Visar alla blogginlägg med kategorin:
Samhällskunskap

Källkritik i praktiken – Kan vi lita på NE och Wikipedia?

Original KällkritikYlva Pettersson satte uppslagsverken i fokus under rubriken Auktoritetstro, källor och tendens på Skolbibliotek 2015. Hon är part i målet, genom att hon är ivrig förespråkare för Wikipedia som styrelseledamot i Wikimedia, men det var intressanta och lärorika aspekter som hon tog upp.

Ylva Pettersson undervisar till vardags på Katedralskolan i Skara i religion och historia och är också vinnare av Webbstjärnan 2014 och Guldäpplet 2014 (juryns särskilda pris).

Det är framför allt via Google, Wikipedia och NE som många elever på gymnasiet letar information. Det är lätt att hamna på Wikipedia för uppslagsverket kommer ofta väldigt högt upp på träfflistan på Google. Sidorna på Wikipedia har många interna länkar och de sidor som har många länkar till sig hamnar därför högt, förklarar Ylva Pettersson.
Hon framhåller att 7 av 10 använder Wikipedia. Hälften av alla i åldern 16-26 använder Wikipedia dagligen eller varje vecka. Här refererar hon till Findahls bok Svenskarna och internet (2011).

Slipp bloggträsket med relevanta sökstrategier

Överhuvudtaget har många elever ett mycket begränsat verktygsförråd när de gör informationssökningar, anser Ylva Petersson. Eleverna hamnar ofta i ”bloggträsket”, och för att landa i mer seriösa och akademiska texter måste de anpassa sitt språk vid sökningarna, och då behöver eleverna mycket hjälp.

Källkritik gäller även bilder 

Efter Google söker många elever framför allt på Youtube. De flesta elever känner i ryggmärgen att när de läser text bör de vara källkritiska, men samma inställning avseende bild och film är inte lika given.
– När det gäller bilder har inte eleverna en källkritisk autopilot och här krävs en gemensam insats, säger Ylva Pettersson. Hon gav ett tips på webbplatsen Fotoforensics. Dit kan man ladda upp bilder för att se om de eventuellt har manipulerats.

Många elever vet att de kan gå till ”Om oss-sidan”, som de flesta webbplatser har som flik för att presentera sig som avsändare. Men där behöver eleverna också ha kritiska ögon. De kan hamna i att de tar till sig signalord som oberoende, statliga bidrag och så vidare och snabbt dra slutsatsen att avsändaren är neutral och vederhäftig. Ylva Pettersson tog upp exemplet om tidskriften Nya tiders Om oss-sida. Tidskriften är en högerextremistisk tidning, som också fått presstöd .,Tendens är svårt, påpekar Ylva Pettersson med eftertryck, och eleverna behöver hjälp.

Sociala medier

I de sociala medierna går informationsflödet i ett rasande tempo och Ylva Pettersson tycker sig se att eleverna ofta svarar först och tänker sen. Hon tog upp ett exempel på vad jag även som vuxen nog lätt skulle kunna ha missat. Det tycktes som en tweet av presidentaspiranten Donald Trump var högst aktuell som ett direkt svar på Parisattacken, men egentligen var det en retweetad tweet, vilket man skulle ha förstått om man vinnlade sig om att kolla datumet vid inlägget. Tweeten visade sig ursprungligen ha publicerats efter Charlie Hebdon-attacken.

Ylva Petterssons presentation

Varför anger uppslagsverk inte källa? 

Att vi också ska vara kritiska mot NE framgick av fler exempel. Eleverna lär sig att ”NE är en källa vi får använda”, men detta uppslagsverk har inte källhänvisningar eller referenser, påpekar Ylva Pettersson. Det är paradoxalt, tänker jag, eftersom källhänvisningar är något som vi alla uppmanar gymnasieleverna att kolla extra på vid de flesta skoluppgifter.
NE har i stället litteraturanvisningar som är tips om vidare läsning för dem som är särskilt intresserade i ämnet, framhåller Ylva. Hon passar också på att visa att en historiker som författat en text om Elisabeth av England förvisso har titeln professor i historia men är egentligen inte alls expert på engelsk renässanshistoria. Hon menar också att en del av artiklarna kan vara gamla.
– Huvudbekymret är att vi inte kan kolla upp källorna på NE, påpekar hon. Däremot kan vi kolla upp källorna på Wikipedia.

Många ansvarar för Wikipedias innehåll 

Det finns ingen ansvarig utgivare på Wikipedia, men alla som bidrar med att skriva i encyklopedin äger materialet. Och det görs uppdateringar var 40 sekunder (gäller Wikipedia i världen) . Det finns ett 70-tal administratörer på Svenska Wikipedia som ”städar” i texterna och kollar ändringar som läggs in. Administratören väljs under ett år och granskas inför omval. Alla administratörerna kollar upp sidor med senast ändrad och ser om ändringen stämmer med Wikipedias grundregel.

Ylva Pettersson vill slå ett slag för att eleverna själva använder Wikipedia och skriver texter till uppslagsverket. På så sätt lär de sig mycket om källhantering. En fördel är att de efter publiceringen ser när andra går in och ändrar i deras texter, vilka källor dessa då stödjer sig på och hur de formulerar sig. Eleverna kan då kolla upp detta och lära sig ännu mer om källhänvisningar på ett fördjupat sätt.
– Google räcker bara så långt, sen måste eleverna gå vidare och utveckla verktyg i sin källkritik, säger Ylva Pettersson.

Texterna i Wikipedia ges en tillförlitlighet genom att andra granskar texterna, hävdar Ylva Pettersson. De artiklar som läses ofta i Wikipedia är de mest tillförlitliga. Sedan 2007 har ett kvalitetsarbete bedrivits som inneburit att bland annat källhänvisningar börjat anges. Allt seriösare medarbetare har också sällat sig till skrivarskaran.

Tips inför lektion i källkritik med eleverna

Hennes tips till eleverna i deras bedömningar av materialet i Wikipedia är att kolla källhänvisningarna och även gå in under historiken och se när sidan senast ändrades och kontrollera om det förekommer en diskussion i ämnet, vilket dokumenteras fortlöpande. Flikarna Historik och Diskussion finns i menyraden överst på artiklarna.

På slutet av seminariet provade den grupp som jag var med i tipsen genom att bland annat kolla på pronomenet hen. Det var kul!

Monica Wallenius
Bibliotekarie på Kärrtorps gymnasium

Internetdagarna: Elevernas integritet på nätet

Jag hade äran att få närvara på internetdagarna, tack till Regionbiblioteket Stockholm.

Det började med att Jimmy Wales, grundaren för Wikipedia talade och det var få kul att få höra honom, efter att följt Wikipedia från att det var pest eller kolera att använda det till idag då det är ett verktyg som är här för att stanna. Wikipedia har 516 miljoner unika besökare i vecka. Deras senaste satsning, efter 12 år i branschen, är att få Wikipedia att bli gratis utan datakostnader, Wiki Zero. Det är främst i Afrika som det gör skillnad, där de flesta skolor inte har något bibliotek men de äger en smartphone.

Vad gäller övervakningen av Wikipedia redigeras den av så kallade Wikipedianer och dem är till 87 % män med medelåldern 26 år. Var är kvinnorna? Och hur gör vi för att dessa ska visa sin sida i Wikipedia. Hur påverkad Wikipedia av att det är så många män som skriver? Spelar det någon roll?

Dagens andra talare var Rebecka MacKinnon, en viktig språkrör för sekretess, åsiktsfrihet och tillsyn i digitala nätverk. Enligt 2013 Web Index ligger Sverige på topp i hur vi använder internet.  Google är helt klar en stormakt bland sökmotorer, och FB ligger på andra plats. Rebecka värnar som de fria webtjänster som i dag används, till exempel Mozilla, Creative Commons, Linux, W3C, Ubuntu och WordPress.

Elevernas integritet på nätet börjar med att Anette Holmqvist talar om Kolla källan och skolverkets roll i att internet används i skolan. Idag är det få som använder internet i den pedagogiska verksamheten och där det används är det mest i ämnet svenska och samhällskunskap. Både lärare och rektorer säger sig vilja att mer fortbildning.

Efter Anette följer Edward Jensinger, f.d. rektor på Pauli gymnasium, och som fick till ett avtal med GAFE, Google Apps For Education. Han menar att det finns ett stort behov i skolan att komma ut i molnet och att det finns fyra aspekter på det: pedagogiskt, tekniskt, juridiskt, och etiskt. Det är skolhuvudmannen som har yttersta ansvaret för att se till att dem som använder molntjänster gör det lagligt. Detta är inte fallet med alla molntjänser på internet. Han råder alla som vill skapa denna möjlighet att tala och ta med juristerna i frågan, från början, då det är en svårtolkad verklighet både tekniskt och juridiskt. Det är viktigt att syftet blir pedagogiskt och inte administrativt, då personuppgifter behövs för att skapa konton. 

Vad gäller risken att elever missbrukar internet för mobbing, svarar Edward Jensinger att det kommer vi nog aldrig att kunna stoppa. Däremot kan vi kontrollera vad vi gör när det händer, att ansvara för konsekvensen.

Jessika Hellin från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jobbar inom tre områden: tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet, alltså behovet av att skydda information. Tillgänglighet menas med rätt information i rätt tid, Riktighet är äktheten på informationen och konfidentialiteten är att endast behöriga ska kunna ha access. Vad innebär då värdefull information? Vad finns det för risker och vad kan hända? Ett exempel är kontostöld. Att sprida information, vad är ok att lägga ut om sig själv och andra? Vem är vem på nätet? Vad är sant och vad är falskt?

Diskussionsfrågor: pinkoder, inlogg och utlogg, vem kommunicerar du med på nätet, hur kollar man en källa på nätet, hur behåller man en hemlighet (eller framhåller man en på nätet), förlorade bilder eller skolarbeten (backup) när är det ok att lägga ut bilder på sig själv och andra på nätet? Många är frågorna…

Även Kristina Alexandersson undrar var går gränsen mellan personligt och privat? Vad är integritet? Rätten till att få ha hemligheter och en privat sfär. Vi har rätten att bestämma vem som vet vad och att integritet är viktigt för demokratin. Men det är svårt och situationsbundet. Hon citerar Havamal och säger: ”Anförtro dig till en, inte två, världen vet vad tre vet.” Internet gör det hela mycket svårare, där vet hela världen direkt när du postar ut en statusuppdatering. Och vi vet inte hur den informationen vi lägger ut idag kommer att användas imorgon och i framtiden. Sociala medier idag är öppna forum, där ickeinformation bestämmer din profil. Vad får vi för samhälle när alla är övervakade, vill vi verkligen leva i en sådan värld? ”Jag har inget att dölja”-argument håller inte, alla har något att hemlighålla. Vi måste ha rätten att vara fria på internet.

Integritet, skolan och Google talar sedan David Mothander om, Googles perspektiv. Han menar att det tre viktigaste områdena för Google är att säkerhet och kontroll skapar integritet. Säkerhet i mån av accessloggar, kryptering, taggtrådar och vakter och kontroll genom att kunna avgränsa sin personliga sfär på nätet. Han ställer frågan vem ska ha rätten att bestämma på nätet, användaren eller företagen? Den största utmaningen för skolan kommer att bli integritet i en digital kontext. Och källkritiken kommer bli väsentlig. Gillar man inte Google är det bara att lämna den, säger David.

Varje användare har rätten att få bestämma vad man vill dela med sig eller ge bort.

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Arbetar du på en skola med ett skolbibliotek i världsklass?

 
Från och med 2011 skall alla skolor i Sverige  ha ett skolbibliotek,  en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna.

DIK, fackförbund för bland bibliotekarier stävar efter att alla skolbibliotek skall ha världsklass och för att uppnå det har de ställt upp dessa  krav.

Missa inte att nominera ditt skolbibliotek om det uppfyller  kriterierna för Skolbibliotek i världsklass 2014. 

Hur få ett skolbibliotek i världsklass ?
En viktig faktor bakom väl fungerade  skolbibliotek enligt DIK:s definition är så klart bemanning.  Hur många behöriga skolbibliotekarier finns det per elev? Finns det bibliotekassistenter?  

På bilden ser ni Martin , elev på Thorildsplans gymnasium som titulerar sig biblioteksassistentassistent och på frivillig basis hjälper till  med bokuppställning . 

Administration kontra pedagogik?
Minst lika viktigt är att se över bibliotekariens arbetsuppgifter. I Stockholm ansvarar många av våra skolbibliotek  för läromedelshanteringen. Bibliotekarien köper in läromedel, registrerar och ansvarar för ut- och återlämning. En uppgift som har avlastat lärarna och minskat svinnet på läromedel avsevärt . Genom att alla läromedel och medier är registrerade i ett digitalt bibliotekssystem har det blivit lättare att ha kontroll över skolans samlade resurser vilket spar både tid och pengar. 

Men vill vi ha skolbiblioteket som en pedagogisk resurs måste skolbibliotekarien också ha tid för det i sin tjänst. Bland de skolbibliotek jag  besökt  har de flesta en eller två heltidsanställda bibliotekarier pluss assistenter på en skola med cirka  1000 elever.

Varför är det då så stora skillnader?
Den stora skiljelinjen har varit mellan deras arbetsuppgifter. De som  förutom att arbeta med informationssökning och  litteratur också ansvarar läromedelshantering hinner inte i samma utsträckning som sina kollegor arbeta pedagogiskt. Ni som följer gymnasiebibliotekariernas blogg, Svindlande höjder kan läsa om många spännande projekt som drivs på Stockholms kommunala gymnasieskolor; poetry slam, film, skrivarworkshops, podcasting, deckarskolor för att ta upp några projekt. För den här sortens projekt behövs tid.

Måste vi vänta tills alla läromedel är digitala?
Kan lärobokshanteringen organiseras på annat sätt? Kan vi till exempel  involvera och avlöna elever? Eller måste vi vänta tills alla skolans läromedel är digitala?

 Vad tycker ni?
 Vill ni också att skolbibliotek skall vara en pedagogisk och kulturell resurs?
På Pedagog Stockholm kan ni  läsa en artikel om Thorildsplans gymnasium, Skolbiblioteket  som kulturell oas. Bilderna i det här blogginlägget kommer från Thorildsplans gymnasiums skolbibliotek med eleverna Rebecca, Nora Sa12C, Martin i SA12A och Simon TE11A

     

 

/Elisabeth