Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
1-1 lösningar

NE, Wikipedia och källkritiken

NE och Wikipedia ur källkritisk synvinkel – jätteintressant ämne som stadens gymnasiebibliotekarier nyligen har fördjupat sina kunskaper kring. Ylva Pettersson, lärare vid Katedralskolan i Skara och styrelsemedlem i Wikimedia Sverige har föreläst för vårt nätverk och vi fick många nya insikter om våra två käraste encyklopedier på nätet.

Att vi varnar våra elever för Wikipedia på grund av dess bristande tillförlitlighet är ju standard. NE lyfts ofta fram som ett kvalitetsgranskat bättre alternativ. Därför var det intressant att höra Ylva Pettersson utmana något av NE:s kvalitetsgaranti. Det största problemen med NE i detta sammanhang menar Ylva Pettersson dels är dåliga källhänvisningar, dels tycker hon att det inte ges någon vidare information om de experter vi förutsätts lita på. Dessa förhållanden har lett till att hon numera avråder sina elever från att använda både NE och Wikipedia som akademisk källa. Håller du med henne?

Efter att Ylva Pettersson lyft både poänger och problem med att använda NE i undervisningssammanhang så fick vi veta mer om organisationen bakom Wikipedia. Vi fick bland annat lära oss mer om de artiklar som dubbats som ”utmärkta”. Dessa har gått igenom en granskningsprocess där alla källor och noter har granskats, neutraliteten har synats, checklistan över att allt viktigt finns med är komplett, den senaste forskningen finns med, artikeln är välskriven och så vidare.

Men alla artiklar på Wikipedia går ju igenom en publik granskningsprocess och det är också därför som Ylva Pettersson menar att det är så intressant att anamma ett arbetssätt där eleverna utformar egna artiklar i Wikipedia. Fördelarna för lärandet handlar då till exempel om att

  • När eleverna skriver på Wikipedia får de konstruktiv feedback från en utomstående.
  • Det finns en tydlig ribba – om kvalitets- och relevanskriterierna inte uppnås blir artikeln raderad.
  • Det är en bra ingång för diskussion om källhänvisningar och för övning på att ange källor.
  • Eleverna tvingas reflektera kring upphovsrätt när de vill lägga upp bild, film, musik och så vidare.

Så fram för fler elevskapade artiklar på Wikipedia! Detta arbetssätt innebär ju att eleverna måste hitta relevant och tillförlitlig information att utgå från i sina artiklar och bli bättre på att bedöma just dessa kvaliteter. Och i och med 1-1 så skapas ju fantastiska nya möjligheter för detta. Och här kommer också gymnasiebiblioteket och gymnasibibliotekarien med in i bilden som en viktig vägledare.

I och med att Katedralsskolan 2007 införde 1-1 kunde Ylva Pettersson verkligen anamma möjligheterna att låta eleverna bli sina egna producenter i wiki-projekt, bloggar med mera. I och med detta menade Ylva att hon blivit än mer beroende av skolans bibliotek än tidigare.

Ljuv musik för våra bibliotekarieöron…

Läs mer om Ylva och hennes undervisning i en artikel i Lärarnas nyheter.

/Elin Hirschfeldt
Samordnare för Mediotekets Nätverk för gymnasiebibliotekarier

Skolbiblioteken roller i förändrade landskap

Louise Limberg och Helena Francke startar Skolbibliotekskonferensen 2013 med dagens forskningsläge, som har tre perspektiv: politik, teknik och pedagogik. Med skollagen i ryggen finns det en paradox i diskussionen om skolbibliotek, då de anses vara mycket betydelsefulla, fungerar de inte. Trots att vi har 5 olika utbildningssäten anses skolbibliotekarierna sakna pedagogisk bakgrund. Ett annat perspektiv är frågan om var elevernas röst är i debatten.

De nya skolbibliotekens förutsättning har förändrats och behovet av samspel med personal och elever emellan är viktigt vad gäller informationssökning, lärande, värderingar och användande. Stöd och hjälp bör utformas utifrån elevernas tidigare kunskaper och inte utifrån åldern. Elever vill gärna hitta rätta svar, varav nyckeln till lärandet är kunskap om vad som krävs av uppgiften. Vad gäller källkritiken intresserar i forskningen av HUR människor bedömer vad de kan lita på, då ämneskunskaper behövs för att hitta relevant information .

Vad gäller undervisningen finns det olika tolkningar och metoder för informationssökning. Ska man integrera den i samarbete med skoluppgifter eller ska man ha den separat. Jag finner att integration är mycket viktigt för att elever ska förstå vad de ska ha informationssökning till. Men även för samarbetet med lärarkåren.

Det finns även ett glapp mellan utbildningarna och praktiken. Då lärarutbildningarna inte alls tar upp ämnet skolbibliotek och vad man ska ha det till.

 

Efter Louise Limberg och Helena Francke får vi praktiska exempel på skolbibliotekens vardag av Per Johansson (@pellegjohansson), Spånga grundskola och gymnasium. Med 1-1 lösningar på skolor förändras bibliotekarien roll och förflyttas ut från den fysiska lokalen ut till eleverna och klassrummen. Biblioteket står för många behov allt från att fråga om gem och toaletter, till boktips och informationssöknings frågor. Det gäller att våga och ta plats och att tro på sig själv, men balansera det med att inte jobba för mycket.  Per talar även om vikten att prata lärarnas språk för att få gehör i lärarkåren. Efter Per tar Isabella Johansson, även känd som @BibblaBella på Twitter och Instagram, över och talar om hur man som ansvarig på fem skolbibliotek kan använda sig att sociala medier.

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium