Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Källkritik i praktiken – Kan vi lita på NE och Wikipedia?

Original KällkritikYlva Pettersson satte uppslagsverken i fokus under rubriken Auktoritetstro, källor och tendens på Skolbibliotek 2015. Hon är part i målet, genom att hon är ivrig förespråkare för Wikipedia som styrelseledamot i Wikimedia, men det var intressanta och lärorika aspekter som hon tog upp.

Ylva Pettersson undervisar till vardags på Katedralskolan i Skara i religion och historia och är också vinnare av Webbstjärnan 2014 och Guldäpplet 2014 (juryns särskilda pris).

Det är framför allt via Google, Wikipedia och NE som många elever på gymnasiet letar information. Det är lätt att hamna på Wikipedia för uppslagsverket kommer ofta väldigt högt upp på träfflistan på Google. Sidorna på Wikipedia har många interna länkar och de sidor som har många länkar till sig hamnar därför högt, förklarar Ylva Pettersson.
Hon framhåller att 7 av 10 använder Wikipedia. Hälften av alla i åldern 16-26 använder Wikipedia dagligen eller varje vecka. Här refererar hon till Findahls bok Svenskarna och internet (2011).

Slipp bloggträsket med relevanta sökstrategier

Överhuvudtaget har många elever ett mycket begränsat verktygsförråd när de gör informationssökningar, anser Ylva Petersson. Eleverna hamnar ofta i ”bloggträsket”, och för att landa i mer seriösa och akademiska texter måste de anpassa sitt språk vid sökningarna, och då behöver eleverna mycket hjälp.

Källkritik gäller även bilder 

Efter Google söker många elever framför allt på Youtube. De flesta elever känner i ryggmärgen att när de läser text bör de vara källkritiska, men samma inställning avseende bild och film är inte lika given.
– När det gäller bilder har inte eleverna en källkritisk autopilot och här krävs en gemensam insats, säger Ylva Pettersson. Hon gav ett tips på webbplatsen Fotoforensics. Dit kan man ladda upp bilder för att se om de eventuellt har manipulerats.

Många elever vet att de kan gå till ”Om oss-sidan”, som de flesta webbplatser har som flik för att presentera sig som avsändare. Men där behöver eleverna också ha kritiska ögon. De kan hamna i att de tar till sig signalord som oberoende, statliga bidrag och så vidare och snabbt dra slutsatsen att avsändaren är neutral och vederhäftig. Ylva Pettersson tog upp exemplet om tidskriften Nya tiders Om oss-sida. Tidskriften är en högerextremistisk tidning, som också fått presstöd .,Tendens är svårt, påpekar Ylva Pettersson med eftertryck, och eleverna behöver hjälp.

Sociala medier

I de sociala medierna går informationsflödet i ett rasande tempo och Ylva Pettersson tycker sig se att eleverna ofta svarar först och tänker sen. Hon tog upp ett exempel på vad jag även som vuxen nog lätt skulle kunna ha missat. Det tycktes som en tweet av presidentaspiranten Donald Trump var högst aktuell som ett direkt svar på Parisattacken, men egentligen var det en retweetad tweet, vilket man skulle ha förstått om man vinnlade sig om att kolla datumet vid inlägget. Tweeten visade sig ursprungligen ha publicerats efter Charlie Hebdon-attacken.

Ylva Petterssons presentation

Varför anger uppslagsverk inte källa? 

Att vi också ska vara kritiska mot NE framgick av fler exempel. Eleverna lär sig att ”NE är en källa vi får använda”, men detta uppslagsverk har inte källhänvisningar eller referenser, påpekar Ylva Pettersson. Det är paradoxalt, tänker jag, eftersom källhänvisningar är något som vi alla uppmanar gymnasieleverna att kolla extra på vid de flesta skoluppgifter.
NE har i stället litteraturanvisningar som är tips om vidare läsning för dem som är särskilt intresserade i ämnet, framhåller Ylva. Hon passar också på att visa att en historiker som författat en text om Elisabeth av England förvisso har titeln professor i historia men är egentligen inte alls expert på engelsk renässanshistoria. Hon menar också att en del av artiklarna kan vara gamla.
– Huvudbekymret är att vi inte kan kolla upp källorna på NE, påpekar hon. Däremot kan vi kolla upp källorna på Wikipedia.

Många ansvarar för Wikipedias innehåll 

Det finns ingen ansvarig utgivare på Wikipedia, men alla som bidrar med att skriva i encyklopedin äger materialet. Och det görs uppdateringar var 40 sekunder (gäller Wikipedia i världen) . Det finns ett 70-tal administratörer på Svenska Wikipedia som ”städar” i texterna och kollar ändringar som läggs in. Administratören väljs under ett år och granskas inför omval. Alla administratörerna kollar upp sidor med senast ändrad och ser om ändringen stämmer med Wikipedias grundregel.

Ylva Pettersson vill slå ett slag för att eleverna själva använder Wikipedia och skriver texter till uppslagsverket. På så sätt lär de sig mycket om källhantering. En fördel är att de efter publiceringen ser när andra går in och ändrar i deras texter, vilka källor dessa då stödjer sig på och hur de formulerar sig. Eleverna kan då kolla upp detta och lära sig ännu mer om källhänvisningar på ett fördjupat sätt.
– Google räcker bara så långt, sen måste eleverna gå vidare och utveckla verktyg i sin källkritik, säger Ylva Pettersson.

Texterna i Wikipedia ges en tillförlitlighet genom att andra granskar texterna, hävdar Ylva Pettersson. De artiklar som läses ofta i Wikipedia är de mest tillförlitliga. Sedan 2007 har ett kvalitetsarbete bedrivits som inneburit att bland annat källhänvisningar börjat anges. Allt seriösare medarbetare har också sällat sig till skrivarskaran.

Tips inför lektion i källkritik med eleverna

Hennes tips till eleverna i deras bedömningar av materialet i Wikipedia är att kolla källhänvisningarna och även gå in under historiken och se när sidan senast ändrades och kontrollera om det förekommer en diskussion i ämnet, vilket dokumenteras fortlöpande. Flikarna Historik och Diskussion finns i menyraden överst på artiklarna.

På slutet av seminariet provade den grupp som jag var med i tipsen genom att bland annat kolla på pronomenet hen. Det var kul!

Monica Wallenius
Bibliotekarie på Kärrtorps gymnasium

Lilla Thorildspriset och spökskrivare i biblioteket på samma dag!

Världsboksdagen måste firas med pompa och ståt vilket även gjordes med råge i biblioteket på Thorildsplans gymnasium. Dagen firas runt om i världen för att uppmärksamma yttrandefrihet, tryckfrihet och för att visa på vikten av upphovsrättslagen och att ge tillfälle att hylla författare och sprida glädje kring böcker och läsning. Vi hade gjort ett digert program med föreläsningar, musik, invigning av vår Regnbågshylla och för att tillkännage vinnaren av Lilla Thorildspriset, vår egen novelltävling.

Lennart föreläser

Spökskrivaren Lennart Guldbrandsson höll en fantastisk föreläsning om vad en spökförfattare är och hur han arbetar och gav våra teknikelever olika tips på hur man kan skapar text. Att vara spökförfattare innebär sekretess, men Lennart avslöjade att han alltid väver in en ledtråd om att det är han som är författaren av boken. För att lyckas som författare använder sig Lennart av Robert A. Heinlein´s 5 regler;

  1. Du måste skriva
  2. Du måste skriva färdigt
  3. Du måste sluta skriva om texten om du inte får en utförlig order från förläggaren att skriva om
  4. Du måste skicka in din text till förlaget
  5. Du måste skicka ut din text tills den har sålts

Förutom dessa regler måste du ju såklart även ha en fantastisk ide, struktur, rollfigurer och argument. Lennart pratade varmt om hur man skriver och skapar text. Eleverna ställde många intressanta och bra frågor till honom som gav dem en djupare förståelse om skapandeprocessen som de kan ta med sig när de skriver både skolarbeten och i övriga livet. En mycket bra föreläsning som förhoppningsvis leder till mer skrivande.

Regnbågshyllan invigs av No
Efter föreläsningen fick vi höra på lunchmusik av Carina, Oscar, Tobias och Robert och fortsatte sedan med dagens program, invigningen av Regnbågshyllan. Under året som gott har biblioteket samarbetat med skolans HBTQ-förening för att få fram bra material till Regnbågshyllan. No som startade upp föreningen var vår invigningstalare och berättade om vikten av att synliggöra och bidra till förståelse och tolerans mellan människor. Och självklart måste vi som bibliotek hjälpa till med det.

No

Vinnaren av Lilla Thorildspriset
Som sista punkt tillkänngav vi vinnaren av Lilla Thorildspriset, en novelltävling och en fortsättning på vårt projekt Läsdagen som vi hade för alla ettor i höstas. Tanken med projektet, Läsdagen är att vi alla i större utsträckning på skolan skall diskutera läsning och skrivande i olika former för att öka elevernas nyfikenhet, lusten att läsa och läs- och skrivförståelsen. Det är även viktigt att eleverna får lyssna på, prata om skrivandeprocessen och att möta en livs levande författare som är verksam så att skrivandet inte bara ses som en företeelse för andra och någonting ouppnåeligt. Vi fick in många bidrag från våra elever och det var oerhört jämnt eftersom alla noveller var fantastiska. Vår förstapristagare blev Kapi Makanda med novellen Thorildsplans hemlighet och Robert Jonsson blev vår andrapristagare med novellen Tavlans hemlighet.

//Tehres Lindskog & Einar Spetz
Thorildsplans gymansiebibliotek

Bilder: © Tehres Lindskog

Stadsvandring med Orvar Odd och Thomas Thorild!

Gruppbild av Boox 365 på Snoilskyvägen. Gruppbild av Boox 365 på Snoilskyvägen.

”Särdeles trevligt hade vi äldre gentlemän när vi togo våra adepter Boox 365 på stadsvandring bland Fredhälls gator. Vi talade om oss själva ståendes vid våra egna gatunamn, favorittemat för Thomas Thorild…jag Orvar den store kritikern är lite blygsammare, vi hade diktkör, spelade Mando Diao, berättade om Ernst Ahlgren, Gustaf Fröding, Erik Johan Stagnelius och Carl Snoilskys författarskap och leverne. Samtidigt passade jag Orvar på att berätta om Kungsholmens utveckling som stadsdel, visade kartor från olika århundraden och att läsa dikter. Stagnelius tog med oss på en härlig färd med diktläsning och rim.”

Vi på Thorildsplans gymnasiebibliotek provade en ny metod att berätta om författare och dess samtid genom att ha ett rollspel för vår bokcirkel Boox 365. Vi genomförde en stadsvandring för våra elever i stadsdelen Fredhäll, Kungsholmen, eftersom det finns så många vägar där med författarnamn. Författarnamnen kom till på 30-talet och det finns åtskilliga att välja och vraka mellan efter deras personligheter och skrivsätt. Det var ofantligt kul att få gestalta Orvar Odd, Thomas Thorild och övriga personer och eleverna ställde många bra frågor om författarna och olika epoker.

/Tehres Lindskog & Einar Spetz
Thorildsplans gymnasiebibliotek

Författarbesökens betydelse

Gunnar Ardelius på Spånga gymnasium Gunnar Ardelius på Spånga gymnasium

 

Vad gör man när bokhyllorna redan bågnar av allahanda litteratur och bokcirkulationen tycks gå allt tyngre? Vad kan skolbiblioteket arbeta med för att främja läsandet?

”Läsning pågår” är en årligen återkommande lässatsning i Stockholm där elever i åk 8 ges tillfälle att få träffa författare genom subventionerade författarbesök. En inte så tokig idé. I en krass skolverklighet där såväl tiden som anslagen är begränsade är det emellertid många gånger svårt att arbeta fram ett bra upplägg där ett författarbesök ger mesta möjliga effekt och kommer rätt i en lärares planering för en eller flera av sina klasser. Det är så mycket som skall hinnas med och tiden är så knapp. Att skapa tid för eleverna att läsa en utvald bok författad av den gästande författaren blir många gånger svårt att hinna med och upplevs inte sällan som någonting helt omöjligt. Det här ställer stora krav på skolbibliotekarien att skapa bästa möjliga förutsättningar för författarbesöket så att såväl elever, lärare och författare får ut något av mötet. Här krävs både logistisk fingertoppskänsla, munläder och glada tillrop för att lyckas!

I år har lässatsningen utsträckts också till gymnasiet och på Spånga grundskola och Spånga gymnasium har vi arrangerat två och har 10 stycken ytterligare författarbesök inplanerade de närmsta veckorna. Chansen är stor för eleverna här att få träffa någon av de hitbjudna författarna i korridorerna men det är elever i åk 8 och i första året på gymnasiet som vi valt att prioritera den här gången. Jättespännande, tycker jag och skolbiblioteket har bunkrat upp med mängder av böcker som vi hoppas kunna låna ut till våra elever.

Vilken betydelse har då författarbesök för att främja läsning?

Ja, för det första är det ju en födokrok för författare som möjliggör deras fortsatta skrivande och bokproduktion. Det skall inte förringas eftersom tillgången till ett rikt utval av böcker är en viktig förutsättning för oss att få elever att vilja läsa. Den viktigaste betydelsen är nog inte omedelbar – vi kan inte förvänta oss att den påtvingade boken i klassuppsättning, som läraren tvingat eleverna att läsa inför besöket, kommer vara en Heureka-upplevelse för alla elever. Jag tror snarare att ett väl genomfört författarbesök där valet av författare för en specifik klass, timingen för besöket och den där ”magin” som faktiskt kan uppstå i mötet mellan elever och författare och samtalet under det korta mötet kan så ett frö i en vidare bemärkelse som kan blomma långt efter det att lektionen slutat.  Det kan öppna upp elevernas upplevelse av vad en berättelse är, hur skrivande sker och hur man kan läsa långt bortom det som skall bedömas och betygsättas i skolan. Det kan författare hjälpa oss med.

Så här långt har Åsa Anderberg Strollo besökt våra Språkintroklasser och Gunnar Ardelius gästat våra Yrkesintroduktionslever på skolan. Jag gjorde så fint i biblioteket, möblerade med alla färgglada möbler och eleverna såg ut att trivas. Jag måste säga att jag är imponerad över hur professionellt de genomför sina besök och möter eleverna på ett fint sätt också när de vet att elever inte haft en chans att läsa något av vad de skrivit. Särskilt Gunnar visade prov på en fantastisk förmåga att nå fram till den elevgrupp han hade att tala till – en inte alla gånger lätt uppgift, som säkert många gästande författare kan vittna om. Tack för det, Gunnar! Vi lär ses igen.

På tur att träffa skolans elever efter höstlovet står Maria Nygren, Björn af Kleen, Sofia Nordin, Ritta Jacobsen, Natalie Gerami, Pernilla Gesén och Niklas Krog. Ibland är det skönt att vara skolbibliotekarie. ; )

/Per Johansson
Spånga gymnasium

Deckare, ingång till läsande och olika samarbetsprojekt

Deckare är en ingång till läsning för många elever. I gymnasiet är det också  en genre  som tas upp i ämnet svenska. Flera av gymnasiebibliotekarierna har tagit fasta på detta och erbjuder lärare och elever olika ”deckarpaket”. Per Johansson från Spånga  berätttade på BibMeet om sitt upplägg: deckarens form och komposition  och deckarkaraktärer utifrån: pusseldeckaren, psykologiska deckare, thrillers och den ”hårdkokta deckaren”.  På BibMeetsidan finns en film från Pers framträdande. Här finns  även Pers presentation från Bibmeet Deckare 2013 Per .

Mer ovanligt är att skolbibliotekarien samarbetar med lärare i kemi och svenska. Men  giftmordsgeneren är tacksam för detta samarbete och om detta berättar Sofie Nilsson i en artikel av Filippa Mannerheim på Skolverkets webbplats.  Eleverna läste böcker om giftmord , skrev blogginlägg om litteraturen i svenska och på kemilektionenerna undersökte de giftet. Hur experimenten utformades utan att skada eleverna ansvarade en av våra mest erfarna kemilärare Karin Axberg för.

Sofie arbetar på Blackebergs gymnasium. Här är Sofies presentation om giftmord i litteraturen.

/ Elisabeth

 

 

 

Ställ krav på pappor

Ställ krav på  de svenska papporna skrev läsambassadören Johanna Lindbäck i SVD. Uppmaningen väckte många reaktioner. En av de som hörde av sig var Eva Nordin gymnasiebibliotekarie på Ross Tensta gymnasium. Så här ser inlägget ut som publicerades på debattsidan i SVD :
”Tack för den utmärkta och väldigt viktiga artikeln av Dig, Johanna Lindbäck , om
pappor och läsning. Något som till exempel ”En bok för alla” arbetade bra med tidigare runt om i landet.

Till min glädje är det fler pappersboksläsare nu på kollektivtrafiken här i
Stockholm. Men det är inte många pappor ännu, och hur ser det ut på
semesterorter och sommarlov, i vardagen och så vidare?

Kampanjen ge din pappa en bok kanske kan vara en julväckelserörelse som Förläggarföreningen, bokhandlare, Författarförbundet, kulturföreningar som Svensk Biblioteksförening förening, DIK, Skolbibliotekssgruppen och förstås Du Johanna som person, kan starta nu!

Ge pappa en bok till jul!
Det kan hända saker med läsningen bland söner och döttrar då!
Jag bjuder på idén  Men som ensam gymnasiebibliotekarie på en skola med drygt 700 elever och ett 100-tal personal så hinner jag inte sprida denna idé nu, på
annat sätt än i detta mail till Er.

Men hjälp mig. Eller vad säger ni? ”

 

Eva Nordin, bibliotekarie

 

Jag har tagit mig friheten att utlämna ordet svenska i rubriken,  för nog syftar du Johanna på alla pappor i Sverige?

Den unge mannen på bilden som botaniserar bland böcker i skolbiblioteket på Thorildsplans gymnasium är en en van besökare i skolbiblioteket och  stämmer inte in i bilden på pojkars läsning.  Hur skolbiblioteket kan bli delaktiga i satsningen på läsning  skrev några kollegor nyligen om i ett blogginlägg.

Elisabeth

Arbetar du på en skola med ett skolbibliotek i världsklass?

 
Från och med 2011 skall alla skolor i Sverige  ha ett skolbibliotek,  en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna.

DIK, fackförbund för bland bibliotekarier stävar efter att alla skolbibliotek skall ha världsklass och för att uppnå det har de ställt upp dessa  krav.

Missa inte att nominera ditt skolbibliotek om det uppfyller  kriterierna för Skolbibliotek i världsklass 2014. 

Hur få ett skolbibliotek i världsklass ?
En viktig faktor bakom väl fungerade  skolbibliotek enligt DIK:s definition är så klart bemanning.  Hur många behöriga skolbibliotekarier finns det per elev? Finns det bibliotekassistenter?  

På bilden ser ni Martin , elev på Thorildsplans gymnasium som titulerar sig biblioteksassistentassistent och på frivillig basis hjälper till  med bokuppställning . 

Administration kontra pedagogik?
Minst lika viktigt är att se över bibliotekariens arbetsuppgifter. I Stockholm ansvarar många av våra skolbibliotek  för läromedelshanteringen. Bibliotekarien köper in läromedel, registrerar och ansvarar för ut- och återlämning. En uppgift som har avlastat lärarna och minskat svinnet på läromedel avsevärt . Genom att alla läromedel och medier är registrerade i ett digitalt bibliotekssystem har det blivit lättare att ha kontroll över skolans samlade resurser vilket spar både tid och pengar. 

Men vill vi ha skolbiblioteket som en pedagogisk resurs måste skolbibliotekarien också ha tid för det i sin tjänst. Bland de skolbibliotek jag  besökt  har de flesta en eller två heltidsanställda bibliotekarier pluss assistenter på en skola med cirka  1000 elever.

Varför är det då så stora skillnader?
Den stora skiljelinjen har varit mellan deras arbetsuppgifter. De som  förutom att arbeta med informationssökning och  litteratur också ansvarar läromedelshantering hinner inte i samma utsträckning som sina kollegor arbeta pedagogiskt. Ni som följer gymnasiebibliotekariernas blogg, Svindlande höjder kan läsa om många spännande projekt som drivs på Stockholms kommunala gymnasieskolor; poetry slam, film, skrivarworkshops, podcasting, deckarskolor för att ta upp några projekt. För den här sortens projekt behövs tid.

Måste vi vänta tills alla läromedel är digitala?
Kan lärobokshanteringen organiseras på annat sätt? Kan vi till exempel  involvera och avlöna elever? Eller måste vi vänta tills alla skolans läromedel är digitala?

 Vad tycker ni?
 Vill ni också att skolbibliotek skall vara en pedagogisk och kulturell resurs?
På Pedagog Stockholm kan ni  läsa en artikel om Thorildsplans gymnasium, Skolbiblioteket  som kulturell oas. Bilderna i det här blogginlägget kommer från Thorildsplans gymnasiums skolbibliotek med eleverna Rebecca, Nora Sa12C, Martin i SA12A och Simon TE11A

     

 

/Elisabeth

 

Ett läsande klassrum , del 2

 ReadMeet: författare, lärare, dramatiker, litteraturpedagoger och bibliotekarier berättar hur de arbetar med språk och läsning. Alla presentationer filmas och finns tillgängliga för er på på ReadMeetwikin .

 Program
Arbeta med bilderböcker på gymnasiet, Ankomsten av Shaun Tan, Katarina Lycken Rüter, lärare på Östra Reals gy. Här är Katarinas blogg om Ankomsten och filmad presentation. Katarina är också personlig lästränare tillsammans med Cilla Dalén på Hjulsta grundskolor. Följ deras spännade arbete på Läsmuskler.se .

 En läsande klass, webbplats med samlade resurser om: läsförståelse och lässtrategier, författaren och initiativtagaren Martin Widmark.
Podcasten Allt vi säger är sant, om ungdomslitteratur författarna Lisa Bjärbo och Per Bengtsson. Film från framträdandet 
Musik och böcker, författaren Klara Krantz Film från framträdandet .
Läsning pågår
årskurs 8, Anna Rosenqvist Författarcentrum och Clarisa Rolandi Ronge Cirkulationsbiblioteket Film från framträdandet. 
Stockholm läser
, Var det bra så? av Lena Andersson. Cecilia Svanberg, projektledare. Film från framträdandet 
Tomt på dramahyllan? Isabella af Klintberg Sveriges Dramatikerförbund. Film från framträdandet.
Tips på hur man kan förbereda och efterarbeta ett författarbesök, författaren Lisa Bjärbo.På Författarcentrums sida finns mer info om Lisa. Film från framträdandet. Prata om svåra ämnen i skolan, författaren Åsa Anderberg Strollo. På Författarcentrums sida finns mer info. om Åsa. film från framträdandet. 
 Dansläsning, Jenny Karlsson, bibliotekarie på Stockholmsstadsbibliotek. Jennys presentation finns längre ned på sidan. Film från framträdandet. Det är också Jenny som får oss alla att sträcka upp händerna, varför förstår ni när ni ser filmen. 

 

 Elisabeth Söder

Ett läsande klassrum på högstadiet och gymnasiet

Martin Widmarks arbetar med  projeket Ett läsande klassrum för årskurs 1-6.   En webbplats med texter av intressanta barn- och ungdomsförfattare. Studieplaneringar i lässtrategier är kopplade till varje text. Allt är fritt att ladda ned och kopiera. Webbplatsen publiceras i april 2014.

Finns det liknande resurser för lärare och bibliotekarier på högstadiet och gymnasiet? Kanske inte samlat på ett ställe, här är mitt förslag för er som vill arbeta med språk och läsning i  olika medier och med texter som ibland utmanar både läsförmåga och värderingar. Hjälp gärna till med att  fylla på:

Webbplatser om författare och litteratur
Alex
, på webbplatsen är boktitlar, författare, länder och regioner, genrer och litterära priser sökbara. Du behöver inte logga in, gå via Fronter eller Skolwebben.

Myrios, aktuella nyskrivna noveller för skolan, går att ladda ned som PDF, inlästa antingen av författaren. I anslutning till varje novell finns lärarhandledningar. Centralt inköpt av gy.avdelningen , finns på Fronter

Alla tiders klassikerwikin, en samlad kunskapsbank för Kulturrådets utgivning av de senaste 50 titlarna i  Alla tiders klassiker. Titlar som valts för att representera fler språkområden och världsdelar än de 100 som sedan tidigare ingår i serien. I wikin finns författarporträtt, fördjupningsmaterial med koppling till andra medier och lärarguider. Lärarguiderna är skrivna av författare, psykologer, litteraturpedagoger och lärare. Böckerna är  subventionerade för skolan och säljs av Natur och Kultur   .  

Ett halvt ark papper, Strindbergs novell inläst på närmare 40 språk med  filmer, bilder, fördjupningsmaterial och lärarguider av Katarina Lycken.

Almapriset, Litteraturpriset publicerar nu en läsnyckel för alla som vill fördjupa sig i boken. 

Cirkbloggen, information, tips och samtal om böckerna på Mediotekets Cirkulationsbibliotek. Böcker Stockholms skolor får låna i gruppuppsättningar.

UR:samlingssida om litteratur

Lässtrategier
En grundläggande genomgång med konkreta uppslag på hur du arbetar med lässtrategier på högstadiet eller gymnasiet . Josefine Nilsson, från Språkdagarna i Örebro. Cilla Dalén har också skrivit om detta i flera blogginlägg på Vad gör de i skolbiblioteket? 


 Webbplatser om lässamtal
Ankomsten,  
lärare på gy. och grundskolan läser Shaun Tans bok Ankomsten. Målen med lärarnas blogginlägg är att ge ” röst åt eleverna”  . Där finns också elevtexter och lektionsupplägg. En av de ansvariga, Katarina Lycken berättar om arbetet med Ankomsten på ReadMeet. Katarina Lycken är också tillsammans med Cilla Dahlen engagerad i läsprojektet ,  Läsmuskler . 

Allt vi säger är sant, en podcast om ungdomslitteratur. Författarna Per Bengtsson och Lisa Bjärbo väljer ut olika teman som de samtalar om, hitintills har de ex.vis haft dystopier, filmade böcker, svaga tjejer. Film från Readmeet där Per och Lisa berättar om podden.

En bok för alla  Liten handledningen med tips och idéer om hur man kan föra ett samtal om böcker i en läsecirkel.

 

Nästa inlägg handlar om litteracitet, film och drama

 

Elisabeth Söder

 

 

 

 

Learning by walking

Learning by walking är ett av motiven till att vi ser bibliotekarien Per Johansson huttra på bilden tillsammans med elever i Gamla stan.  

Under skolans kultur- och idrottsdagar erbjuder Per skolans elever en guidad tur i Gamla stan. Tre timmar där litteratur, historia och samhällskunskap varvas med frisk luft och motion.

Per jobbar i Spånga skola och är som många andra skolbibliotekarer även involverad i ämnesövergipande projekt tillsammans med lärare. I en artikel av Filippa Mannerheim på Skolverkets webbplats/ Skolutveckling kan du läsa om hur ett skolbibliotek kan göra skillnad.

Per var med och delade med sig på BibMeet i höstas  och från det tillfället kan du se en film och Pers presentation om stadsvandring i Gamla Stan men också om ett deckarprojekt om olika deckargenrer.

 

 Elisabeth Söder, Medioteket