Visar alla blogginlägg med kategorin:
Språkutveckling

Poetry slam på Kärrtorps gymnasium 8 maj

Vill du jobba med Poetry slam i undervisningen? Har du elever som skulle vilja delta? Tala med din gymnasiebibliotekarie!

Läs också om förra årets lyckade tävling och se förra årets vinnarbidrag.

/Elin

 

Ett läsande klassrum på högstadiet och gymnasiet

Martin Widmarks arbetar med  projeket Ett läsande klassrum för årskurs 1-6.   En webbplats med texter av intressanta barn- och ungdomsförfattare. Studieplaneringar i lässtrategier är kopplade till varje text. Allt är fritt att ladda ned och kopiera. Webbplatsen publiceras i april 2014.

Finns det liknande resurser för lärare och bibliotekarier på högstadiet och gymnasiet? Kanske inte samlat på ett ställe, här är mitt förslag för er som vill arbeta med språk och läsning i  olika medier och med texter som ibland utmanar både läsförmåga och värderingar. Hjälp gärna till med att  fylla på:

Webbplatser om författare och litteratur
Alex
, på webbplatsen är boktitlar, författare, länder och regioner, genrer och litterära priser sökbara. Du behöver inte logga in, gå via Fronter eller Skolwebben.

Myrios, aktuella nyskrivna noveller för skolan, går att ladda ned som PDF, inlästa antingen av författaren. I anslutning till varje novell finns lärarhandledningar. Centralt inköpt av gy.avdelningen , finns på Fronter

Alla tiders klassikerwikin, en samlad kunskapsbank för Kulturrådets utgivning av de senaste 50 titlarna i  Alla tiders klassiker. Titlar som valts för att representera fler språkområden och världsdelar än de 100 som sedan tidigare ingår i serien. I wikin finns författarporträtt, fördjupningsmaterial med koppling till andra medier och lärarguider. Lärarguiderna är skrivna av författare, psykologer, litteraturpedagoger och lärare. Böckerna är  subventionerade för skolan och säljs av Natur och Kultur   .  

Ett halvt ark papper, Strindbergs novell inläst på närmare 40 språk med  filmer, bilder, fördjupningsmaterial och lärarguider av Katarina Lycken.

Almapriset, Litteraturpriset publicerar nu en läsnyckel för alla som vill fördjupa sig i boken. 

Cirkbloggen, information, tips och samtal om böckerna på Mediotekets Cirkulationsbibliotek. Böcker Stockholms skolor får låna i gruppuppsättningar.

UR:samlingssida om litteratur

Lässtrategier
En grundläggande genomgång med konkreta uppslag på hur du arbetar med lässtrategier på högstadiet eller gymnasiet . Josefine Nilsson, från Språkdagarna i Örebro. Cilla Dalén har också skrivit om detta i flera blogginlägg på Vad gör de i skolbiblioteket? 


 Webbplatser om lässamtal
Ankomsten,  
lärare på gy. och grundskolan läser Shaun Tans bok Ankomsten. Målen med lärarnas blogginlägg är att ge ” röst åt eleverna”  . Där finns också elevtexter och lektionsupplägg. En av de ansvariga, Katarina Lycken berättar om arbetet med Ankomsten på ReadMeet. Katarina Lycken är också tillsammans med Cilla Dahlen engagerad i läsprojektet ,  Läsmuskler . 

Allt vi säger är sant, en podcast om ungdomslitteratur. Författarna Per Bengtsson och Lisa Bjärbo väljer ut olika teman som de samtalar om, hitintills har de ex.vis haft dystopier, filmade böcker, svaga tjejer. Film från Readmeet där Per och Lisa berättar om podden.

En bok för alla  Liten handledningen med tips och idéer om hur man kan föra ett samtal om böcker i en läsecirkel.

 

Nästa inlägg handlar om litteracitet, film och drama

 

Elisabeth Söder

 

 

 

 

Sthlm gymnasieskolors Poetry Slam 2013

Alla deltagare 2013. Prisvinnarna med rosor
Alla deltagare 2013. Prisvinnarna med rosor

För tredje året i rad har Stockholm stads gymnasieskolor arrangerat Poetry slam. I årets tävling medverkade elever från fyra skolor: Östra Real, som även var värd i år, Thorildsplans gymnasium, som initierat tävlingen från början 2011, Blackebergs gymnasium och Kärrtorps gymnasium.

Årets tema:

Livet, en kort dröm

Sorg & Oro, Kram & Kyss och Liv & Kiv

Tanken är att genom att ha kursmålen och examensmålen som grund för tävlingen, kan skolbibliotekarien samarbeta med lärare från både ämnet svenska och engelska. Att arbeta med elevernas kreativa process, som skrivande och muntligt framförandet gör att eleverna får en paus från skolans traditionella hets och stress. Meningen är också att eleverna ska få ett mervärde genom att de träffar andra elever fram andra klasser på skolan, men även över skolgränserna.

Kan man verkligen tävla i poesi? Många tycker inte det, men som årets MC Sibon Kabir sa: -Vi gör det i alla fall!

Det prestigefyllda priset utgörs av en liten pokal till vinnaren, men framför allt vinner man hem värdskapet till sin skola till kommande årets Poetry Slam.

Årets vinnare gick till Alexander Olsson Nelin, från Kärrtorps gymnasium.

På andra plats, med endast 1 poängs skillnad, kom Pouya Farhang, som även är årets retorikvinnare på Blackebergs gymnasium.

Sista finalisten kommer från värdskolan Östra Real, Shirin Jamshir.

Fantastiska finalister och jag ser fram emot nästa års Poetry slam på Kärrtorps gymnasium.
/Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Livet – en kort dröm!

Ungas mediekonsumtion

Denna programpunkt på Bibliotekskonferensen 2013 var jag speciellt intresserad av, eftersom jag sitter i Biblioteksrådets utskott för Sociala medier på biblioteken och för att vi har uppdraget att omvärldsbevaka vad som är på väg ut och vad som är på väg in. Dags för Ungdomsbarometern att presentera ungdomars mediekonsumtion.

Vi får först en genomgång av hur ungdomar som grupp definieras och förutom åldern så finner jag fenomenet Defining moment mest intressant, det vill säga fysiska händelser i världen som påverkar en hel generation. Top 3 av dessa, enligt unga själva, är 9/11, Tsunamin och Obama. Vilka händelser i din uppväxt har påverkat dig och din generation?

Game identification är en egenskap som är mycket tydlig bland unga idag, de är generationen som behöver direkt och snabb feedback. Vi ser nog det alla i ungas val av litteratur, till exempel Hungergames. Böcker där det händer något aktivt och spännande på varje sida. Det finns även 2 ideal som ungdomar matas med och strävar efter. Det första är: Man ska unna sig saker och göra saker man tycker är roligt och kul. Det andra är: Man måste skärpa sig, unga lever efter att vara duktiga och att alla deras beslut måste vara bra och rätt. Dessa ideal går ofta inte ihop med ungdomen, och detta skapar en oerhörd stress. Lite som att god mat i ungdomen är oftast inte nyttig mat. Roliga saker i ungdomen är oftast inte de rätta sakerna som man bör göra.

Nu kommer några begrepp som är trendiga, som unga påverkas av:

DIY = Do it yourself

YOLO = You only live once

FOMO = Fear of missing out

WOM = Word of mouth

SOLOMO = Social local mobile

Som vi alla vet är alla ungdomar på Facebook, förutom 5 %, enligt Ungdomsbarometern.  Vilka är då anledningarna till att de är på Sociala medier? På första plats ligger Check-Ins, man vill visa var man befinner sig och en Check-In är då statusförhöjande om de befinner sig på ett högstatusställe. Andra anledningen är att visa andra hur lycklig man är i sina relationer till andra. Plats tre är statusar som innehåller någon sorts av humor. Plats fyra är shopping, och plats fem är bilder på hur snygg man är. Man kan se statusuppdateringar som deras egna sociala valuta. Och om man får över 40 ”likes” på ca 400 vänner på Facebook, anses detta som en bra statusuppdatering.

Hur uppfattar då unga sig själv? Hur påverkas unga av den bild vi vuxna i samhället ger dem? Om man frågar unga hur de uppfattar sig själva säger de Lata och Bortskämda. Ingen kan väl undgå Curling-debatten om dagens ungdomar. Men det är inget nytt, den äldre generationen har alltid talat nedvärderande om den samtida ungdomen.  Hur ser du på dagens unga? Se och bidra med ditt svar: http://answergarden.ch/view/52843

Undomsbarometern avslutar med att avslöja ungas egna tankar om 2013 och de trender som kommer genomsyra året. Håll i er, här kommer dem!

1, Hipsteråret – retro & vintage gäller

2, Instagram

3, iPhone5

4, Bildning – appar som Quizkampen och olika Nyheterskanaler

5, Chav – den brittiska träningsklädstrenden är här

6, Lillgammal

7, Mobilfria dag/vecka

/Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Uppsökande biblioteksverksamhet på Bibliotek Plattan

Foto: Per Johansson

 

Anteckningar från Bibliotekskonferensen

Vi känner alla läst bibliotekarien Jenny Lindhs frågespalt i Dagens nyheter (jag är ett stort fan!) och många av oss har varit på Bibliotek Plattan mitt i Stockholm och förundrats över hur mycket det biblioteket skiljer sig från många av de mer traditionella bibliotek vi är vana vid. Biblioteket Plattan kännetecknas av ett nytänk på flera olika områden och det var med spänning som jag fick möjlighet att lyssna till Jenny Lindh och Leo Lundberg som arbetar som bibliotekarier där.

SAB-systemet har frångåtts till förmån för en mer renodlad uppdelning i olika litterära genrer som skräck, kärlek osv. Det fungerar eftersom bibliotekets bestånd är tämligen begränsat i sin storlek och till stor del består av enkom skönlitteratur. Jenny och Leo berättade att den nya genreuppdelningen resulterat i många intressanta samtal bland såväl bibliotekspersonalen själva som med biblioteksbesökarna där samtal om varje boks bestämda och alternativa placeringar utifrån dess innehåll kommit till stånd och levandegjort samlingarna i dialogen dem emellan. Det känns spännande i en tid när vi skall lämna SAB och övergå till Dewey. Kommer det förenkla för någon? Vilka böcker ryms i samlingarna då? ”Vi köper in böcker vi gillar” säger Jenny, självklart. Av all den flod litteratur som sköljer över oss är det ett vettigt urvalskriterium så gott som något, men jag fick aldrig möjlighet att ställa frågor om användandegraden för bibliotekets bestånd.

Bibliotek Plattan skiljer sig från mängden. Målsättningen med verksamheten är att erbjuda allmänheten någonting som ingen annat bibliotek i Stockholm erbjuder medborgarna. Programutbudet skall därför vara nytänkande och kreativt och bibliotekarierna är inte rädda för att prova något nytt. Jag får en känsla av att det snarare triggar dem att tänja på gränser och skapa nya möjligheter för biblioteket att utvecklas i tiden. Det skall alltid hända någonting, och jag vet från egen erfarenhet att biblioteket kan upplevas som något av en marknadsplats eller tummelplats vid Sergels torg omgiven av en handel och kommers och ett rikt kulturutbud i en salig blandning.

Arbetssättet kännetecknas av pragmatism. Biblioteket kringgår stadens marknadsföringsavdelning (aja baja!) för att kommunicera bibliotekets information. Bibliotekarierna skapar egna event och använder sig av egna metoder för att nå ut med sitt budskap och väcka intresse för bibliotekets verksamhet. Inspiration har hämtats bland annat från Engelska bibliotek. Därifrån hämtade de grundregel nummer ett – fixa en bar – ett säkert sätt att få folk att komma på aktiviteter som anordnas. Alla gillar öl! Det är ett något oortodoxt grepp i svensk bibliotekskultur, men WTF, det kunde väl vara värt ett försök. När Bibliotek Plattan så anordnade en litteraturquiz på lokal utanför biblioteket där besökare fick möjlighet att kombinera litteratursamtal med dryckenskap resulterade det i en näst intill ”huliganstämning”. En något överförfriskad krets litteraturvänner var kanske inte alla gånger var helt överrens med bibliotekarierna om de rätta svaren i tävlingen men det var en uppsluppen stämning, skrattar Jenny och Leo. Fantastiskt kul och jag önskar att jag hade varit där! Quizen verkar hur som helst ha skapat ett engagemang hos många. Quizen är endast ett exempel som presenterades som är ett resultat av bibliotekets filosofi att man måste skapa utrymme för personalen att vara kreativ. De gav också exempel på mindre lyckade event som inte dragit någon publik men hur skulle de kunna veta att det inte fungerade om de inte hade försökt?

När det gäller bibliotekets uppsökande verksamhet är bibliotekarierna just det. Kreativa. De presenterade vidare idéer om hur biblioteket kan söka upp människor i samhället på nya platser, där de minst av allt anar det och mitt i det offentliga rummet. (Jag kommer att tänka på ”gerillabiblioteksverksamheten” i Huddinge kommun där man ställer upp små boksamlingar lite här och var på de mest oväntade platser.)  Leo ger exempel på hur de ibland kan ”lämna rummet och ändå vara ett bibliotek” och försök att närma sig allmänheten på restauranger.  Jag tänker att, ja, vad sägs om att bli avbruten mitt i en romantisk middag på en restaurang av en bibliotekarie som vänligt och sevice minded undrar om vederbörande behöver hjälp att öppna ett twitterkonto eller få förslag på senaste utgiven tjeckisk skönlitteratur? Inte det? Vad sägs om kopieringshjälp, snälla något måste du väl vilja ha hjälp med? Ditt sällskap då?

Det väcker en intressant tanke. Hur långt kan biblioteket gå i sin uppsökande verksamhet? Finns det några fredade zoner eller är det ett dystopiskt samhälle vi har att se fram emot när Bibliotek Plattans bibliotekarier har infiltrerat alla offentliga rum i en iver att frälsa massorna med kultur? Jag tror att det finns en gräns för hur långt man kan gå även om jag gläds med Jenny och Leos friska och medryckande försök att kultivera sin omgivning med sitt bibliotek i bakfickan.  ”Om man gör fasligt mycket grejer misslyckas man fascinerande ofta” kunde de båda bibliotekarierna konstatera och såg det som en självklarhet för att utveckling skulle kunna vara möjlig alls. Rädsla för att misslyckas får inte styra och det tycker jag är en god inställning till saker och ting. Tack Jenny och Leo, friskt vågat, hälften vunnet, heter det ju.

Per

 

”Det meröppna biblioteket”

Anteckningar från Bibliotekskonferensen

Kan ett gymnasiebibliotek vara obemannat? Biblioteket på Spånga gymnasium och Spånga grundskola är till viss del obemannat. Det fungerar ganska bra. Jag stänger inte biblioteket bara för att ta en kopp kaffe eller bevista ett kortare möte. Elever är instruerade och numera vana vid att själva låna och återlämna sina böcker och att ibland få klara sig på egen hand, men jag är medveten om att biblioteket kan vara upp- och nedvänt när jag kommer tillbaka från ett längre lektionspass eller ett möte om det varit öppet och obemannat under tiden. Eleverna är trots allt barn mellan 14-18 år. Det är en kalkylerad risk jag måste ta.

Men hur är det med folkbibliotek? Behöver de alltid vara bemannade?

Den första impulsen är att kategoriskt svara ja, folkbibliotek måste det, men när Barbro Roos, bibliotekschef i Kävlinge, berättar om satsningen på kommunens ”meröppna bibliotek”- ett försök att ge kommuninvånarna ökad tillgång till biblioteket digitalt såväl som i fysisk bemärkelse förstår jag att det inte alltid behöver vara det. Försöket i Kävlinge förgicks av omfattande diskussioner med flera olika inblandade parter inom kommunen – inte minst kommunens säkerhetsansvarige – för att kunna göra adekvata riskbedömningar och lyfta fram eventuella farhågor från såväl politiker som bibliotekspersonalen själva. Får vi behålla jobben? Kommer det bli skadegörelse? Vad händer om… osv?

 

Barbro Roos, bibliotekschef i Kävlinge

Foto: Per Johansson

Ett direktiv från kommunstyrelsen i Kävlinge att utreda möjligheten att ha meröppet lämnades hösten 2011 och redan inom loppet av ett år var försöket igång – ett försök som fallit väl ut och blivit något av en succé, berättade Barbro Roos som menade att ”det bemannade”, ”det självbetjänande” och ”det digitala” biblioteket kompletterar varandra och tillsammans skapar ett mervärde för biblioteket. Alla delarna fyller viktiga funktioner för olika biblioteksanvändare. Det meröppna digitala biblioteket har aldrig varit omstritt medan det självbetjänande biblioteket måste betraktas som något mer oprövat, men många upplever att servicen förbättrats avsevärt när de själva kan få tillgång till bibliotekets lokaler och samlingar också utanför de ordniarie bemannade öppettiderna. Biblioteksanvändarna erbjuds helt enkelt möjlighet att använda sitt lånekort som passernyckel för att komma in. Lätt som en plätt!

Vad ligger då bakom ett försök som detta? Är det besparingsåtgärder från kommunens sida? Barbro försäkrade att försöket inte varit ett försök att göra besparingar i biblioteksverksamheten, tvärtom, det är ett sätt att utveckla verksamheten och skapa större tillgänglighet till biblioteket. Jag ställer mig emellertid frågan om utökade öppettider i sig är att likställa med att utveckla en biblioteksverksamhet. Någonting saknas i den ekvationen. Jag är inte särskilt förtjust i självbetjänande bensinmackar, obemannade polisstationer eller ser vinster med lärarlösa lektioner och tycker att det finns fördelar med personal att få hjälp av när det behövs.

En fråga som lyftes från åhörarna var om alla grupper i Kävlinge kan dra fördel av försöket? Barbro berättar att de under 18 år inte ges möjlighet att själva komma till biblioteket. De är alltså en grupp som inte kan dra fördel av satsningen. (Jag kan i o f sig förstå det tänket!) För vad skulle hända om någonting inträffar i biblioteket när ingen personal finns där? Inga problem, menar Barbro Roos. På samma sätt som om någonting inträffar under ordinarie bemannade öppettider ringer man helt enkelt polisen.

Kävlinge är en liten kommun i ett glesbygdsområde. jag utgår från att den sociala kontrollen som finns bland kommuninvånarna är en fördel vid sådana här försök och utbudet av den kommunla servicen är begränsad i förhållande till större kommuner och fritids/nöjesutbudet likaså. Biblioteket kan få en stor betydelse för kommunens invånare och satsningar på att göra det mer tillgängligt för allmänheten måste betraktas som lovvärda.

En viktig aspekt som lyftes fram var hur man ser på sitt bibliotek. Personalen kunde inte längre betrakta biblioteket som ”sitt bibliotek”, när det var öppet också efter det att de själva gått från jobbet för dagen. Det är allas bibliotek. Det har krävt ett omtänk och lite av en omdefinition av den egna rollen i biblioteket för personalen.

I den bästa av alla världar är meröppna bibliotek att likställa med förbättrad biblioteksservice, men jag kan konstarea att det finns grupper som inte kan ta del av den utökade servicen och jag måste ända ställa mig frågan om mer kvalificerad service endast handlar om att ge fysisk eller digital tillgång till bibliotekets resurser och inte något mer.

Per

En skola i världsklass kan inte ha ett skolbibliotek i gärdsgårdsserien

Rubriken kommer från DIK, akademikerfacket för kultur och kommunikation. De har gjort en sammanställning över skolbibliotek som håller världsklass i Sverige. Fyra skolbibliotek i Stockholm finns med på listan: Adolf Fredriks musiklasser, Blackebergs gymnasium, Hjulsta grundskola och Spånga gymnasium och grundskola 

Kriterier som krävs av skolbiblioteket är:

  • Är en tydlig del av skolans pedagogiska vision.
  • Samverkar med skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande.
  • Stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld.
  • Stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier.
  • Erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras lärprocesser.
  • Har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medieanvändning.

Finns ditt skolbibliotek inte med trots att det uppfyller DIK.s kriterier? Skriv till Stina Hamberg  på DIK  och nominera.

En lustig slump? En gemensam nämnare för de  skolbibliotek i Stockholm som blivit nominerade är att de bloggar om skolbibliotek. Skolbibliotekarierna från Hjulsta och Adolf Fredrik har bloggat länge med bloggen Vad gör de i biblioteket ?   Gymnasiebliotekarierna från Spånga och Blackeberg kommer ni att få läsa mer av i Svindlande höjder:

Elisabeth Söder, Medioteket