Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
NE

Källkritik i praktiken – Kan vi lita på NE och Wikipedia?

Original KällkritikYlva Pettersson satte uppslagsverken i fokus under rubriken Auktoritetstro, källor och tendens på Skolbibliotek 2015. Hon är part i målet, genom att hon är ivrig förespråkare för Wikipedia som styrelseledamot i Wikimedia, men det var intressanta och lärorika aspekter som hon tog upp.

Ylva Pettersson undervisar till vardags på Katedralskolan i Skara i religion och historia och är också vinnare av Webbstjärnan 2014 och Guldäpplet 2014 (juryns särskilda pris).

Det är framför allt via Google, Wikipedia och NE som många elever på gymnasiet letar information. Det är lätt att hamna på Wikipedia för uppslagsverket kommer ofta väldigt högt upp på träfflistan på Google. Sidorna på Wikipedia har många interna länkar och de sidor som har många länkar till sig hamnar därför högt, förklarar Ylva Pettersson.
Hon framhåller att 7 av 10 använder Wikipedia. Hälften av alla i åldern 16-26 använder Wikipedia dagligen eller varje vecka. Här refererar hon till Findahls bok Svenskarna och internet (2011).

Slipp bloggträsket med relevanta sökstrategier

Överhuvudtaget har många elever ett mycket begränsat verktygsförråd när de gör informationssökningar, anser Ylva Petersson. Eleverna hamnar ofta i ”bloggträsket”, och för att landa i mer seriösa och akademiska texter måste de anpassa sitt språk vid sökningarna, och då behöver eleverna mycket hjälp.

Källkritik gäller även bilder 

Efter Google söker många elever framför allt på Youtube. De flesta elever känner i ryggmärgen att när de läser text bör de vara källkritiska, men samma inställning avseende bild och film är inte lika given.
– När det gäller bilder har inte eleverna en källkritisk autopilot och här krävs en gemensam insats, säger Ylva Pettersson. Hon gav ett tips på webbplatsen Fotoforensics. Dit kan man ladda upp bilder för att se om de eventuellt har manipulerats.

Många elever vet att de kan gå till ”Om oss-sidan”, som de flesta webbplatser har som flik för att presentera sig som avsändare. Men där behöver eleverna också ha kritiska ögon. De kan hamna i att de tar till sig signalord som oberoende, statliga bidrag och så vidare och snabbt dra slutsatsen att avsändaren är neutral och vederhäftig. Ylva Pettersson tog upp exemplet om tidskriften Nya tiders Om oss-sida. Tidskriften är en högerextremistisk tidning, som också fått presstöd .,Tendens är svårt, påpekar Ylva Pettersson med eftertryck, och eleverna behöver hjälp.

Sociala medier

I de sociala medierna går informationsflödet i ett rasande tempo och Ylva Pettersson tycker sig se att eleverna ofta svarar först och tänker sen. Hon tog upp ett exempel på vad jag även som vuxen nog lätt skulle kunna ha missat. Det tycktes som en tweet av presidentaspiranten Donald Trump var högst aktuell som ett direkt svar på Parisattacken, men egentligen var det en retweetad tweet, vilket man skulle ha förstått om man vinnlade sig om att kolla datumet vid inlägget. Tweeten visade sig ursprungligen ha publicerats efter Charlie Hebdon-attacken.

Ylva Petterssons presentation

Varför anger uppslagsverk inte källa? 

Att vi också ska vara kritiska mot NE framgick av fler exempel. Eleverna lär sig att ”NE är en källa vi får använda”, men detta uppslagsverk har inte källhänvisningar eller referenser, påpekar Ylva Pettersson. Det är paradoxalt, tänker jag, eftersom källhänvisningar är något som vi alla uppmanar gymnasieleverna att kolla extra på vid de flesta skoluppgifter.
NE har i stället litteraturanvisningar som är tips om vidare läsning för dem som är särskilt intresserade i ämnet, framhåller Ylva. Hon passar också på att visa att en historiker som författat en text om Elisabeth av England förvisso har titeln professor i historia men är egentligen inte alls expert på engelsk renässanshistoria. Hon menar också att en del av artiklarna kan vara gamla.
– Huvudbekymret är att vi inte kan kolla upp källorna på NE, påpekar hon. Däremot kan vi kolla upp källorna på Wikipedia.

Många ansvarar för Wikipedias innehåll 

Det finns ingen ansvarig utgivare på Wikipedia, men alla som bidrar med att skriva i encyklopedin äger materialet. Och det görs uppdateringar var 40 sekunder (gäller Wikipedia i världen) . Det finns ett 70-tal administratörer på Svenska Wikipedia som ”städar” i texterna och kollar ändringar som läggs in. Administratören väljs under ett år och granskas inför omval. Alla administratörerna kollar upp sidor med senast ändrad och ser om ändringen stämmer med Wikipedias grundregel.

Ylva Pettersson vill slå ett slag för att eleverna själva använder Wikipedia och skriver texter till uppslagsverket. På så sätt lär de sig mycket om källhantering. En fördel är att de efter publiceringen ser när andra går in och ändrar i deras texter, vilka källor dessa då stödjer sig på och hur de formulerar sig. Eleverna kan då kolla upp detta och lära sig ännu mer om källhänvisningar på ett fördjupat sätt.
– Google räcker bara så långt, sen måste eleverna gå vidare och utveckla verktyg i sin källkritik, säger Ylva Pettersson.

Texterna i Wikipedia ges en tillförlitlighet genom att andra granskar texterna, hävdar Ylva Pettersson. De artiklar som läses ofta i Wikipedia är de mest tillförlitliga. Sedan 2007 har ett kvalitetsarbete bedrivits som inneburit att bland annat källhänvisningar börjat anges. Allt seriösare medarbetare har också sällat sig till skrivarskaran.

Tips inför lektion i källkritik med eleverna

Hennes tips till eleverna i deras bedömningar av materialet i Wikipedia är att kolla källhänvisningarna och även gå in under historiken och se när sidan senast ändrades och kontrollera om det förekommer en diskussion i ämnet, vilket dokumenteras fortlöpande. Flikarna Historik och Diskussion finns i menyraden överst på artiklarna.

På slutet av seminariet provade den grupp som jag var med i tipsen genom att bland annat kolla på pronomenet hen. Det var kul!

Monica Wallenius
Bibliotekarie på Kärrtorps gymnasium

NE, Wikipedia och källkritiken

NE och Wikipedia ur källkritisk synvinkel – jätteintressant ämne som stadens gymnasiebibliotekarier nyligen har fördjupat sina kunskaper kring. Ylva Pettersson, lärare vid Katedralskolan i Skara och styrelsemedlem i Wikimedia Sverige har föreläst för vårt nätverk och vi fick många nya insikter om våra två käraste encyklopedier på nätet.

Att vi varnar våra elever för Wikipedia på grund av dess bristande tillförlitlighet är ju standard. NE lyfts ofta fram som ett kvalitetsgranskat bättre alternativ. Därför var det intressant att höra Ylva Pettersson utmana något av NE:s kvalitetsgaranti. Det största problemen med NE i detta sammanhang menar Ylva Pettersson dels är dåliga källhänvisningar, dels tycker hon att det inte ges någon vidare information om de experter vi förutsätts lita på. Dessa förhållanden har lett till att hon numera avråder sina elever från att använda både NE och Wikipedia som akademisk källa. Håller du med henne?

Efter att Ylva Pettersson lyft både poänger och problem med att använda NE i undervisningssammanhang så fick vi veta mer om organisationen bakom Wikipedia. Vi fick bland annat lära oss mer om de artiklar som dubbats som ”utmärkta”. Dessa har gått igenom en granskningsprocess där alla källor och noter har granskats, neutraliteten har synats, checklistan över att allt viktigt finns med är komplett, den senaste forskningen finns med, artikeln är välskriven och så vidare.

Men alla artiklar på Wikipedia går ju igenom en publik granskningsprocess och det är också därför som Ylva Pettersson menar att det är så intressant att anamma ett arbetssätt där eleverna utformar egna artiklar i Wikipedia. Fördelarna för lärandet handlar då till exempel om att

  • När eleverna skriver på Wikipedia får de konstruktiv feedback från en utomstående.
  • Det finns en tydlig ribba – om kvalitets- och relevanskriterierna inte uppnås blir artikeln raderad.
  • Det är en bra ingång för diskussion om källhänvisningar och för övning på att ange källor.
  • Eleverna tvingas reflektera kring upphovsrätt när de vill lägga upp bild, film, musik och så vidare.

Så fram för fler elevskapade artiklar på Wikipedia! Detta arbetssätt innebär ju att eleverna måste hitta relevant och tillförlitlig information att utgå från i sina artiklar och bli bättre på att bedöma just dessa kvaliteter. Och i och med 1-1 så skapas ju fantastiska nya möjligheter för detta. Och här kommer också gymnasiebiblioteket och gymnasibibliotekarien med in i bilden som en viktig vägledare.

I och med att Katedralsskolan 2007 införde 1-1 kunde Ylva Pettersson verkligen anamma möjligheterna att låta eleverna bli sina egna producenter i wiki-projekt, bloggar med mera. I och med detta menade Ylva att hon blivit än mer beroende av skolans bibliotek än tidigare.

Ljuv musik för våra bibliotekarieöron…

Läs mer om Ylva och hennes undervisning i en artikel i Lärarnas nyheter.

/Elin Hirschfeldt
Samordnare för Mediotekets Nätverk för gymnasiebibliotekarier