Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Bokmässan

Ondskans Lördag

Rapport från Bok- och biblioteksmässan 2014, del 3

Det finns inget att vara rädd för, då blod rödare än rött, är två böcker skrivna av Johan Heltne och Arkan Asaad. Två böcker om heder och stolthet, där det är svårt att bryta strukturer och där rätten att välja själv inte alltid är så lätt.

Heltne skriver om en förbjuden kärlek i en strängt stängd värld inom Livets ord och där auktoriteter både ställer och besvarar sina egna frågor. Asaads bok är uppföljaren till Stjärnlösa nätter, som är en bok om bortgifte, en berättelse ut en pojkes perspektiv. Blod rödare än rött är skriven ur föräldrarnas perspektiv och varför de gjorde som de gjorde i första boken.

Vad gäller religionens roll säger Asaad att det mer är en kultur- och attitydfråga än själva religionen som bestämmer. Heltne anser att religionen bara är en spelplan för män med makt.

 

Varifrån kommer ondskan?

Caroline Eriksson, socialpsykolog, och Christoffer Carlsson, kriminolog, diskuterar ondskan och varför den kittlar författares pennor i Sverige. Tankar går från att det finns onda andar och besätter människan, omständigheter som gör att alla människor kan begå onda handlingar till psykiska sjuka människor. Hur mycket spelar arv och miljö in?

Intresset för författare som skriver inom denna genre är människans psykologi i samhälliga strukturer, enligt författarna. Att utforska vad som kan hända när vardagen sätts ur spel.

Att prata om ondska är svårt för begreppet är så diffust och spelar som ett tomrumsord, ett ord man använder när man inte riktigt vet hur man ska förklara vad som händer. Carlsson menar att det är författarens jobb att göra ordet förståeligt.

Psykotiska Fredagen

Rapport från Bok- och biblioteksmässan 2014, del 2

Boken Pillerparadoxen, av Robert Whitaker, behandlar ämnet psykiatriska mediciner, hjälper dem eller stjälper dem. I takt med att mediciner inom en disciplin tas fram brukar sjukdomarna också gå ner i antal, detta är dock inte fallet med psykiska sjukdomar, man ser att de bara ökar och ökar trots alla mediciner som nu finns på marknaden.

Forskningen frågar sig vad det långsiktiga resultatet är av psykiatriska mediciner. Studier har gjorts med mediciner vs. placebo i tidsintervaller om 2, 5 och 10 år, där man kommit fram till att personer med ex. depression har mått bättre efter 5 år utan medicin än de personer som fått med mediciner. Detta finner jag mycket intressant. Man har gjort få studier inom hjärnforskningen om hur denna reparerar sig själv på naturlig väg.

Under 60-talet undersökte man serotonin halterna i hjärnan och än idag har man uppfattningen om att depression beror på låg serotoninhalt, vilket de flesta antidepressiv mediciner balanserar ut. I USA anser man att detta är en myt, och att denna uppfattning är skapad av medicinföretagen för att sälja mer mediciner.

 

Från psykiatriska mediciner till Beckomberga.

Sara Stridberg skriver i sin nya bok om Beckomberga, ett mentalsjukhus som var öppet från 1932-1985. Hon säger att hon ville ge ett ljus över den ansiktlösa institutionen med den lilla familjen. Boken handlar om hennes pappa som satt inne på Beckomberga, det är en 4-generations roman om hur man hanterar det mörker man ärver och om det är möjligt att välja ett liv som är helt annorlunda än sin familjs. Beckomberga – ode till min familj är Saras mest personliga bok.

Hennes utmaning med boken var att skriva utifrån de sjukas perspektiv, vilket är svårt från friska ögon. Men att skrivande är ett sätt att hantera världen och läsning ska väcka frågor. Hon säger skrattande, att läsning är så farligt att det borde förbjudas. Jag tänker genast på alla diktaturer, där det skrivna ordet är det första som försakas för att tygla människors tänkande. Det är tur att vi bor i Sverige, där det fria ordet och skrivandet är fritt. Kreativitet ligger nära galenskap som man kan se i många konstnärers liv, medan vissa frodas, förtvinas andra.

 

Det otäcka könet

En bok om manlighet, att födas in i en könsroll. Redan från födseln är man förutbestämd att bli antingen riddaren eller prinsessan. Marcus Priftis har utrönt fem principer som gäller för män. På gott och ont styrs världen av det otäcka könet:

  • Tävlingsprincipen
  • Autonomiprincipen
  • Aggressionsprincipen
  • Homofobiprincipen
  • Lojalitetsprincipen

Tävlingsprincipen utgår från att mannen alltid vet bäst, även om han har fel. Det gäller att hoppa högst, och tävla i alla delar av sitt liv. Karriär, spel, idrott etc.

Autonomiprincipen handlar om att klara sig själv, både psykiskt och fysiskt. Varav män inte pratar om känslor eller skapar relationer. Fysisk klarar män av allt från att laga den söndriga koppen till att bygga hus. Den mest kända litterära personen inom autonomiprincipen är Robinson Crusoe.

Aggressionsprincipen är en princip som gör att män tror sig ha rätt det allt. Mannen tar det han vill ha. Riddaren i sagan besegrar draken och får prinsessan och hela kungariket. Aggressionsprincipen handlar även om fartdåren, jag ska fram för jag är man.

Homofobiprincipen är enbart dum och är precis det som den låter. Män ska inte gilla män. Men så länge alla män är hetero, kan man daska en annan man i baken eller på annat sätt agera homosexuellt.

Lojalitetsprincipen är den princip som gör att män exempelvis går ut i krig. Man ska vara lojal mot sitt fosterland. Man är lojal mot sina polare. Man är lojal till sin familj.

Det förenar män och dessa principer är att man talar inte om dem. De är en hemlig pakt som män emellan som bara outsagt bara finns inom könsrollen.

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Lyckans Torsdag

Rapport från Bok- och biblioteksmässan 2014, del 1

Så är man äntligen tillbaka i Göteborg och årets Bokmässa, hjärtat bultar i takt med folkets myller bland montrar och utställare. Jag passar på att gå på ett seminarium om LYCKA!

David Brax, filosof och lingvist berättar att lyckoforskningen tog fart ca 1998, man kallade det positiv psykologi. Ett tvärvetenskapligt ämne där man forskade om beteende, hjärnforskning och socialpsykologi. Det handlade om människans motivation och värderingar.

Idag anser man att man inte bara kan utvärdera hur rikt ett land är och på detta sätt se hur bra folket mår, det handlar inte bara om BNP. Idag tar mana även fram BNL – bruttonationallycka. Sverige ligger på femte plats, medan Danmark leder lyckoruset. Att se hur folket själva upplever sin tillfredställelse i livet och vardagen, har man kommit fram till att trygghet är det viktigaste vad gäller lycka. Social och ekonomisk trygghet.

00-talet kom och kritik riktades mot lyckoforskningen, man talade om lyckostress och att det fanns en fara med positiv tänkande. Människan tar onödiga risker genom att tänka positivt, exempel man kör lite fortare i en kurva eftersom olyckor inte händer mig och jag fixar det.

En av de största forskarna inom ämnet är Haybron, han går tillbaka till Sokrates och frågar människor om vardagliga situationer om vad som skapar lycka. Inom hedonismen talar man om lyckoupplevelser, livstillfredställelse, mening och emotionell stabilitet. Tillsammans kan man utröra den genuint lyckliga personen.

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium