Visar alla blogginlägg med kategorin:
Skolbibliotek

Kalla dem gränsgängare

Av Einar Spetz
Blackebergs gymnasium

En programpunkt på Biblioteksdagarna härförleden hette ”Open access och bibliotekens roll som kunskapsförmedlare i samhället”. Open access – vad ska det betyda? Vad är gymnasiebibliotekens roll och bibliotekariens i det hela? Om detta var jag inbjuden att tala i en paneldiskussion. Jag var en av tre deltagare i panelen.

I stället för att helt sonika åka och ställa mig framför en mikrofon i Västerås, vilket var frestande, läste jag på en smula. Jag bjöd även in några kollegor att svara på en enkät på temat open access. Den första frågan var ”Vad tycker du: vilken betydelse har gymnasiebiblioteken idag som förmedlare av forskningsresultat till gymnasieelever?” En stor majoritet, 62 procent, ansåg att betydelsen antingen var liten eller mycket liten. 38 procent uppgav att gymnasiebibliotekens betydelse i detta hänseende antingen var stor eller mycket stor. ”Vilken betydelse har open access för dig när du undervisar elever?” frågade jag därpå. Lite olika visade det sig: 17 procent svarade att de alltid berättar om källor som förmedlar fritt tillgängligt, forskningsbaserat innehåll. 33 procent uttryckte att de ibland gör detta medan 42 procent aldrig tar upp Open accessfrågor. Resterande 8 procent uppgav att de aldrig undervisar.

77 procent ansåg det som viktigt att presentera källor som gör forskningsbaserat material fritt tillgängligt och lika stor andel tyckte att det är viktigt att ”gymnasiebibliotek arbetar aktivt för att elever på de studieförberedande gymnasieprogrammen lär sig att läsa och förstå vetenskapliga texter”. 38 procent ansåg att de fritt tillgängliga källorna ofta är för svåra för användarna.

På min skola, Blackebergs gymnasium, är bibliotekets största målgrupp de högskoleförberedande programmens elever; frånsett dem finns endast elever som går språkintroduktion. Den som skummar genom examensmålen för de högskoleförberedande programmen blir strax varse de vetenskapliga föresatser som lagstiftaren uttrycker genom Skolverket. Man föreställer sig att eleven ska kunna hantera olika källor, förstå huruvida utsagor bygger på vetenskaplig grund eller ej. Det krävs även att eleven ska ta del av aktuella forskningsresultat inom det egna programområdet samt att man även ska läsa och diskutera vetenskap skriftligen – och det på engelska till på köpet.

Det finns vetenskapsanknytning även i ämnesplanerna, exempelvis i svenska 3 där delar av kursen handlar om att behärska disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär. I gymnasiearbetet har eleverna möjlighet att demonstrera hur pass de har tillägnat sig det vetenskapliga förhållningssättet. Detta arbete ska, är det meningen, gestalta sig som en vetenskapsliknande process i vilken eleven tränar sig på bland annat att identifiera parametrar som är viktiga för en undersökning, varefter hen undersöker dem, konstaterar eller avfärdar samband mellan parametrar.

Allt detta är gott och väl på pappret. I vardagen ser det annorlunda ut. Jag möter elever som är skeptiska på så sätt att de misstänker att deras bibliotekarie inget hellre vill än att trycka på dem en saga, en fiktiv berättelse – detta på bekostnad av fakta (forskningsbaserad eller ej). Detta har överraskat mig. Vilka av mina egenskaper som skulle signalera detta begriper jag inte. Men lika fullt: de ställer kontrollfrågor för att förvissa sig om att jag menar allvar. Jag tror det är viktigt att gymnasiebibliotekarien förstår och bygger vidare på de förväntningar om vetenskaplighet som de högskoleförberedande programmens examensmål bygger upp, så att vi kan möta de elever som går och bär på drömmar om vetenskaplighet.

Förväntningen är särskilt stor bland elever på naturvetenskapliga programmet, kan jag tycka. Jag talade med några av dem inför biblioteksdagarna. Jodå, de gillar skolan, men när det gäller vetenskaplighet, nej, då tycker de att de trampar vatten. Tempot är under all kritik, de längtar bort, vill få flakåkningen överstökad för att ta i tu med högre utbildning. Många har tack vare personliga drivkrafter gått utanför skolans ramar och befinner sig redan halvvägs inne i högskolevärlden genom extrakurser och kunskapstävlingar. Drömmen är att vinna en vecka vid MIT, CERN und so weiter.

23559089644_b223418fd6_k Alfred Isaac och Jonathan Jilg

Detta kan kanske verka brådmoget, men det går knappast att blunda för elevernas kognitiva förmåga och ambitioner. Men det är som det är. Eftersom gymnasieskolan inte utför forskning har de svårt att få sina önskningar uppfyllda. De allra främsta tvingas stå med ett ben i vartdera lägret. Vi kan kalla dem gränsgängare.

Skolbibliotek 2015

Under hösten 2015 fick jag genom Medioteket gå på en riktigt bra konferens: Skolbibliotek 2015 som anordnades av Teknologiska Institutet. Konferensens syfte vara att peka på skolbibliotekens betydelse i skolans verksamhet och att det genom samarbete går att bygga en verksamhet med goda förutsättningar för eleverna och för deras utveckling. Under konferensen fick vi möta personer, både föreläsare och deltagare som brinner för sitt arbete och denna fråga. Vi fick lyssna på hur man kan skapa ett pedagogiskt samarbete och tänka runt verksamheten, hur man kan öka läslusten och läsförståelsen hos eleverna. Sammanlagt fick vi ta del av sju praktikfall och två workshops i källkritik och informationssökning.

Den första föreläsningen hölls av Anne Ljungdahl, skolbiblioteksutvecklare. Hennes föreläsning hette Mål för skolbibliotek: och konsten att göra en handlingsplan. I sin föreläsning tog hon upp och gav deltagarna handfasta knep i hur man gör en handlingsplan för skolbibliotek.

  • Vad bör en handlingsplan innehålla?
  • Vem gäller målen för?

Anne menar att en handlingsplan bidrar med att öka elevers lärande, blir lättare för rektor att ta ansvar, att styra och leda, att lättare utforma kollegialt lärande och marknadsföra biblioteket, att verksamheten går att följa upp och man lättare kan utveckla skolan/biblioteket, skolorna blir likvärdiga och därigenom ökar tillgängligheten. Vidare kan man genom en handlingsplan utföra kvalitetsarbete på sin verksamhet. Sist men inte minst man får Skolinspektionens gillande menar Anne. Förutom handlingsplanens innehåll trycker hon även på vikten av bemannade skolbibliotek och menar att 1 heltid per 500 elever ska finnas på plats och vara bemannat under dagtid av utbildad och kompetent personal. En skolbibliotekarie har ju flera kompetenser, som media- och bibliotekskompetens, didaktisk- och social kompetens vilket är viktigt i skolans värld.

En annan viktig del är att titta på målgruppen som biblioteket skall arbeta emot, hur många elever finns i respektive årskurs, hur många elever är pojkar respektive flickor, hur många elever finns det med läsnedsättning och hur många elever finns det med annat modersmål? Vilka är de i så fall? Att ha en bra översikt av dessa målgrupper innebär att man kan se vilka resurser, förutsättningar och ramar som behövs men även belysa det som redan finns.

Anne menar att det är viktigt med en mål- och handlingsplan för att skolbiblioteken skall utvecklas till en att vara en naturlig del av skolans pedagogiska verksamhet och aktivt bidra till ökad måluppfyllelse. En bra struktur bör finnas för målgruppen, men även inom intern- och extern samverkan. För att kunna se om det man gör är relevant för verksamheten bör man även genomföra en kontinuerlig uppföljning av verksamheten. Hon ger exempel på SMART modellen, ursprungligen en engelskspråkig modell som man kan använda i juste detta syfte. Vidare bör man uppdatera handlingsplanen en gång per år för att verksamheten skall fungera och må bra.

Som sagt en intressant föreläsning och jag tror som Anne att genom att införa handlingsplaner på skolbiblioteken kan man skapa likvärdiga bibliotek ute på skolorna vilket borde vara ett mål för alla att uppnå inom skolans värld.

Varför finns tre av Sveriges 16 bästa skolbibliotek i Lund?

Två av bibliotekarierna, Petra Romberg och Lotta Davidson-Bask, från Polhemsskolan i Lund menar att det finns flera faktorer som har påverkat varför just så många skolbibliotek i Lund och de själva fått utnämningen Skolbibliotek i världsklass, Årets Skolbibliotek och Årets skolbibliotekarie. Båda menar att det framförallt beror på att man redan sedan 1970 haft skolbibliotekscentral, bemannande skolbibliotek där budgeten för varje elev är 60: -, modellbibliotek, driftiga skolbibliotekarier, läsfrämjande verksamhet och ett stort kollegialt utbyte. Även kommunens Biblioteksplan och kompetensutveckling för bibliotekarierna inom Biblioteks & Informationsvetenskap har påverkat denna positiva trend. Polhemsskolans framgångskoncept för att skapa ett bibliotek för alla elever och vägen till att få utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass har nåtts genom att de utvecklat en handlingsplan för sin verksamhet, de har ledningens fulla stöd, skapat en tydlig struktur och har en bra förankring i skolan och att det skall finnas fackutbildad personal med erfarenhet i biblioteken. För att uppnå en likvärdighet för alla elever skapade bibliotekarierna en handlingsplan tillsammans med rektorn och olika samarbetsgrupper, en process som tog ett år. Polhemsskolan har 2350 elever ca 200 pedagoger, två bibliotekarier, en assistent och man har både teoretiska och praktiska program, språkintroduktion och spetsutbildning i matematik och fysik. Det är således en stor skola vilket innebär att man måste vara strukturerad för att kunna nå alla inriktningar och alla elever. För att kunna bygga upp och få ett fungerande skolbibliotek måste även biblioteket få en bra budget från skolan för att kunna anpassa sina resurser till elevernas lärande och kunskapsutveckling. De har därför tio databaser, däribland EBSCO som är anpassade till gymnasielever, 20 000 volymer, fyra dagstidningar och 50 tidskrifter. Eleverna skall inte behöva resa eller besöka folkbibliotek för att kunna hitta information till sina skolarbeten.

Lotta och Petra visade i sin föreläsning sitt starka engagemang för att utveckla skolbiblioteken, visa hur viktigt det är med fungerande skolbibliotek och hur man kan arbeta för att eleverna skall uppnå måluppfyllelserna i skolan.

Konferensen var mycket givande och många nya tankar väcktes.

// Tehres Lindskog

Verksamhetsansvarig på Thorildsplans gymnasium

 

 

Lundautmärkelserna

Världsklass:

  • 2015 Backaskolan, Gunnesboskolan, Polhemskolan
  • 2014 Backaskolan, Gunnesboskolan, Lerbäckskolan
  • 2013 Hagalundsskolan, Lerbäckskolan, Norra Fäladens skolområde

Årets skolbibliotek:

  • 2011 Norra Fäladens skolområde
  • 2000 Gunnesboskolan

Årets skolbibliotekarie:

  • 2009 Klara Önnerfält och Lotta Davidson-Bas
  • 2003 Christina Lundborg

Kriterier
Ett skolbibliotek i världsklass:

  • är en tydlig del av skolans pedagogiska vision.
  • samverkar med skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande.
  • stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld.
  • stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier.
  • erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras lärprocesser.
  • har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medieanvändning.

En skola i världsklass har skolbibliotekarier som:

  • är effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna
  • ger eleverna verktyg för källkritik
  • lär eleverna navigera i informationsflödet och hantera sin digitala identitet
  • är navet i den digitala kunskapsskolan!

Källkritik i praktiken – Kan vi lita på NE och Wikipedia?

Original KällkritikYlva Pettersson satte uppslagsverken i fokus under rubriken Auktoritetstro, källor och tendens på Skolbibliotek 2015. Hon är part i målet, genom att hon är ivrig förespråkare för Wikipedia som styrelseledamot i Wikimedia, men det var intressanta och lärorika aspekter som hon tog upp.

Ylva Pettersson undervisar till vardags på Katedralskolan i Skara i religion och historia och är också vinnare av Webbstjärnan 2014 och Guldäpplet 2014 (juryns särskilda pris).

Det är framför allt via Google, Wikipedia och NE som många elever på gymnasiet letar information. Det är lätt att hamna på Wikipedia för uppslagsverket kommer ofta väldigt högt upp på träfflistan på Google. Sidorna på Wikipedia har många interna länkar och de sidor som har många länkar till sig hamnar därför högt, förklarar Ylva Pettersson.
Hon framhåller att 7 av 10 använder Wikipedia. Hälften av alla i åldern 16-26 använder Wikipedia dagligen eller varje vecka. Här refererar hon till Findahls bok Svenskarna och internet (2011).

Slipp bloggträsket med relevanta sökstrategier

Överhuvudtaget har många elever ett mycket begränsat verktygsförråd när de gör informationssökningar, anser Ylva Petersson. Eleverna hamnar ofta i ”bloggträsket”, och för att landa i mer seriösa och akademiska texter måste de anpassa sitt språk vid sökningarna, och då behöver eleverna mycket hjälp.

Källkritik gäller även bilder 

Efter Google söker många elever framför allt på Youtube. De flesta elever känner i ryggmärgen att när de läser text bör de vara källkritiska, men samma inställning avseende bild och film är inte lika given.
– När det gäller bilder har inte eleverna en källkritisk autopilot och här krävs en gemensam insats, säger Ylva Pettersson. Hon gav ett tips på webbplatsen Fotoforensics. Dit kan man ladda upp bilder för att se om de eventuellt har manipulerats.

Många elever vet att de kan gå till ”Om oss-sidan”, som de flesta webbplatser har som flik för att presentera sig som avsändare. Men där behöver eleverna också ha kritiska ögon. De kan hamna i att de tar till sig signalord som oberoende, statliga bidrag och så vidare och snabbt dra slutsatsen att avsändaren är neutral och vederhäftig. Ylva Pettersson tog upp exemplet om tidskriften Nya tiders Om oss-sida. Tidskriften är en högerextremistisk tidning, som också fått presstöd .,Tendens är svårt, påpekar Ylva Pettersson med eftertryck, och eleverna behöver hjälp.

Sociala medier

I de sociala medierna går informationsflödet i ett rasande tempo och Ylva Pettersson tycker sig se att eleverna ofta svarar först och tänker sen. Hon tog upp ett exempel på vad jag även som vuxen nog lätt skulle kunna ha missat. Det tycktes som en tweet av presidentaspiranten Donald Trump var högst aktuell som ett direkt svar på Parisattacken, men egentligen var det en retweetad tweet, vilket man skulle ha förstått om man vinnlade sig om att kolla datumet vid inlägget. Tweeten visade sig ursprungligen ha publicerats efter Charlie Hebdon-attacken.

Ylva Petterssons presentation

Varför anger uppslagsverk inte källa? 

Att vi också ska vara kritiska mot NE framgick av fler exempel. Eleverna lär sig att ”NE är en källa vi får använda”, men detta uppslagsverk har inte källhänvisningar eller referenser, påpekar Ylva Pettersson. Det är paradoxalt, tänker jag, eftersom källhänvisningar är något som vi alla uppmanar gymnasieleverna att kolla extra på vid de flesta skoluppgifter.
NE har i stället litteraturanvisningar som är tips om vidare läsning för dem som är särskilt intresserade i ämnet, framhåller Ylva. Hon passar också på att visa att en historiker som författat en text om Elisabeth av England förvisso har titeln professor i historia men är egentligen inte alls expert på engelsk renässanshistoria. Hon menar också att en del av artiklarna kan vara gamla.
– Huvudbekymret är att vi inte kan kolla upp källorna på NE, påpekar hon. Däremot kan vi kolla upp källorna på Wikipedia.

Många ansvarar för Wikipedias innehåll 

Det finns ingen ansvarig utgivare på Wikipedia, men alla som bidrar med att skriva i encyklopedin äger materialet. Och det görs uppdateringar var 40 sekunder (gäller Wikipedia i världen) . Det finns ett 70-tal administratörer på Svenska Wikipedia som ”städar” i texterna och kollar ändringar som läggs in. Administratören väljs under ett år och granskas inför omval. Alla administratörerna kollar upp sidor med senast ändrad och ser om ändringen stämmer med Wikipedias grundregel.

Ylva Pettersson vill slå ett slag för att eleverna själva använder Wikipedia och skriver texter till uppslagsverket. På så sätt lär de sig mycket om källhantering. En fördel är att de efter publiceringen ser när andra går in och ändrar i deras texter, vilka källor dessa då stödjer sig på och hur de formulerar sig. Eleverna kan då kolla upp detta och lära sig ännu mer om källhänvisningar på ett fördjupat sätt.
– Google räcker bara så långt, sen måste eleverna gå vidare och utveckla verktyg i sin källkritik, säger Ylva Pettersson.

Texterna i Wikipedia ges en tillförlitlighet genom att andra granskar texterna, hävdar Ylva Pettersson. De artiklar som läses ofta i Wikipedia är de mest tillförlitliga. Sedan 2007 har ett kvalitetsarbete bedrivits som inneburit att bland annat källhänvisningar börjat anges. Allt seriösare medarbetare har också sällat sig till skrivarskaran.

Tips inför lektion i källkritik med eleverna

Hennes tips till eleverna i deras bedömningar av materialet i Wikipedia är att kolla källhänvisningarna och även gå in under historiken och se när sidan senast ändrades och kontrollera om det förekommer en diskussion i ämnet, vilket dokumenteras fortlöpande. Flikarna Historik och Diskussion finns i menyraden överst på artiklarna.

På slutet av seminariet provade den grupp som jag var med i tipsen genom att bland annat kolla på pronomenet hen. Det var kul!

Monica Wallenius
Bibliotekarie på Kärrtorps gymnasium

Bokcirkeln BOOX365 ger eleverna vidgad läsning

På Thorildsplans gymnasiebibliotek har bokcirkeln BOOX365 funnits i flera år för de elever som är intresserade och nyfikna av både läsning och kultur i olika yttringar. Tanken med cirkeln är att blanda skönlitteratur, teater, bio, poesi, poetry slam om vartannat. Att först läsa boken och diskutera stil och innehåll för att sedan gå och se den som film eller teater är också ett  roligt sätt att nå litteraturen på. Eller att först läsa dikter för att sedan gå och lyssna på en panel som diskuterar författaren och hens verk ger eleverna en mycket större förståelse och upplevelse av både verken och författarna än att bara läsa dikterna tyst för sig själva. Ett bra pedagogisk grepp. Det kan öppna ögonen för det svåra och kanske obegripliga och det ger eleverna nya upplevelser och nya mötet med en konstform som de kanske annars inte har tillgång till. Genom att blanda dessa konstformer får man en till dimension i det man läser.  Samtidigt är det otroligt givande och roligt att  göra någonting tillsammans. Här är inte antal elever det viktiga utan att man gör det tillsammans som spelar någon roll. Alla är aktiva med att ta fram vad som skall göras under läsåret vilket gör det mycket roligare, som bibliotekarie styr jag bara upp verksamheten.

BOOX365 på Kafé Klara, Kulturhuset BOOX365 på Kafé Klara, Kulturhuset

I november månad läste vi poesi, Frank O´Haras dikter (1926-1966). En amerikans avantgardist som tillhörde den första generationen i New York-skolan och som gick bort alldeles för tidigt.Vi började med att läsa om hans liv och ett antal dikter för att sedan diskutera dem och gå till Kulturhuset, Kafé Klara, för att lyssna på Jonas Brun, Jenny Tunedal och Gunnar Harding när de samtalar om Frank O’Haras författarskap under ledning av Ida Linde och Staffan Göthe läser hans dikter. Det blev en bra upplevelse för alla oss i cirkeln och vi kunde därigenom tolka och förstå hans dikter mycket lättare efter att vi hört panelen samtala om honom och hans dikter blivit upplästa av Staffan Göthe. Det blev en fantastiskt trevlig kväll!

Jonas Brun, Jenny Tunedal och Gunnar Harding när de samtalar om Frank O’Haras författarskap under ledning av Ida Linde Jonas Brun, Jenny Tunedal och Gunnar Harding när de samtalar om Frank O’Haras författarskap under ledning av Ida Linde

Nu kör vi ingång processen med att skriva egna dikter i formen poetry slam, en tävlingsform i estradpoesi, med bokcirkeln. Vi kommer gemensamt med lärare på skolan arbeta med poetry slam i undervisningen. I vår kommer jag även att bjuda in en föreläsare som kan inspirera oss vuxna och elever i skapandet av poetry slam. Projektet slutar med att vi läser upp våra alster och förhoppningsvis vågar tävla mot varandra.

//Tehres Lindskog,

Bibliotekarie på Thorildsplans gymnasium

Lilla Thorildspriset och spökskrivare i biblioteket på samma dag!

Världsboksdagen måste firas med pompa och ståt vilket även gjordes med råge i biblioteket på Thorildsplans gymnasium. Dagen firas runt om i världen för att uppmärksamma yttrandefrihet, tryckfrihet och för att visa på vikten av upphovsrättslagen och att ge tillfälle att hylla författare och sprida glädje kring böcker och läsning. Vi hade gjort ett digert program med föreläsningar, musik, invigning av vår Regnbågshylla och för att tillkännage vinnaren av Lilla Thorildspriset, vår egen novelltävling.

Lennart föreläser

Spökskrivaren Lennart Guldbrandsson höll en fantastisk föreläsning om vad en spökförfattare är och hur han arbetar och gav våra teknikelever olika tips på hur man kan skapar text. Att vara spökförfattare innebär sekretess, men Lennart avslöjade att han alltid väver in en ledtråd om att det är han som är författaren av boken. För att lyckas som författare använder sig Lennart av Robert A. Heinlein´s 5 regler;

  1. Du måste skriva
  2. Du måste skriva färdigt
  3. Du måste sluta skriva om texten om du inte får en utförlig order från förläggaren att skriva om
  4. Du måste skicka in din text till förlaget
  5. Du måste skicka ut din text tills den har sålts

Förutom dessa regler måste du ju såklart även ha en fantastisk ide, struktur, rollfigurer och argument. Lennart pratade varmt om hur man skriver och skapar text. Eleverna ställde många intressanta och bra frågor till honom som gav dem en djupare förståelse om skapandeprocessen som de kan ta med sig när de skriver både skolarbeten och i övriga livet. En mycket bra föreläsning som förhoppningsvis leder till mer skrivande.

Regnbågshyllan invigs av No
Efter föreläsningen fick vi höra på lunchmusik av Carina, Oscar, Tobias och Robert och fortsatte sedan med dagens program, invigningen av Regnbågshyllan. Under året som gott har biblioteket samarbetat med skolans HBTQ-förening för att få fram bra material till Regnbågshyllan. No som startade upp föreningen var vår invigningstalare och berättade om vikten av att synliggöra och bidra till förståelse och tolerans mellan människor. Och självklart måste vi som bibliotek hjälpa till med det.

No

Vinnaren av Lilla Thorildspriset
Som sista punkt tillkänngav vi vinnaren av Lilla Thorildspriset, en novelltävling och en fortsättning på vårt projekt Läsdagen som vi hade för alla ettor i höstas. Tanken med projektet, Läsdagen är att vi alla i större utsträckning på skolan skall diskutera läsning och skrivande i olika former för att öka elevernas nyfikenhet, lusten att läsa och läs- och skrivförståelsen. Det är även viktigt att eleverna får lyssna på, prata om skrivandeprocessen och att möta en livs levande författare som är verksam så att skrivandet inte bara ses som en företeelse för andra och någonting ouppnåeligt. Vi fick in många bidrag från våra elever och det var oerhört jämnt eftersom alla noveller var fantastiska. Vår förstapristagare blev Kapi Makanda med novellen Thorildsplans hemlighet och Robert Jonsson blev vår andrapristagare med novellen Tavlans hemlighet.

//Tehres Lindskog & Einar Spetz
Thorildsplans gymansiebibliotek

Bilder: © Tehres Lindskog

Stadsvandring med Orvar Odd och Thomas Thorild!

Gruppbild av Boox 365 på Snoilskyvägen. Gruppbild av Boox 365 på Snoilskyvägen.

”Särdeles trevligt hade vi äldre gentlemän när vi togo våra adepter Boox 365 på stadsvandring bland Fredhälls gator. Vi talade om oss själva ståendes vid våra egna gatunamn, favorittemat för Thomas Thorild…jag Orvar den store kritikern är lite blygsammare, vi hade diktkör, spelade Mando Diao, berättade om Ernst Ahlgren, Gustaf Fröding, Erik Johan Stagnelius och Carl Snoilskys författarskap och leverne. Samtidigt passade jag Orvar på att berätta om Kungsholmens utveckling som stadsdel, visade kartor från olika århundraden och att läsa dikter. Stagnelius tog med oss på en härlig färd med diktläsning och rim.”

Vi på Thorildsplans gymnasiebibliotek provade en ny metod att berätta om författare och dess samtid genom att ha ett rollspel för vår bokcirkel Boox 365. Vi genomförde en stadsvandring för våra elever i stadsdelen Fredhäll, Kungsholmen, eftersom det finns så många vägar där med författarnamn. Författarnamnen kom till på 30-talet och det finns åtskilliga att välja och vraka mellan efter deras personligheter och skrivsätt. Det var ofantligt kul att få gestalta Orvar Odd, Thomas Thorild och övriga personer och eleverna ställde många bra frågor om författarna och olika epoker.

/Tehres Lindskog & Einar Spetz
Thorildsplans gymnasiebibliotek

Författarbesökens betydelse

Gunnar Ardelius på Spånga gymnasium Gunnar Ardelius på Spånga gymnasium

 

Vad gör man när bokhyllorna redan bågnar av allahanda litteratur och bokcirkulationen tycks gå allt tyngre? Vad kan skolbiblioteket arbeta med för att främja läsandet?

”Läsning pågår” är en årligen återkommande lässatsning i Stockholm där elever i åk 8 ges tillfälle att få träffa författare genom subventionerade författarbesök. En inte så tokig idé. I en krass skolverklighet där såväl tiden som anslagen är begränsade är det emellertid många gånger svårt att arbeta fram ett bra upplägg där ett författarbesök ger mesta möjliga effekt och kommer rätt i en lärares planering för en eller flera av sina klasser. Det är så mycket som skall hinnas med och tiden är så knapp. Att skapa tid för eleverna att läsa en utvald bok författad av den gästande författaren blir många gånger svårt att hinna med och upplevs inte sällan som någonting helt omöjligt. Det här ställer stora krav på skolbibliotekarien att skapa bästa möjliga förutsättningar för författarbesöket så att såväl elever, lärare och författare får ut något av mötet. Här krävs både logistisk fingertoppskänsla, munläder och glada tillrop för att lyckas!

I år har lässatsningen utsträckts också till gymnasiet och på Spånga grundskola och Spånga gymnasium har vi arrangerat två och har 10 stycken ytterligare författarbesök inplanerade de närmsta veckorna. Chansen är stor för eleverna här att få träffa någon av de hitbjudna författarna i korridorerna men det är elever i åk 8 och i första året på gymnasiet som vi valt att prioritera den här gången. Jättespännande, tycker jag och skolbiblioteket har bunkrat upp med mängder av böcker som vi hoppas kunna låna ut till våra elever.

Vilken betydelse har då författarbesök för att främja läsning?

Ja, för det första är det ju en födokrok för författare som möjliggör deras fortsatta skrivande och bokproduktion. Det skall inte förringas eftersom tillgången till ett rikt utval av böcker är en viktig förutsättning för oss att få elever att vilja läsa. Den viktigaste betydelsen är nog inte omedelbar – vi kan inte förvänta oss att den påtvingade boken i klassuppsättning, som läraren tvingat eleverna att läsa inför besöket, kommer vara en Heureka-upplevelse för alla elever. Jag tror snarare att ett väl genomfört författarbesök där valet av författare för en specifik klass, timingen för besöket och den där ”magin” som faktiskt kan uppstå i mötet mellan elever och författare och samtalet under det korta mötet kan så ett frö i en vidare bemärkelse som kan blomma långt efter det att lektionen slutat.  Det kan öppna upp elevernas upplevelse av vad en berättelse är, hur skrivande sker och hur man kan läsa långt bortom det som skall bedömas och betygsättas i skolan. Det kan författare hjälpa oss med.

Så här långt har Åsa Anderberg Strollo besökt våra Språkintroklasser och Gunnar Ardelius gästat våra Yrkesintroduktionslever på skolan. Jag gjorde så fint i biblioteket, möblerade med alla färgglada möbler och eleverna såg ut att trivas. Jag måste säga att jag är imponerad över hur professionellt de genomför sina besök och möter eleverna på ett fint sätt också när de vet att elever inte haft en chans att läsa något av vad de skrivit. Särskilt Gunnar visade prov på en fantastisk förmåga att nå fram till den elevgrupp han hade att tala till – en inte alla gånger lätt uppgift, som säkert många gästande författare kan vittna om. Tack för det, Gunnar! Vi lär ses igen.

På tur att träffa skolans elever efter höstlovet står Maria Nygren, Björn af Kleen, Sofia Nordin, Ritta Jacobsen, Natalie Gerami, Pernilla Gesén och Niklas Krog. Ibland är det skönt att vara skolbibliotekarie. ; )

/Per Johansson
Spånga gymnasium

Poetry slam på Kärrtorps gymnasium 8 maj

Vill du jobba med Poetry slam i undervisningen? Har du elever som skulle vilja delta? Tala med din gymnasiebibliotekarie!

Läs också om förra årets lyckade tävling och se förra årets vinnarbidrag.

/Elin

 

En stålis i bibblan

Inspiratör, föreläsare, lyssnare, guide, pedagog, IT-expert och bibliotekarie. Per Johansson, på Spånga gymnasium och grundskola säger en massa kloka grejer om sitt arbete och skolbibliotekets roll  i LÄRA 2014:1.

Kolla också den snygga superhjältebilden av sagde man på skolans webbsida. Nu har vi Stålmannen på plats. Var gömmer sig Hulken och Wonder woman? :)

/Elin

NE, Wikipedia och källkritiken

NE och Wikipedia ur källkritisk synvinkel – jätteintressant ämne som stadens gymnasiebibliotekarier nyligen har fördjupat sina kunskaper kring. Ylva Pettersson, lärare vid Katedralskolan i Skara och styrelsemedlem i Wikimedia Sverige har föreläst för vårt nätverk och vi fick många nya insikter om våra två käraste encyklopedier på nätet.

Att vi varnar våra elever för Wikipedia på grund av dess bristande tillförlitlighet är ju standard. NE lyfts ofta fram som ett kvalitetsgranskat bättre alternativ. Därför var det intressant att höra Ylva Pettersson utmana något av NE:s kvalitetsgaranti. Det största problemen med NE i detta sammanhang menar Ylva Pettersson dels är dåliga källhänvisningar, dels tycker hon att det inte ges någon vidare information om de experter vi förutsätts lita på. Dessa förhållanden har lett till att hon numera avråder sina elever från att använda både NE och Wikipedia som akademisk källa. Håller du med henne?

Efter att Ylva Pettersson lyft både poänger och problem med att använda NE i undervisningssammanhang så fick vi veta mer om organisationen bakom Wikipedia. Vi fick bland annat lära oss mer om de artiklar som dubbats som ”utmärkta”. Dessa har gått igenom en granskningsprocess där alla källor och noter har granskats, neutraliteten har synats, checklistan över att allt viktigt finns med är komplett, den senaste forskningen finns med, artikeln är välskriven och så vidare.

Men alla artiklar på Wikipedia går ju igenom en publik granskningsprocess och det är också därför som Ylva Pettersson menar att det är så intressant att anamma ett arbetssätt där eleverna utformar egna artiklar i Wikipedia. Fördelarna för lärandet handlar då till exempel om att

  • När eleverna skriver på Wikipedia får de konstruktiv feedback från en utomstående.
  • Det finns en tydlig ribba – om kvalitets- och relevanskriterierna inte uppnås blir artikeln raderad.
  • Det är en bra ingång för diskussion om källhänvisningar och för övning på att ange källor.
  • Eleverna tvingas reflektera kring upphovsrätt när de vill lägga upp bild, film, musik och så vidare.

Så fram för fler elevskapade artiklar på Wikipedia! Detta arbetssätt innebär ju att eleverna måste hitta relevant och tillförlitlig information att utgå från i sina artiklar och bli bättre på att bedöma just dessa kvaliteter. Och i och med 1-1 så skapas ju fantastiska nya möjligheter för detta. Och här kommer också gymnasiebiblioteket och gymnasibibliotekarien med in i bilden som en viktig vägledare.

I och med att Katedralsskolan 2007 införde 1-1 kunde Ylva Pettersson verkligen anamma möjligheterna att låta eleverna bli sina egna producenter i wiki-projekt, bloggar med mera. I och med detta menade Ylva att hon blivit än mer beroende av skolans bibliotek än tidigare.

Ljuv musik för våra bibliotekarieöron…

Läs mer om Ylva och hennes undervisning i en artikel i Lärarnas nyheter.

/Elin Hirschfeldt
Samordnare för Mediotekets Nätverk för gymnasiebibliotekarier