Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Blackebergs gymnasium

Kalla dem gränsgängare

Av Einar Spetz
Blackebergs gymnasium

En programpunkt på Biblioteksdagarna härförleden hette ”Open access och bibliotekens roll som kunskapsförmedlare i samhället”. Open access – vad ska det betyda? Vad är gymnasiebibliotekens roll och bibliotekariens i det hela? Om detta var jag inbjuden att tala i en paneldiskussion. Jag var en av tre deltagare i panelen.

I stället för att helt sonika åka och ställa mig framför en mikrofon i Västerås, vilket var frestande, läste jag på en smula. Jag bjöd även in några kollegor att svara på en enkät på temat open access. Den första frågan var ”Vad tycker du: vilken betydelse har gymnasiebiblioteken idag som förmedlare av forskningsresultat till gymnasieelever?” En stor majoritet, 62 procent, ansåg att betydelsen antingen var liten eller mycket liten. 38 procent uppgav att gymnasiebibliotekens betydelse i detta hänseende antingen var stor eller mycket stor. ”Vilken betydelse har open access för dig när du undervisar elever?” frågade jag därpå. Lite olika visade det sig: 17 procent svarade att de alltid berättar om källor som förmedlar fritt tillgängligt, forskningsbaserat innehåll. 33 procent uttryckte att de ibland gör detta medan 42 procent aldrig tar upp Open accessfrågor. Resterande 8 procent uppgav att de aldrig undervisar.

77 procent ansåg det som viktigt att presentera källor som gör forskningsbaserat material fritt tillgängligt och lika stor andel tyckte att det är viktigt att ”gymnasiebibliotek arbetar aktivt för att elever på de studieförberedande gymnasieprogrammen lär sig att läsa och förstå vetenskapliga texter”. 38 procent ansåg att de fritt tillgängliga källorna ofta är för svåra för användarna.

På min skola, Blackebergs gymnasium, är bibliotekets största målgrupp de högskoleförberedande programmens elever; frånsett dem finns endast elever som går språkintroduktion. Den som skummar genom examensmålen för de högskoleförberedande programmen blir strax varse de vetenskapliga föresatser som lagstiftaren uttrycker genom Skolverket. Man föreställer sig att eleven ska kunna hantera olika källor, förstå huruvida utsagor bygger på vetenskaplig grund eller ej. Det krävs även att eleven ska ta del av aktuella forskningsresultat inom det egna programområdet samt att man även ska läsa och diskutera vetenskap skriftligen – och det på engelska till på köpet.

Det finns vetenskapsanknytning även i ämnesplanerna, exempelvis i svenska 3 där delar av kursen handlar om att behärska disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär. I gymnasiearbetet har eleverna möjlighet att demonstrera hur pass de har tillägnat sig det vetenskapliga förhållningssättet. Detta arbete ska, är det meningen, gestalta sig som en vetenskapsliknande process i vilken eleven tränar sig på bland annat att identifiera parametrar som är viktiga för en undersökning, varefter hen undersöker dem, konstaterar eller avfärdar samband mellan parametrar.

Allt detta är gott och väl på pappret. I vardagen ser det annorlunda ut. Jag möter elever som är skeptiska på så sätt att de misstänker att deras bibliotekarie inget hellre vill än att trycka på dem en saga, en fiktiv berättelse – detta på bekostnad av fakta (forskningsbaserad eller ej). Detta har överraskat mig. Vilka av mina egenskaper som skulle signalera detta begriper jag inte. Men lika fullt: de ställer kontrollfrågor för att förvissa sig om att jag menar allvar. Jag tror det är viktigt att gymnasiebibliotekarien förstår och bygger vidare på de förväntningar om vetenskaplighet som de högskoleförberedande programmens examensmål bygger upp, så att vi kan möta de elever som går och bär på drömmar om vetenskaplighet.

Förväntningen är särskilt stor bland elever på naturvetenskapliga programmet, kan jag tycka. Jag talade med några av dem inför biblioteksdagarna. Jodå, de gillar skolan, men när det gäller vetenskaplighet, nej, då tycker de att de trampar vatten. Tempot är under all kritik, de längtar bort, vill få flakåkningen överstökad för att ta i tu med högre utbildning. Många har tack vare personliga drivkrafter gått utanför skolans ramar och befinner sig redan halvvägs inne i högskolevärlden genom extrakurser och kunskapstävlingar. Drömmen är att vinna en vecka vid MIT, CERN und so weiter.

23559089644_b223418fd6_k Alfred Isaac och Jonathan Jilg

Detta kan kanske verka brådmoget, men det går knappast att blunda för elevernas kognitiva förmåga och ambitioner. Men det är som det är. Eftersom gymnasieskolan inte utför forskning har de svårt att få sina önskningar uppfyllda. De allra främsta tvingas stå med ett ben i vartdera lägret. Vi kan kalla dem gränsgängare.

En skola i världsklass kan inte ha ett skolbibliotek i gärdsgårdsserien

Andra dagen, på Skolbibliotekskonferensen 2013, inleds med att Elin Lucassi (@rit_lucassi) informerar oss om att skolbibibliotekens myndighet är KB, något som jag tror inte många visste. Oftast talar skolan med skolverket och det är dit man vänder sig om man har frågor eller krav. Enligt KBs undersökning som vi alla har läst saknar 1 av 6 skolor skolbiblioteket helt, 16 % saknar skolbiblioteket på den egna skolan och 50 % saknar ett bemannat skolbibliotek. Uträkningar visar att det skulle kräva 1,5 miljarder att bemanna alla skolbiblioteket i Sverige. Varför ska det vara så krångligt med skolbibliotek?

Jo, det är för att skolbiblioteken tillhörighet är en osäkerhetsfaktor. På myndighetsnivå finns bland annat KB, på kommunnivå delas ansvaret på antingen utbildningsförvaltningen eller kultur och fritidsförvaltningen. Personalen kan ha tre chefer på chefsnivån, antigen en administrativ chef, en pedagogisk chef eller en bibliotekschef. På den egna enheten kan man antigen tillhöra ett pedagogiskt lärarlag eller ”Övrig personal”. På detta sätt är det svårt att ena skolbiblioteken. Den enda som har ett faktiskt mandat i skolbiblioteken är skolledaren medan SKL, KB och skolinspektionen bara att ett visst mandat, då exempelvis KB har ansvaret för underlag så som statistik och kartläggning.

Det finns även en osäkerhet kring funktion ute i skolbiblioteken. Många sätter sitt bibliotek på piedestal och går gärna ut med att det är skolans hjärta och ögonsten, men de har ingen aning om vad ett skolbibliotek är och har ingen plan för det. Skolledaren vet inte vad de ska ha skolbiblioteket till och pedagogerna vet inte hur det ska användas.

Men det finns hopp och en väg fram, nu när det är lagstiftat, vi har läroplan och kursmål att gå efter, bibliotekariens expertis är ett komplement till lärarnas. Det är viktigt att skolbiblioteken har en närvaro i styrdokumenten och att man har skolhuvudmannens engagemang och kompetenta kollegor.  Och på tal om kompetenta kollegor tar Göran Brolund, SO-lärare på Fyrisskolan, vid efter Elin. Han talar om faktiska projekt han har med skolbiblioteken och det är inte undra på att två av hans skolor han jobbat på har utsetts till Årets skolbibliotek. Vidare på talarlistan står DIKs utredare Stina Hamberg, som är med och utser Ett skolbiblioteks i världsklass, men sloganen En skola i världsklass kan inte ha ett skolbibliotek i gärdsgårdsserien.

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Biblioteket som pedagogisk resurs

Skolbibliotekskonferensen 2013 fortsätter, och det är dags för planen som utvecklar skolbiblioteket till den pedagogiska resurs det kan vara. Detta talar Elisabeth Fridsäll Emilsson, Ulrika Kragner och Henrik Adler om, från Jönköpings kommun. De har tagit fram en biblioteksplan som säkerställer att skolbiblioteken verkligen blir en pedagogisk resurs. De har dock inte utbildad skolbibliotekspersonal men de ger alla lärarbibliotekarier 7.5 hp i biblioteks- och informationsvetenskap. Jag ställer mig frågan om det inte varit bättre att ge en skolbibliotekarier 7.5 hp i pedagogik istället?

 

Författaren Martin Widmark är näst ut på scen för att prata om en läsande klass ett projekt som startar under våren för alla grundskolor. Han tar oss genom hans egna författarskap och läsningens ABC.  Där man först knäcker läskoden, sen måste man ha läskondis och läsa mycket för att senare få den läsförståelse man behöver och därefter kommer läslusten. Alla bitarna sitter ihop som ett pussel och påverkar varandra.

Han tar upp olika läsförståelsestrategier, som spågumman, cowboyen, reporten, detektiven och konstnären. Spågumman är där man som läare gissar en förutsägelse och vad som förväntas av boken. Cowboyen samlar in och sammanfattar bokens innehåll. Reporten repeterar vad som hänt och ställer frågor till texten, medans detektiven övervakar sin läsning. Konstnären är där läsaren skapar egna bilder utifrån bokens beskrivningar.

 

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Skolbiblioteken roller i förändrade landskap

Louise Limberg och Helena Francke startar Skolbibliotekskonferensen 2013 med dagens forskningsläge, som har tre perspektiv: politik, teknik och pedagogik. Med skollagen i ryggen finns det en paradox i diskussionen om skolbibliotek, då de anses vara mycket betydelsefulla, fungerar de inte. Trots att vi har 5 olika utbildningssäten anses skolbibliotekarierna sakna pedagogisk bakgrund. Ett annat perspektiv är frågan om var elevernas röst är i debatten.

De nya skolbibliotekens förutsättning har förändrats och behovet av samspel med personal och elever emellan är viktigt vad gäller informationssökning, lärande, värderingar och användande. Stöd och hjälp bör utformas utifrån elevernas tidigare kunskaper och inte utifrån åldern. Elever vill gärna hitta rätta svar, varav nyckeln till lärandet är kunskap om vad som krävs av uppgiften. Vad gäller källkritiken intresserar i forskningen av HUR människor bedömer vad de kan lita på, då ämneskunskaper behövs för att hitta relevant information .

Vad gäller undervisningen finns det olika tolkningar och metoder för informationssökning. Ska man integrera den i samarbete med skoluppgifter eller ska man ha den separat. Jag finner att integration är mycket viktigt för att elever ska förstå vad de ska ha informationssökning till. Men även för samarbetet med lärarkåren.

Det finns även ett glapp mellan utbildningarna och praktiken. Då lärarutbildningarna inte alls tar upp ämnet skolbibliotek och vad man ska ha det till.

 

Efter Louise Limberg och Helena Francke får vi praktiska exempel på skolbibliotekens vardag av Per Johansson (@pellegjohansson), Spånga grundskola och gymnasium. Med 1-1 lösningar på skolor förändras bibliotekarien roll och förflyttas ut från den fysiska lokalen ut till eleverna och klassrummen. Biblioteket står för många behov allt från att fråga om gem och toaletter, till boktips och informationssöknings frågor. Det gäller att våga och ta plats och att tro på sig själv, men balansera det med att inte jobba för mycket.  Per talar även om vikten att prata lärarnas språk för att få gehör i lärarkåren. Efter Per tar Isabella Johansson, även känd som @BibblaBella på Twitter och Instagram, över och talar om hur man som ansvarig på fem skolbibliotek kan använda sig att sociala medier.

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Internetdagarna: Elevernas integritet på nätet

Jag hade äran att få närvara på internetdagarna, tack till Regionbiblioteket Stockholm.

Det började med att Jimmy Wales, grundaren för Wikipedia talade och det var få kul att få höra honom, efter att följt Wikipedia från att det var pest eller kolera att använda det till idag då det är ett verktyg som är här för att stanna. Wikipedia har 516 miljoner unika besökare i vecka. Deras senaste satsning, efter 12 år i branschen, är att få Wikipedia att bli gratis utan datakostnader, Wiki Zero. Det är främst i Afrika som det gör skillnad, där de flesta skolor inte har något bibliotek men de äger en smartphone.

Vad gäller övervakningen av Wikipedia redigeras den av så kallade Wikipedianer och dem är till 87 % män med medelåldern 26 år. Var är kvinnorna? Och hur gör vi för att dessa ska visa sin sida i Wikipedia. Hur påverkad Wikipedia av att det är så många män som skriver? Spelar det någon roll?

Dagens andra talare var Rebecka MacKinnon, en viktig språkrör för sekretess, åsiktsfrihet och tillsyn i digitala nätverk. Enligt 2013 Web Index ligger Sverige på topp i hur vi använder internet.  Google är helt klar en stormakt bland sökmotorer, och FB ligger på andra plats. Rebecka värnar som de fria webtjänster som i dag används, till exempel Mozilla, Creative Commons, Linux, W3C, Ubuntu och WordPress.

Elevernas integritet på nätet börjar med att Anette Holmqvist talar om Kolla källan och skolverkets roll i att internet används i skolan. Idag är det få som använder internet i den pedagogiska verksamheten och där det används är det mest i ämnet svenska och samhällskunskap. Både lärare och rektorer säger sig vilja att mer fortbildning.

Efter Anette följer Edward Jensinger, f.d. rektor på Pauli gymnasium, och som fick till ett avtal med GAFE, Google Apps For Education. Han menar att det finns ett stort behov i skolan att komma ut i molnet och att det finns fyra aspekter på det: pedagogiskt, tekniskt, juridiskt, och etiskt. Det är skolhuvudmannen som har yttersta ansvaret för att se till att dem som använder molntjänster gör det lagligt. Detta är inte fallet med alla molntjänser på internet. Han råder alla som vill skapa denna möjlighet att tala och ta med juristerna i frågan, från början, då det är en svårtolkad verklighet både tekniskt och juridiskt. Det är viktigt att syftet blir pedagogiskt och inte administrativt, då personuppgifter behövs för att skapa konton. 

Vad gäller risken att elever missbrukar internet för mobbing, svarar Edward Jensinger att det kommer vi nog aldrig att kunna stoppa. Däremot kan vi kontrollera vad vi gör när det händer, att ansvara för konsekvensen.

Jessika Hellin från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jobbar inom tre områden: tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet, alltså behovet av att skydda information. Tillgänglighet menas med rätt information i rätt tid, Riktighet är äktheten på informationen och konfidentialiteten är att endast behöriga ska kunna ha access. Vad innebär då värdefull information? Vad finns det för risker och vad kan hända? Ett exempel är kontostöld. Att sprida information, vad är ok att lägga ut om sig själv och andra? Vem är vem på nätet? Vad är sant och vad är falskt?

Diskussionsfrågor: pinkoder, inlogg och utlogg, vem kommunicerar du med på nätet, hur kollar man en källa på nätet, hur behåller man en hemlighet (eller framhåller man en på nätet), förlorade bilder eller skolarbeten (backup) när är det ok att lägga ut bilder på sig själv och andra på nätet? Många är frågorna…

Även Kristina Alexandersson undrar var går gränsen mellan personligt och privat? Vad är integritet? Rätten till att få ha hemligheter och en privat sfär. Vi har rätten att bestämma vem som vet vad och att integritet är viktigt för demokratin. Men det är svårt och situationsbundet. Hon citerar Havamal och säger: ”Anförtro dig till en, inte två, världen vet vad tre vet.” Internet gör det hela mycket svårare, där vet hela världen direkt när du postar ut en statusuppdatering. Och vi vet inte hur den informationen vi lägger ut idag kommer att användas imorgon och i framtiden. Sociala medier idag är öppna forum, där ickeinformation bestämmer din profil. Vad får vi för samhälle när alla är övervakade, vill vi verkligen leva i en sådan värld? ”Jag har inget att dölja”-argument håller inte, alla har något att hemlighålla. Vi måste ha rätten att vara fria på internet.

Integritet, skolan och Google talar sedan David Mothander om, Googles perspektiv. Han menar att det tre viktigaste områdena för Google är att säkerhet och kontroll skapar integritet. Säkerhet i mån av accessloggar, kryptering, taggtrådar och vakter och kontroll genom att kunna avgränsa sin personliga sfär på nätet. Han ställer frågan vem ska ha rätten att bestämma på nätet, användaren eller företagen? Den största utmaningen för skolan kommer att bli integritet i en digital kontext. Och källkritiken kommer bli väsentlig. Gillar man inte Google är det bara att lämna den, säger David.

Varje användare har rätten att få bestämma vad man vill dela med sig eller ge bort.

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Biblioteksrådet

Många, men långt ifrån alla, vet att jag sitter med i Biblioteksrådet, som är en samverkansgrupp mellan olika typer av bibliotek i Stockholms län, och där jag representerar skolbiblioteken. Jag tar tillfället i akt i denna blogg att berätta för alla er som inte vet, vad Biblioteksrådet är.

 Rådet träffas fyra gånger per år med representanter från landstingets kulturförvaltning, folkbibliotek, skolbibliotek, högskolebibliotek, specialbibliotek, bibliotek inom Stockholms läns landsting och Regionbibliotek Stockholm. Syftet med rådet är att initiera fortbildning, utvecklingsprojekt, marknadsföringsinsatser och annat som ger samverkansvinster. Vi diskuterar frågor som berör biblioteksverksamheten vad gäller nationell, regional och lokal karaktär.

Biblioteksrådet har tagit fram en regional biblioteksplan, vars syfte är att förbättra biblioteksservicen ur ett användarperspektiv, tydliggöra bibliotekens betydelse och roller i information, kultur, utbildning, forskning och regional utveckling, och att fungera som ett verktyg för framtida samverkan och samarbete för de olika bibliotekshuvudmännen i länet.

Biblioteksplanens mål är att skapa en bild av biblioteksverksamheten i Stockholms län, att identifiera och analysera strategiska utmaningar för länets bibliotek, och att identifiera och föreslå strategiska samverkansområden för perioden fram till och med 2014.

Det är intressant att träffa bibliotekarier och biblioteksansvariga för andra typer av bibliotek och sätta skolbiblioteksverksamheten i ett större perspektiv. Speciellt för skolbibliotekens utveckling är kontakterna med högskolebiblioteken. Vad behövs för att vi ska kunna närma oss varandra i form av kunskap om vad eleverna kan och inte kan vad gäller informationssökning och källkritik.

Jag sitter även med Biblioteksrådets arbetsgrupp för Sociala medier: http://smbib.wordpress.com/about/

Vårens blogginlägg har handlat om vad som är på väg in och vad är på väg ut?

Sociala medier som är väg ut i ungdomarnas värld och trendspaningarna i skolbiblioteket, har en stor fokus i folkbiblioteken exempelvis. Det är intressant att följa olika verksamhet och hur man ser sociala medier vågen röra på sig, från krus på ytan till stora vågor på havet.

 

Just nu sitter följande personer i Bibliotekrådet:

Krister Hansson, Regionbibliotekarie, Regionbibliotek Stockholm, ordförande

Lisa Martling Palmgren, Bibliotekschef, Konstfack

Gunilla Lilie Bauer, Överbibliotekarie, Sveriges Riksdag

Elisabeth Aldstedt, Områdeschef, Stockholms stadsbibliotek

Margareta Berg, Bibliotekschef, Botkyrka kommun

Marie Källberg, Chefbibliotekarie, Karolinska Universitetssjukhuset

Kristina Solberg, Handläggare, Kulturförvaltningen Stockholms läns landsting

Karin Grönvall, Bibliotekschef, Södertörns högskola

Lars Andersson, Bibliotekschef, Tyresö kommun

Anders Eriksson, Direktör, Stiftelsen Finlands Kulturinstitut i Sverige

Sofie Nilsson, Bibliotekarie, Blackebergs gymnasium

/Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Sthlm gymnasieskolors Poetry Slam 2013

Alla deltagare 2013. Prisvinnarna med rosor
Alla deltagare 2013. Prisvinnarna med rosor

För tredje året i rad har Stockholm stads gymnasieskolor arrangerat Poetry slam. I årets tävling medverkade elever från fyra skolor: Östra Real, som även var värd i år, Thorildsplans gymnasium, som initierat tävlingen från början 2011, Blackebergs gymnasium och Kärrtorps gymnasium.

Årets tema:

Livet, en kort dröm

Sorg & Oro, Kram & Kyss och Liv & Kiv

Tanken är att genom att ha kursmålen och examensmålen som grund för tävlingen, kan skolbibliotekarien samarbeta med lärare från både ämnet svenska och engelska. Att arbeta med elevernas kreativa process, som skrivande och muntligt framförandet gör att eleverna får en paus från skolans traditionella hets och stress. Meningen är också att eleverna ska få ett mervärde genom att de träffar andra elever fram andra klasser på skolan, men även över skolgränserna.

Kan man verkligen tävla i poesi? Många tycker inte det, men som årets MC Sibon Kabir sa: -Vi gör det i alla fall!

Det prestigefyllda priset utgörs av en liten pokal till vinnaren, men framför allt vinner man hem värdskapet till sin skola till kommande årets Poetry Slam.

Årets vinnare gick till Alexander Olsson Nelin, från Kärrtorps gymnasium.

På andra plats, med endast 1 poängs skillnad, kom Pouya Farhang, som även är årets retorikvinnare på Blackebergs gymnasium.

Sista finalisten kommer från värdskolan Östra Real, Shirin Jamshir.

Fantastiska finalister och jag ser fram emot nästa års Poetry slam på Kärrtorps gymnasium.
/Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Ungas mediekonsumtion

Denna programpunkt på Bibliotekskonferensen 2013 var jag speciellt intresserad av, eftersom jag sitter i Biblioteksrådets utskott för Sociala medier på biblioteken och för att vi har uppdraget att omvärldsbevaka vad som är på väg ut och vad som är på väg in. Dags för Ungdomsbarometern att presentera ungdomars mediekonsumtion.

Vi får först en genomgång av hur ungdomar som grupp definieras och förutom åldern så finner jag fenomenet Defining moment mest intressant, det vill säga fysiska händelser i världen som påverkar en hel generation. Top 3 av dessa, enligt unga själva, är 9/11, Tsunamin och Obama. Vilka händelser i din uppväxt har påverkat dig och din generation?

Game identification är en egenskap som är mycket tydlig bland unga idag, de är generationen som behöver direkt och snabb feedback. Vi ser nog det alla i ungas val av litteratur, till exempel Hungergames. Böcker där det händer något aktivt och spännande på varje sida. Det finns även 2 ideal som ungdomar matas med och strävar efter. Det första är: Man ska unna sig saker och göra saker man tycker är roligt och kul. Det andra är: Man måste skärpa sig, unga lever efter att vara duktiga och att alla deras beslut måste vara bra och rätt. Dessa ideal går ofta inte ihop med ungdomen, och detta skapar en oerhörd stress. Lite som att god mat i ungdomen är oftast inte nyttig mat. Roliga saker i ungdomen är oftast inte de rätta sakerna som man bör göra.

Nu kommer några begrepp som är trendiga, som unga påverkas av:

DIY = Do it yourself

YOLO = You only live once

FOMO = Fear of missing out

WOM = Word of mouth

SOLOMO = Social local mobile

Som vi alla vet är alla ungdomar på Facebook, förutom 5 %, enligt Ungdomsbarometern.  Vilka är då anledningarna till att de är på Sociala medier? På första plats ligger Check-Ins, man vill visa var man befinner sig och en Check-In är då statusförhöjande om de befinner sig på ett högstatusställe. Andra anledningen är att visa andra hur lycklig man är i sina relationer till andra. Plats tre är statusar som innehåller någon sorts av humor. Plats fyra är shopping, och plats fem är bilder på hur snygg man är. Man kan se statusuppdateringar som deras egna sociala valuta. Och om man får över 40 ”likes” på ca 400 vänner på Facebook, anses detta som en bra statusuppdatering.

Hur uppfattar då unga sig själv? Hur påverkas unga av den bild vi vuxna i samhället ger dem? Om man frågar unga hur de uppfattar sig själva säger de Lata och Bortskämda. Ingen kan väl undgå Curling-debatten om dagens ungdomar. Men det är inget nytt, den äldre generationen har alltid talat nedvärderande om den samtida ungdomen.  Hur ser du på dagens unga? Se och bidra med ditt svar: http://answergarden.ch/view/52843

Undomsbarometern avslutar med att avslöja ungas egna tankar om 2013 och de trender som kommer genomsyra året. Håll i er, här kommer dem!

1, Hipsteråret – retro & vintage gäller

2, Instagram

3, iPhone5

4, Bildning – appar som Quizkampen och olika Nyheterskanaler

5, Chav – den brittiska träningsklädstrenden är här

6, Lillgammal

7, Mobilfria dag/vecka

/Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Ta ett steg ut ur biblioteksbubblan genom digital närvaro

Det är dag två på Bibliotekskonferensen 2013 och jag lyssnar uppmärksamt när Åke Nygren (@akenyg) talar om sociala mediers syfte, vem är sociala medier till för och vem riktar vi oss till när vi använder dem? Jag tar åt mig när Åke kallar oss som twittrar ”en sociala medier elit”. Jag twittrar för att jag behöver nätverka med andra kollegor och kanske är det ofta så att sociala medier är till för oss själva och det blir ofta så att vi nätverkar inom vår egen bransch. Detta stöds av Åkes egna undersökning bland Stockholms Stadsbiblioteks Facebook sida, där majoriteten av deras ”likes” är personalens egna.

Frågeställningarna Åke ställer sig är:

  • På vilket sätt och i vilka kanaler ska vi vara närvarande på?
  • För vem/vilken målgrupp ska vi vara där för?
  • Vilka effekter vill vi uppnå genom att vara på vissa sociala medier?

Så idag jobbar Åke Nygren med att ta fram strategier för att bryta sig loss och hitta andra externa parter för att synliggöra biblioteket i andra målgrupper. Han letar aktivt efter att definiera inflytelserika målgrupper och personer i sociala medier som kan jobba som ambassadörer för biblioteket i sina sociala medier kretsar. Han definierar att alla typer av personer behövs, tipsaren, länkaren, historieberättaren, engageraren, ambassadören etc. Ett framgångsrikt exempel är Bibblan Svarar på Twitter, där de uppsöker frågeställningar av sina följare och på detta sätt medvetandegör dem sig själva i andra kanaler.

Utvärdering är alltid svårt och att veta vilka effekter det har att vara ute på sociala medier. Han arbetar med att definiera en metod för dokumentation och utvärdering, en reflektionsplan som har en resultatbaserad styrning. En ”like” på Facebook är inte bra ett nummer, utan också ett tecken på att deras arbete skapar glädje, inspiration och kreativitet.

Han använder sig av LEANs modell: PLAN, DO, CHECK, ACT

 

Är du mer nyfiken, låna en bok! :)

 

 

 

Följa gärna projektet Ut ur bubblan (@uturbubblan) och Åke Nygren (@akenyg) och hans kollega Cissy Arvin (@cissyarvin).

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Men att synliggöra bibliotek kan också vara att tänka utanför boxen, han visar oss utomhus biblioteket i Årsta.

Biblioteket i samtiden och framtiden

Den årliga Bibliotekskonferensen är i Stockholm, på Teknologisk institut, och tack vare Medioteket får jag ta del av den. Tack!

Ni kanske undrar varför jag ville vara närvarande, vad har skolbiblioteket med en konferens som riktar sig främst till folkbibliotek att göra? Jo, jag tycker det är viktigt att omvärldsbevaka, och speciellt från hela vår bransch. Influenser kan hämtas och förädlas och som ensam skolbibliotekarie behöver jag inspiration för att känna att jag inte är inlåst i min egen värld och i skolans värld.

Moderator Patrik Schylström öppnar konferensen med att presentera sig som biblioteksnörd, med favoritklassificeringen Bb. Jag känner att jag är på rätt plats. Som en av få twittrare där, tar jag kommando och skapar #bibkonf13 tillsammans med en kollega som sitter bakom mig, Lina Svanbrink (@Svanbrink) från Malmö. Nätverkandet har börjat!

Ann Östman (@annostman) är bibliotekskonsulent på Länsbiblioteket i Gävleborg, hon presenterar biblioteksutvecklingen med att förmedla bibliotekariernas roll att hjälpa människor förändras. Hon citerar R David Lankes att vi jobbar med att hjälpa våra låntagare att analysera den information som hittas, inte att lära folk att läsa. På gymnasiet stämmer detta väldigt bra, där källkritiken är vårt bästa vapen. I fokus idag måste vi arbeta för den fysiska integrationen över det digitala innehållet. Att inreda ett biblioteksrum som ett learning space, ett rum som ökar studielusten.  Ett rum för skapande är framtiden, enligt Ann Östman. Vill du läsa mer av Ann Östman kan du följa hennes blogg: http://annmargareta.wordpress.com/

Vi behöver vara en vägvisare i informationens myrstack. Men tekniken går fort och hur ska vi kunna hinna med att lära oss och att hitta alla nya informationskanaler vi behöver. Bibliotekarier behöver ”stop lending, start sharing”, något som vi bibliotekarier borde vara bäst på, då vårt uppdrag är att synliggöra information. David R Lankes har en hel serie som heter  Expect More and The Atlas of New Librarianship. (Winner of the 2012 ABC-CLIO/Greenwood Award for the Best Book in Library Literature),

 

Det behövs fler forum för samverkan mellan olika typer av bibliotek, och ett exempel är det nybörjade samarbetet mellan Nacka gymnasium och Södertörns högskola, som jag är mycket nyfiken på. Men det får bli ett annat inlägg. Så vi är på väg, men vi är långt ifrån bäst på det, anser jag. Men med denna blogg kanske vi kan komma ytterligare en bit på vägen.

/Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium (@SofieYeunS)