vi lita på NE och Wikipedia?

Original KällkritikYlva Pettersson satte uppslagsverken i fokus under rubriken Auktoritetstro, källor och tendens på Skolbibliotek 2015. Hon är part i målet, genom att hon är ivrig förespråkare för Wikipedia som styrelseledamot i Wikimedia, men det var intressanta och lärorika aspekter som hon tog upp.

Ylva Pettersson undervisar till vardags på Katedralskolan i Skara i religion och historia och är också vinnare av Webbstjärnan 2014 och Guldäpplet 2014 (juryns särskilda pris).

Det är framför allt via Google, Wikipedia och NE som många elever på gymnasiet letar information. Det är lätt att hamna på Wikipedia för uppslagsverket kommer ofta väldigt högt upp på träfflistan på Google. Sidorna på Wikipedia har många interna länkar och de sidor som har många länkar till sig hamnar därför högt, förklarar Ylva Pettersson.
Hon framhåller att 7 av 10 använder Wikipedia. Hälften av alla i åldern 16-26 använder Wikipedia dagligen eller varje vecka. Här refererar hon till Findahls bok Svenskarna och internet (2011).

Slipp bloggträsket med relevanta sökstrategier

Överhuvudtaget har många elever ett mycket begränsat verktygsförråd när de gör informationssökningar, anser Ylva Petersson. Eleverna hamnar ofta i ”bloggträsket”, och för att landa i mer seriösa och akademiska texter måste de anpassa sitt språk vid sökningarna, och då behöver eleverna mycket hjälp.

Källkritik gäller även bilder 

Efter Google söker många elever framför allt på Youtube. De flesta elever känner i ryggmärgen att när de läser text bör de vara källkritiska, men samma inställning avseende bild och film är inte lika given.
– När det gäller bilder har inte eleverna en källkritisk autopilot och här krävs en gemensam insats, säger Ylva Pettersson. Hon gav ett tips på webbplatsen Fotoforensics. Dit kan man ladda upp bilder för att se om de eventuellt har manipulerats.

Många elever vet att de kan gå till ”Om oss-sidan”, som de flesta webbplatser har som flik för att presentera sig som avsändare. Men där behöver eleverna också ha kritiska ögon. De kan hamna i att de tar till sig signalord som oberoende, statliga bidrag och så vidare och snabbt dra slutsatsen att avsändaren är neutral och vederhäftig. Ylva Pettersson tog upp exemplet om tidskriften Nya tiders Om oss-sida. Tidskriften är en högerextremistisk tidning, som också fått presstöd .,Tendens är svårt, påpekar Ylva Pettersson med eftertryck, och eleverna behöver hjälp.

Sociala medier

I de sociala medierna går informationsflödet i ett rasande tempo och Ylva Pettersson tycker sig se att eleverna ofta svarar först och tänker sen. Hon tog upp ett exempel på vad jag även som vuxen nog lätt skulle kunna ha missat. Det tycktes som en tweet av presidentaspiranten Donald Trump var högst aktuell som ett direkt svar på Parisattacken, men egentligen var det en retweetad tweet, vilket man skulle ha förstått om man vinnlade sig om att kolla datumet vid inlägget. Tweeten visade sig ursprungligen ha publicerats efter Charlie Hebdon-attacken.

Ylva Petterssons presentation

Varför anger uppslagsverk inte källa? 

Att vi också ska vara kritiska mot NE framgick av fler exempel. Eleverna lär sig att ”NE är en källa vi får använda”, men detta uppslagsverk har inte källhänvisningar eller referenser, påpekar Ylva Pettersson. Det är paradoxalt, tänker jag, eftersom källhänvisningar är något som vi alla uppmanar gymnasieleverna att kolla extra på vid de flesta skoluppgifter.
NE har i stället litteraturanvisningar som är tips om vidare läsning för dem som är särskilt intresserade i ämnet, framhåller Ylva. Hon passar också på att visa att en historiker som författat en text om Elisabeth av England förvisso har titeln professor i historia men är egentligen inte alls expert på engelsk renässanshistoria. Hon menar också att en del av artiklarna kan vara gamla.
– Huvudbekymret är att vi inte kan kolla upp källorna på NE, påpekar hon. Däremot kan vi kolla upp källorna på Wikipedia.

Många ansvarar för Wikipedias innehåll 

Det finns ingen ansvarig utgivare på Wikipedia, men alla som bidrar med att skriva i encyklopedin äger materialet. Och det görs uppdateringar var 40 sekunder (gäller Wikipedia i världen) . Det finns ett 70-tal administratörer på Svenska Wikipedia som ”städar” i texterna och kollar ändringar som läggs in. Administratören väljs under ett år och granskas inför omval. Alla administratörerna kollar upp sidor med senast ändrad och ser om ändringen stämmer med Wikipedias grundregel.

Ylva Pettersson vill slå ett slag för att eleverna själva använder Wikipedia och skriver texter till uppslagsverket. På så sätt lär de sig mycket om källhantering. En fördel är att de efter publiceringen ser när andra går in och ändrar i deras texter, vilka källor dessa då stödjer sig på och hur de formulerar sig. Eleverna kan då kolla upp detta och lära sig ännu mer om källhänvisningar på ett fördjupat sätt.
– Google räcker bara så långt, sen måste eleverna gå vidare och utveckla verktyg i sin källkritik, säger Ylva Pettersson.

Texterna i Wikipedia ges en tillförlitlighet genom att andra granskar texterna, hävdar Ylva Pettersson. De artiklar som läses ofta i Wikipedia är de mest tillförlitliga. Sedan 2007 har ett kvalitetsarbete bedrivits som inneburit att bland annat källhänvisningar börjat anges. Allt seriösare medarbetare har också sällat sig till skrivarskaran.

Tips inför lektion i källkritik med eleverna

Hennes tips till eleverna i deras bedömningar av materialet i Wikipedia är att kolla källhänvisningarna och även gå in under historiken och se när sidan senast ändrades och kontrollera om det förekommer en diskussion i ämnet, vilket dokumenteras fortlöpande. Flikarna Historik och Diskussion finns i menyraden överst på artiklarna.

På slutet av seminariet provade den grupp som jag var med i tipsen genom att bland annat kolla på pronomenet hen. Det var kul!

Monica Wallenius
Bibliotekarie på Kärrtorps gymnasium

Arbetar du på en skola med ett skolbibliotek i världsklass?

 
Från och med 2011 skall alla skolor i Sverige  ha ett skolbibliotek,  en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna.

DIK, fackförbund för bland bibliotekarier stävar efter att alla skolbibliotek skall ha världsklass och för att uppnå det har de ställt upp dessa  krav.

Missa inte att nominera ditt skolbibliotek om det uppfyller  kriterierna för Skolbibliotek i världsklass 2014. 

Hur få ett skolbibliotek i världsklass ?
En viktig faktor bakom väl fungerade  skolbibliotek enligt DIK:s definition är så klart bemanning.  Hur många behöriga skolbibliotekarier finns det per elev? Finns det bibliotekassistenter?  

På bilden ser ni Martin , elev på Thorildsplans gymnasium som titulerar sig biblioteksassistentassistent och på frivillig basis hjälper till  med bokuppställning . 

Administration kontra pedagogik?
Minst lika viktigt är att se över bibliotekariens arbetsuppgifter. I Stockholm ansvarar många av våra skolbibliotek  för läromedelshanteringen. Bibliotekarien köper in läromedel, registrerar och ansvarar för ut- och återlämning. En uppgift som har avlastat lärarna och minskat svinnet på läromedel avsevärt . Genom att alla läromedel och medier är registrerade i ett digitalt bibliotekssystem har det blivit lättare att ha kontroll över skolans samlade resurser vilket spar både tid och pengar. 

Men vill vi ha skolbiblioteket som en pedagogisk resurs måste skolbibliotekarien också ha tid för det i sin tjänst. Bland de skolbibliotek jag  besökt  har de flesta en eller två heltidsanställda bibliotekarier pluss assistenter på en skola med cirka  1000 elever.

Varför är det då så stora skillnader?
Den stora skiljelinjen har varit mellan deras arbetsuppgifter. De som  förutom att arbeta med informationssökning och  litteratur också ansvarar läromedelshantering hinner inte i samma utsträckning som sina kollegor arbeta pedagogiskt. Ni som följer gymnasiebibliotekariernas blogg, Svindlande höjder kan läsa om många spännande projekt som drivs på Stockholms kommunala gymnasieskolor; poetry slam, film, skrivarworkshops, podcasting, deckarskolor för att ta upp några projekt. För den här sortens projekt behövs tid.

Måste vi vänta tills alla läromedel är digitala?
Kan lärobokshanteringen organiseras på annat sätt? Kan vi till exempel  involvera och avlöna elever? Eller måste vi vänta tills alla skolans läromedel är digitala?

 Vad tycker ni?
 Vill ni också att skolbibliotek skall vara en pedagogisk och kulturell resurs?
På Pedagog Stockholm kan ni  läsa en artikel om Thorildsplans gymnasium, Skolbiblioteket  som kulturell oas. Bilderna i det här blogginlägget kommer från Thorildsplans gymnasiums skolbibliotek med eleverna Rebecca, Nora Sa12C, Martin i SA12A och Simon TE11A

     

 

/Elisabeth