Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
MIK

NE, Wikipedia och källkritiken

NE och Wikipedia ur källkritisk synvinkel – jätteintressant ämne som stadens gymnasiebibliotekarier nyligen har fördjupat sina kunskaper kring. Ylva Pettersson, lärare vid Katedralskolan i Skara och styrelsemedlem i Wikimedia Sverige har föreläst för vårt nätverk och vi fick många nya insikter om våra två käraste encyklopedier på nätet.

Att vi varnar våra elever för Wikipedia på grund av dess bristande tillförlitlighet är ju standard. NE lyfts ofta fram som ett kvalitetsgranskat bättre alternativ. Därför var det intressant att höra Ylva Pettersson utmana något av NE:s kvalitetsgaranti. Det största problemen med NE i detta sammanhang menar Ylva Pettersson dels är dåliga källhänvisningar, dels tycker hon att det inte ges någon vidare information om de experter vi förutsätts lita på. Dessa förhållanden har lett till att hon numera avråder sina elever från att använda både NE och Wikipedia som akademisk källa. Håller du med henne?

Efter att Ylva Pettersson lyft både poänger och problem med att använda NE i undervisningssammanhang så fick vi veta mer om organisationen bakom Wikipedia. Vi fick bland annat lära oss mer om de artiklar som dubbats som ”utmärkta”. Dessa har gått igenom en granskningsprocess där alla källor och noter har granskats, neutraliteten har synats, checklistan över att allt viktigt finns med är komplett, den senaste forskningen finns med, artikeln är välskriven och så vidare.

Men alla artiklar på Wikipedia går ju igenom en publik granskningsprocess och det är också därför som Ylva Pettersson menar att det är så intressant att anamma ett arbetssätt där eleverna utformar egna artiklar i Wikipedia. Fördelarna för lärandet handlar då till exempel om att

  • När eleverna skriver på Wikipedia får de konstruktiv feedback från en utomstående.
  • Det finns en tydlig ribba – om kvalitets- och relevanskriterierna inte uppnås blir artikeln raderad.
  • Det är en bra ingång för diskussion om källhänvisningar och för övning på att ange källor.
  • Eleverna tvingas reflektera kring upphovsrätt när de vill lägga upp bild, film, musik och så vidare.

Så fram för fler elevskapade artiklar på Wikipedia! Detta arbetssätt innebär ju att eleverna måste hitta relevant och tillförlitlig information att utgå från i sina artiklar och bli bättre på att bedöma just dessa kvaliteter. Och i och med 1-1 så skapas ju fantastiska nya möjligheter för detta. Och här kommer också gymnasiebiblioteket och gymnasibibliotekarien med in i bilden som en viktig vägledare.

I och med att Katedralsskolan 2007 införde 1-1 kunde Ylva Pettersson verkligen anamma möjligheterna att låta eleverna bli sina egna producenter i wiki-projekt, bloggar med mera. I och med detta menade Ylva att hon blivit än mer beroende av skolans bibliotek än tidigare.

Ljuv musik för våra bibliotekarieöron…

Läs mer om Ylva och hennes undervisning i en artikel i Lärarnas nyheter.

/Elin Hirschfeldt
Samordnare för Mediotekets Nätverk för gymnasiebibliotekarier

Skolbiblioteken roller i förändrade landskap

Louise Limberg och Helena Francke startar Skolbibliotekskonferensen 2013 med dagens forskningsläge, som har tre perspektiv: politik, teknik och pedagogik. Med skollagen i ryggen finns det en paradox i diskussionen om skolbibliotek, då de anses vara mycket betydelsefulla, fungerar de inte. Trots att vi har 5 olika utbildningssäten anses skolbibliotekarierna sakna pedagogisk bakgrund. Ett annat perspektiv är frågan om var elevernas röst är i debatten.

De nya skolbibliotekens förutsättning har förändrats och behovet av samspel med personal och elever emellan är viktigt vad gäller informationssökning, lärande, värderingar och användande. Stöd och hjälp bör utformas utifrån elevernas tidigare kunskaper och inte utifrån åldern. Elever vill gärna hitta rätta svar, varav nyckeln till lärandet är kunskap om vad som krävs av uppgiften. Vad gäller källkritiken intresserar i forskningen av HUR människor bedömer vad de kan lita på, då ämneskunskaper behövs för att hitta relevant information .

Vad gäller undervisningen finns det olika tolkningar och metoder för informationssökning. Ska man integrera den i samarbete med skoluppgifter eller ska man ha den separat. Jag finner att integration är mycket viktigt för att elever ska förstå vad de ska ha informationssökning till. Men även för samarbetet med lärarkåren.

Det finns även ett glapp mellan utbildningarna och praktiken. Då lärarutbildningarna inte alls tar upp ämnet skolbibliotek och vad man ska ha det till.

 

Efter Louise Limberg och Helena Francke får vi praktiska exempel på skolbibliotekens vardag av Per Johansson (@pellegjohansson), Spånga grundskola och gymnasium. Med 1-1 lösningar på skolor förändras bibliotekarien roll och förflyttas ut från den fysiska lokalen ut till eleverna och klassrummen. Biblioteket står för många behov allt från att fråga om gem och toaletter, till boktips och informationssöknings frågor. Det gäller att våga och ta plats och att tro på sig själv, men balansera det med att inte jobba för mycket.  Per talar även om vikten att prata lärarnas språk för att få gehör i lärarkåren. Efter Per tar Isabella Johansson, även känd som @BibblaBella på Twitter och Instagram, över och talar om hur man som ansvarig på fem skolbibliotek kan använda sig att sociala medier.

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Internetdagarna: Elevernas integritet på nätet

Jag hade äran att få närvara på internetdagarna, tack till Regionbiblioteket Stockholm.

Det började med att Jimmy Wales, grundaren för Wikipedia talade och det var få kul att få höra honom, efter att följt Wikipedia från att det var pest eller kolera att använda det till idag då det är ett verktyg som är här för att stanna. Wikipedia har 516 miljoner unika besökare i vecka. Deras senaste satsning, efter 12 år i branschen, är att få Wikipedia att bli gratis utan datakostnader, Wiki Zero. Det är främst i Afrika som det gör skillnad, där de flesta skolor inte har något bibliotek men de äger en smartphone.

Vad gäller övervakningen av Wikipedia redigeras den av så kallade Wikipedianer och dem är till 87 % män med medelåldern 26 år. Var är kvinnorna? Och hur gör vi för att dessa ska visa sin sida i Wikipedia. Hur påverkad Wikipedia av att det är så många män som skriver? Spelar det någon roll?

Dagens andra talare var Rebecka MacKinnon, en viktig språkrör för sekretess, åsiktsfrihet och tillsyn i digitala nätverk. Enligt 2013 Web Index ligger Sverige på topp i hur vi använder internet.  Google är helt klar en stormakt bland sökmotorer, och FB ligger på andra plats. Rebecka värnar som de fria webtjänster som i dag används, till exempel Mozilla, Creative Commons, Linux, W3C, Ubuntu och WordPress.

Elevernas integritet på nätet börjar med att Anette Holmqvist talar om Kolla källan och skolverkets roll i att internet används i skolan. Idag är det få som använder internet i den pedagogiska verksamheten och där det används är det mest i ämnet svenska och samhällskunskap. Både lärare och rektorer säger sig vilja att mer fortbildning.

Efter Anette följer Edward Jensinger, f.d. rektor på Pauli gymnasium, och som fick till ett avtal med GAFE, Google Apps For Education. Han menar att det finns ett stort behov i skolan att komma ut i molnet och att det finns fyra aspekter på det: pedagogiskt, tekniskt, juridiskt, och etiskt. Det är skolhuvudmannen som har yttersta ansvaret för att se till att dem som använder molntjänster gör det lagligt. Detta är inte fallet med alla molntjänser på internet. Han råder alla som vill skapa denna möjlighet att tala och ta med juristerna i frågan, från början, då det är en svårtolkad verklighet både tekniskt och juridiskt. Det är viktigt att syftet blir pedagogiskt och inte administrativt, då personuppgifter behövs för att skapa konton. 

Vad gäller risken att elever missbrukar internet för mobbing, svarar Edward Jensinger att det kommer vi nog aldrig att kunna stoppa. Däremot kan vi kontrollera vad vi gör när det händer, att ansvara för konsekvensen.

Jessika Hellin från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jobbar inom tre områden: tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet, alltså behovet av att skydda information. Tillgänglighet menas med rätt information i rätt tid, Riktighet är äktheten på informationen och konfidentialiteten är att endast behöriga ska kunna ha access. Vad innebär då värdefull information? Vad finns det för risker och vad kan hända? Ett exempel är kontostöld. Att sprida information, vad är ok att lägga ut om sig själv och andra? Vem är vem på nätet? Vad är sant och vad är falskt?

Diskussionsfrågor: pinkoder, inlogg och utlogg, vem kommunicerar du med på nätet, hur kollar man en källa på nätet, hur behåller man en hemlighet (eller framhåller man en på nätet), förlorade bilder eller skolarbeten (backup) när är det ok att lägga ut bilder på sig själv och andra på nätet? Många är frågorna…

Även Kristina Alexandersson undrar var går gränsen mellan personligt och privat? Vad är integritet? Rätten till att få ha hemligheter och en privat sfär. Vi har rätten att bestämma vem som vet vad och att integritet är viktigt för demokratin. Men det är svårt och situationsbundet. Hon citerar Havamal och säger: ”Anförtro dig till en, inte två, världen vet vad tre vet.” Internet gör det hela mycket svårare, där vet hela världen direkt när du postar ut en statusuppdatering. Och vi vet inte hur den informationen vi lägger ut idag kommer att användas imorgon och i framtiden. Sociala medier idag är öppna forum, där ickeinformation bestämmer din profil. Vad får vi för samhälle när alla är övervakade, vill vi verkligen leva i en sådan värld? ”Jag har inget att dölja”-argument håller inte, alla har något att hemlighålla. Vi måste ha rätten att vara fria på internet.

Integritet, skolan och Google talar sedan David Mothander om, Googles perspektiv. Han menar att det tre viktigaste områdena för Google är att säkerhet och kontroll skapar integritet. Säkerhet i mån av accessloggar, kryptering, taggtrådar och vakter och kontroll genom att kunna avgränsa sin personliga sfär på nätet. Han ställer frågan vem ska ha rätten att bestämma på nätet, användaren eller företagen? Den största utmaningen för skolan kommer att bli integritet i en digital kontext. Och källkritiken kommer bli väsentlig. Gillar man inte Google är det bara att lämna den, säger David.

Varje användare har rätten att få bestämma vad man vill dela med sig eller ge bort.

//Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium

Gymnasiearbetet och andra stora projekt

 

 Alla kommunala gymnasieskolor i Stockholm har en mängd oumbärliga resurser för skolarbetet, centralt inköpta och därför billigare för skolan.
 På den här bloggen tänker jag tipsa om godbitar som kanske gått dig förbi ?
Resurser som skolpersonal coh elever kommer åt  på skolan och utanför via Fronter.  

Jag  börjar med en av mina favoriter,  Claro Capture. När jag arbetade som lärare i samhällskunskap hade jag många elever som ägnade lång tid till  att söka på nätet men som till slut gav upp och bad om en bok. De samlade på sig artiklar i mängd men tappade källor och hade ingen överblick över det insamlade materialet.

Svaret på detta är Claro Capture  som ingår i Claro Read. Genom att aktivera Claro Capture när men surfar på nätet  kan du samla ihop text från alla sorters dokument och webbsidor, och få med källhänvisning automatisk  i en projektfil. Det blir prydligt och förpackat med  rubrik , ingress och källa.  För att systematisera det insamlade materialet kan du lägga färgmarkeringar för olika avsnitt, exempelvis metod, analys. Det underlättar i struktureringsfasen.
Vill du ha hjälp att komma igång är din skolbibliotekarien ett säkert kort. Skoldatateket har  också gjort en bra manual för att använda Claro Capure

 

 

 

 

 Elisabeth Söder