Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Thorildsplans gymnasium

Skolbibliotek 2015

Under hösten 2015 fick jag genom Medioteket gå på en riktigt bra konferens: Skolbibliotek 2015 som anordnades av Teknologiska Institutet. Konferensens syfte vara att peka på skolbibliotekens betydelse i skolans verksamhet och att det genom samarbete går att bygga en verksamhet med goda förutsättningar för eleverna och för deras utveckling. Under konferensen fick vi möta personer, både föreläsare och deltagare som brinner för sitt arbete och denna fråga. Vi fick lyssna på hur man kan skapa ett pedagogiskt samarbete och tänka runt verksamheten, hur man kan öka läslusten och läsförståelsen hos eleverna. Sammanlagt fick vi ta del av sju praktikfall och två workshops i källkritik och informationssökning.

Den första föreläsningen hölls av Anne Ljungdahl, skolbiblioteksutvecklare. Hennes föreläsning hette Mål för skolbibliotek: och konsten att göra en handlingsplan. I sin föreläsning tog hon upp och gav deltagarna handfasta knep i hur man gör en handlingsplan för skolbibliotek.

  • Vad bör en handlingsplan innehålla?
  • Vem gäller målen för?

Anne menar att en handlingsplan bidrar med att öka elevers lärande, blir lättare för rektor att ta ansvar, att styra och leda, att lättare utforma kollegialt lärande och marknadsföra biblioteket, att verksamheten går att följa upp och man lättare kan utveckla skolan/biblioteket, skolorna blir likvärdiga och därigenom ökar tillgängligheten. Vidare kan man genom en handlingsplan utföra kvalitetsarbete på sin verksamhet. Sist men inte minst man får Skolinspektionens gillande menar Anne. Förutom handlingsplanens innehåll trycker hon även på vikten av bemannade skolbibliotek och menar att 1 heltid per 500 elever ska finnas på plats och vara bemannat under dagtid av utbildad och kompetent personal. En skolbibliotekarie har ju flera kompetenser, som media- och bibliotekskompetens, didaktisk- och social kompetens vilket är viktigt i skolans värld.

En annan viktig del är att titta på målgruppen som biblioteket skall arbeta emot, hur många elever finns i respektive årskurs, hur många elever är pojkar respektive flickor, hur många elever finns det med läsnedsättning och hur många elever finns det med annat modersmål? Vilka är de i så fall? Att ha en bra översikt av dessa målgrupper innebär att man kan se vilka resurser, förutsättningar och ramar som behövs men även belysa det som redan finns.

Anne menar att det är viktigt med en mål- och handlingsplan för att skolbiblioteken skall utvecklas till en att vara en naturlig del av skolans pedagogiska verksamhet och aktivt bidra till ökad måluppfyllelse. En bra struktur bör finnas för målgruppen, men även inom intern- och extern samverkan. För att kunna se om det man gör är relevant för verksamheten bör man även genomföra en kontinuerlig uppföljning av verksamheten. Hon ger exempel på SMART modellen, ursprungligen en engelskspråkig modell som man kan använda i juste detta syfte. Vidare bör man uppdatera handlingsplanen en gång per år för att verksamheten skall fungera och må bra.

Som sagt en intressant föreläsning och jag tror som Anne att genom att införa handlingsplaner på skolbiblioteken kan man skapa likvärdiga bibliotek ute på skolorna vilket borde vara ett mål för alla att uppnå inom skolans värld.

Varför finns tre av Sveriges 16 bästa skolbibliotek i Lund?

Två av bibliotekarierna, Petra Romberg och Lotta Davidson-Bask, från Polhemsskolan i Lund menar att det finns flera faktorer som har påverkat varför just så många skolbibliotek i Lund och de själva fått utnämningen Skolbibliotek i världsklass, Årets Skolbibliotek och Årets skolbibliotekarie. Båda menar att det framförallt beror på att man redan sedan 1970 haft skolbibliotekscentral, bemannande skolbibliotek där budgeten för varje elev är 60: -, modellbibliotek, driftiga skolbibliotekarier, läsfrämjande verksamhet och ett stort kollegialt utbyte. Även kommunens Biblioteksplan och kompetensutveckling för bibliotekarierna inom Biblioteks & Informationsvetenskap har påverkat denna positiva trend. Polhemsskolans framgångskoncept för att skapa ett bibliotek för alla elever och vägen till att få utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass har nåtts genom att de utvecklat en handlingsplan för sin verksamhet, de har ledningens fulla stöd, skapat en tydlig struktur och har en bra förankring i skolan och att det skall finnas fackutbildad personal med erfarenhet i biblioteken. För att uppnå en likvärdighet för alla elever skapade bibliotekarierna en handlingsplan tillsammans med rektorn och olika samarbetsgrupper, en process som tog ett år. Polhemsskolan har 2350 elever ca 200 pedagoger, två bibliotekarier, en assistent och man har både teoretiska och praktiska program, språkintroduktion och spetsutbildning i matematik och fysik. Det är således en stor skola vilket innebär att man måste vara strukturerad för att kunna nå alla inriktningar och alla elever. För att kunna bygga upp och få ett fungerande skolbibliotek måste även biblioteket få en bra budget från skolan för att kunna anpassa sina resurser till elevernas lärande och kunskapsutveckling. De har därför tio databaser, däribland EBSCO som är anpassade till gymnasielever, 20 000 volymer, fyra dagstidningar och 50 tidskrifter. Eleverna skall inte behöva resa eller besöka folkbibliotek för att kunna hitta information till sina skolarbeten.

Lotta och Petra visade i sin föreläsning sitt starka engagemang för att utveckla skolbiblioteken, visa hur viktigt det är med fungerande skolbibliotek och hur man kan arbeta för att eleverna skall uppnå måluppfyllelserna i skolan.

Konferensen var mycket givande och många nya tankar väcktes.

// Tehres Lindskog

Verksamhetsansvarig på Thorildsplans gymnasium

 

 

Lundautmärkelserna

Världsklass:

  • 2015 Backaskolan, Gunnesboskolan, Polhemskolan
  • 2014 Backaskolan, Gunnesboskolan, Lerbäckskolan
  • 2013 Hagalundsskolan, Lerbäckskolan, Norra Fäladens skolområde

Årets skolbibliotek:

  • 2011 Norra Fäladens skolområde
  • 2000 Gunnesboskolan

Årets skolbibliotekarie:

  • 2009 Klara Önnerfält och Lotta Davidson-Bas
  • 2003 Christina Lundborg

Kriterier
Ett skolbibliotek i världsklass:

  • är en tydlig del av skolans pedagogiska vision.
  • samverkar med skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande.
  • stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld.
  • stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier.
  • erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras lärprocesser.
  • har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medieanvändning.

En skola i världsklass har skolbibliotekarier som:

  • är effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna
  • ger eleverna verktyg för källkritik
  • lär eleverna navigera i informationsflödet och hantera sin digitala identitet
  • är navet i den digitala kunskapsskolan!

Bokcirkeln BOOX365 ger eleverna vidgad läsning

På Thorildsplans gymnasiebibliotek har bokcirkeln BOOX365 funnits i flera år för de elever som är intresserade och nyfikna av både läsning och kultur i olika yttringar. Tanken med cirkeln är att blanda skönlitteratur, teater, bio, poesi, poetry slam om vartannat. Att först läsa boken och diskutera stil och innehåll för att sedan gå och se den som film eller teater är också ett  roligt sätt att nå litteraturen på. Eller att först läsa dikter för att sedan gå och lyssna på en panel som diskuterar författaren och hens verk ger eleverna en mycket större förståelse och upplevelse av både verken och författarna än att bara läsa dikterna tyst för sig själva. Ett bra pedagogisk grepp. Det kan öppna ögonen för det svåra och kanske obegripliga och det ger eleverna nya upplevelser och nya mötet med en konstform som de kanske annars inte har tillgång till. Genom att blanda dessa konstformer får man en till dimension i det man läser.  Samtidigt är det otroligt givande och roligt att  göra någonting tillsammans. Här är inte antal elever det viktiga utan att man gör det tillsammans som spelar någon roll. Alla är aktiva med att ta fram vad som skall göras under läsåret vilket gör det mycket roligare, som bibliotekarie styr jag bara upp verksamheten.

BOOX365 på Kafé Klara, Kulturhuset BOOX365 på Kafé Klara, Kulturhuset

I november månad läste vi poesi, Frank O´Haras dikter (1926-1966). En amerikans avantgardist som tillhörde den första generationen i New York-skolan och som gick bort alldeles för tidigt.Vi började med att läsa om hans liv och ett antal dikter för att sedan diskutera dem och gå till Kulturhuset, Kafé Klara, för att lyssna på Jonas Brun, Jenny Tunedal och Gunnar Harding när de samtalar om Frank O’Haras författarskap under ledning av Ida Linde och Staffan Göthe läser hans dikter. Det blev en bra upplevelse för alla oss i cirkeln och vi kunde därigenom tolka och förstå hans dikter mycket lättare efter att vi hört panelen samtala om honom och hans dikter blivit upplästa av Staffan Göthe. Det blev en fantastiskt trevlig kväll!

Jonas Brun, Jenny Tunedal och Gunnar Harding när de samtalar om Frank O’Haras författarskap under ledning av Ida Linde Jonas Brun, Jenny Tunedal och Gunnar Harding när de samtalar om Frank O’Haras författarskap under ledning av Ida Linde

Nu kör vi ingång processen med att skriva egna dikter i formen poetry slam, en tävlingsform i estradpoesi, med bokcirkeln. Vi kommer gemensamt med lärare på skolan arbeta med poetry slam i undervisningen. I vår kommer jag även att bjuda in en föreläsare som kan inspirera oss vuxna och elever i skapandet av poetry slam. Projektet slutar med att vi läser upp våra alster och förhoppningsvis vågar tävla mot varandra.

//Tehres Lindskog,

Bibliotekarie på Thorildsplans gymnasium

Makerspace på THG-biblioteket

Vecka 43 var det premiär för Makerspace på Thorildsplans gymnasium, självklart i skolans bibliotek! Därmed hakade skolbiblioteket påMakerspace02 succétrenden från de senaste åren med workshops, dit man kan gå för att utveckla egna projekt med inriktning på teknik och natur – eller för att delta i andras projekt. Att bara lite diffust hänga, det går också bra. Man kan jobba enskilt eller i grupp. Konceptet passar bra på bibliotek och tar tillvara elevernas synpunkter. Det är både socialt och lärorikt, tycker Thorildsplans bibliotekarier, Tehres Lindskog och Einar Spetz. På ett Makerspace bygger verksamheten på deltagarnas önskemål.

Vid den första träffen kunde deltagarna bland annat bygga Mindstormrobotar, koda i Arduino, Scratch och Python samt undersöka hur en minisorteringsanläggning skiljde legobitar åt, beroende på deras färg.  Redan vid nästa tillfälle ska deltagarna kunna tillverka DNA-smycken och eget papper. Meningen är att Makerspace ska arrangeras på THGMakerspace01 en gång i månaden. Vid Thorildsplans Makerspace medverkar också lärarna Hamada Sidqi, teknik, och Lars Björklund, naturämnen.

Jämfört med andra Makerspaceverkstäder finns några skillnader. Thorildsplan har ingen maskinpark – än. Tehres har funderat på att skaffa symaskiner. Beroende på vilka aktiviteter det blir, kommer Makerspace säkert flytta runt i skolbyggnaden.

Några Makerspacelänkar

Stockholm Makerspace
Makertjej
Creating School library Makerspace
School Library Makerspace Resources

Lilla Thorildspriset och spökskrivare i biblioteket på samma dag!

Världsboksdagen måste firas med pompa och ståt vilket även gjordes med råge i biblioteket på Thorildsplans gymnasium. Dagen firas runt om i världen för att uppmärksamma yttrandefrihet, tryckfrihet och för att visa på vikten av upphovsrättslagen och att ge tillfälle att hylla författare och sprida glädje kring böcker och läsning. Vi hade gjort ett digert program med föreläsningar, musik, invigning av vår Regnbågshylla och för att tillkännage vinnaren av Lilla Thorildspriset, vår egen novelltävling.

Lennart föreläser

Spökskrivaren Lennart Guldbrandsson höll en fantastisk föreläsning om vad en spökförfattare är och hur han arbetar och gav våra teknikelever olika tips på hur man kan skapar text. Att vara spökförfattare innebär sekretess, men Lennart avslöjade att han alltid väver in en ledtråd om att det är han som är författaren av boken. För att lyckas som författare använder sig Lennart av Robert A. Heinlein´s 5 regler;

  1. Du måste skriva
  2. Du måste skriva färdigt
  3. Du måste sluta skriva om texten om du inte får en utförlig order från förläggaren att skriva om
  4. Du måste skicka in din text till förlaget
  5. Du måste skicka ut din text tills den har sålts

Förutom dessa regler måste du ju såklart även ha en fantastisk ide, struktur, rollfigurer och argument. Lennart pratade varmt om hur man skriver och skapar text. Eleverna ställde många intressanta och bra frågor till honom som gav dem en djupare förståelse om skapandeprocessen som de kan ta med sig när de skriver både skolarbeten och i övriga livet. En mycket bra föreläsning som förhoppningsvis leder till mer skrivande.

Regnbågshyllan invigs av No
Efter föreläsningen fick vi höra på lunchmusik av Carina, Oscar, Tobias och Robert och fortsatte sedan med dagens program, invigningen av Regnbågshyllan. Under året som gott har biblioteket samarbetat med skolans HBTQ-förening för att få fram bra material till Regnbågshyllan. No som startade upp föreningen var vår invigningstalare och berättade om vikten av att synliggöra och bidra till förståelse och tolerans mellan människor. Och självklart måste vi som bibliotek hjälpa till med det.

No

Vinnaren av Lilla Thorildspriset
Som sista punkt tillkänngav vi vinnaren av Lilla Thorildspriset, en novelltävling och en fortsättning på vårt projekt Läsdagen som vi hade för alla ettor i höstas. Tanken med projektet, Läsdagen är att vi alla i större utsträckning på skolan skall diskutera läsning och skrivande i olika former för att öka elevernas nyfikenhet, lusten att läsa och läs- och skrivförståelsen. Det är även viktigt att eleverna får lyssna på, prata om skrivandeprocessen och att möta en livs levande författare som är verksam så att skrivandet inte bara ses som en företeelse för andra och någonting ouppnåeligt. Vi fick in många bidrag från våra elever och det var oerhört jämnt eftersom alla noveller var fantastiska. Vår förstapristagare blev Kapi Makanda med novellen Thorildsplans hemlighet och Robert Jonsson blev vår andrapristagare med novellen Tavlans hemlighet.

//Tehres Lindskog & Einar Spetz
Thorildsplans gymansiebibliotek

Bilder: © Tehres Lindskog

Stadsvandring med Orvar Odd och Thomas Thorild!

Gruppbild av Boox 365 på Snoilskyvägen. Gruppbild av Boox 365 på Snoilskyvägen.

”Särdeles trevligt hade vi äldre gentlemän när vi togo våra adepter Boox 365 på stadsvandring bland Fredhälls gator. Vi talade om oss själva ståendes vid våra egna gatunamn, favorittemat för Thomas Thorild…jag Orvar den store kritikern är lite blygsammare, vi hade diktkör, spelade Mando Diao, berättade om Ernst Ahlgren, Gustaf Fröding, Erik Johan Stagnelius och Carl Snoilskys författarskap och leverne. Samtidigt passade jag Orvar på att berätta om Kungsholmens utveckling som stadsdel, visade kartor från olika århundraden och att läsa dikter. Stagnelius tog med oss på en härlig färd med diktläsning och rim.”

Vi på Thorildsplans gymnasiebibliotek provade en ny metod att berätta om författare och dess samtid genom att ha ett rollspel för vår bokcirkel Boox 365. Vi genomförde en stadsvandring för våra elever i stadsdelen Fredhäll, Kungsholmen, eftersom det finns så många vägar där med författarnamn. Författarnamnen kom till på 30-talet och det finns åtskilliga att välja och vraka mellan efter deras personligheter och skrivsätt. Det var ofantligt kul att få gestalta Orvar Odd, Thomas Thorild och övriga personer och eleverna ställde många bra frågor om författarna och olika epoker.

/Tehres Lindskog & Einar Spetz
Thorildsplans gymnasiebibliotek