Våra yngsta elever skapar berättelser med digitala verktyg

Onsdagen den 30e januari hade vi förmånen att få höra Ewa Skantz Åberg föreläsa om hur sexåringar och elever i de allra första skolåren skapar berättelser med digitala verktyg.

9DE94BF5-2FFF-43AC-A3D1-5851C38B01FC

Frågor som Ewa ställde i sitt avhandlingsarbete var:

  • På vilka sätt förmedlar den digitala teknologin, andra kulturella verktyg och lärarens stöttning barnens berättaraktiviteter?
  • Vilka pedagogiska utmaningar uppstår i teknologi-medierade aktiviteter inom ramen för förskoleklassens kontext.

Studiens fokus låg på själva berättandet. Berättande är något som pågår hela tiden och medför en social aktivitet där lyssnarens bekräftelse är viktig för att upprätthålla berättandet.

BE278BF2-C354-454B-9079-2D1178612CBD

Lärarens attityder till digitala verktyg och den egna konpetensen spelar en stor roll för användningnen i ett pedagogiskt syfte. Det en lärare bör kunna är pedagogik och didaktik, innehållet och teknologin. Läraren är central för vad som händer och det lärande som kan ske i klassrummet. Lärare och barn har ofta olika perspektiv på den digitala aktiviteten.  Det är lätt att missbedöma barns digitala intresse och deras digitala kompetens.

Den digitala teknologin påverkar literacy aktiviteterna i klassrummet. När elever skriver digitalt blir texterna längre, innehållet blir tydligare och vokabuläret ökar. När läraren integrerar teknologi och lärande i att använda digitala verktyg med själva berättandet skapas ett sammanhang för skrivaktiviteten som är meningsskapande.

E38CF4B1-71FB-4503-908B-3F5630E73129

I sitt avhandlingsarbete undersökte Ewa vilka aktiviteter som uppstår när sexåringar instrueras att parvis skapa berättelser med olika typer av digitala teknologier. Hon fann att lärarens instruktioner och stöd hade stor betydelse. Barnens berättelser och hur dessa växer fram beror till stor del på vilka instruktioner barnet får samt hur förskolläraren stöttar under arbetet. Att arbeta med digitala verktyg innebär att kunna arbeta med text, bild och ljud. Teknologin erbjuder auditivt stöd av talsyntes, illustrerade digitala bilder och en hel färgpalett. Aktiviteterna erbjöd barnen tillfällen till kreativt berättande, symboliskt tänkande och utforskande av de meningserbjudanden som teknologin erbjuder.  Samtidigt uppstod svårigheter att etablera ett gemensamt fokus för lärarna och barnen. Det  visade sig att barnen hade svårigheter att samtidigt hantera både teknologin och skriftspråket. 

Det visade sig att barn och lärare uppfattade uppgiften på olika sätt. Barnen uppfattade uppgiften som ett sagoberättande. Läraren uppfattade uppgiften som en skrivuppgift. Det ledde till att läraren gav stöttning kring enbart skrivkonventioner och teknologi. I ett annat exempel medverkar teknologin till ett estetiskt och visuellt berättande för barnen snarare än att utveckla deras muntliga berättande som är lärarens målsättning. Något som förvånade Ewa var att barnens visuella upplevelse spelar stor roll för hur berättelserna tar form.

644CAFFC-8E9B-43F9-BC14-11908E1AC81D

Resultaten visar att barnen, samtidigt som de övar färdighet att gemensamt arbeta fram en berättelse, måste lära sig hur man hanterar både den digitala teknologin och skriftspråksystemet som till viss del visar sig vara krävande och bidrar till att berättandet stundtals blir underordnat. Detta sker samtidigt som de övar färdigheten att gemensamt arbeta fram en berättelse.

Resultaten visar också på nödvändigheten av att förskollärare undervisar utifrån ett lärandemål. Förskolläraren måste medvetet organisera aktiviteter, introducera begrepp och välja teknologier som motiverar och stöttar barns möjligheter till lärande av det specifika innehållet. 

Frågan är förstås vilka didaktiska utmaningar lärare ställs inför! En utmaning är att utveckla barnens berättande parallellt med att de lär sig behärska den digitala tekniken och själva skrivandet. Handhavandet av verktygen får inte bli överordnade det pedagogiska arbetet med att utveckla berättandet.

En annan utmaning är att ge instruktioner. Relationen mellan instruktion och lärande är komplex. Instruktioner behöver uppfattas och förstås av deltagarna. Hur instruktionen formuleras och förmedlas samt vilken stöttning som ges har stor betydelse för hur barnens berättande kommer att gestalta sig och hur de slutliga alstren blir.

Likaså visar talordning och turtagning under skapandet av en berättelse att barnen inte alltid är överens om vad som ska hända i berättelsen. De kan tala förbi varandra och utifrån olika perspektiv. Det blir ibland problematiskt att transformera ner det muntliga berättandet till en gemensam berättelse.

8408FFE1-2F16-4326-814B-79232B1D30B2

Sammanfattningsvis menar Ewa att svårigheterna låg i att skapa ett gemensamt fokus samt att se till att berättandet inte blir underordnat.

Resultaten pekar på nödvändigheten av att förskollärare utifrån ett lärandemål medvetet organiserar aktiviteter, introducerar begrepp och väljer teknologier som motiverar och stöttar. (Ewa Skantz Åberg)

30057ED1-5735-40A3-B940-396F69485594

Referenser:

Skantz Åberg, E. (2018). Children’s collaborative technology-mediated storymaking. Avhandling inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.

forskning.se (180523): Lärarens roll viktig vid barns digitala berättande.

Skolportens intervju med Ewa Skantz Åberg (180607): Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar.

Snart sportlov och dags för ”quiz!?

Läsa måste man annars …. eller hur!? På sportlovet ska man sporta men glöm inte att läsa. Passande nog så bjuder LegiLexis lässtimulerande sajt jagharläst.se på ett quiz, dvs. en frågesport. Temat för quizen är sant eller falskt. Bästa tänkbara val, eller hur!? Dels har årets tävling En bok i världen inom Barn och böcker temat sanning. Dels är källkritisk förhållningssätt något som finns i kursplanerna.

Alla som deltar i tävlingen  erbjuds ett antal bok-afterworks, som är en form av inspirationsseminarier för lärarna. Måndag kväll den 4e februari arrangerade Lena Fontin ett sådant bok-afterwork med verksamhetschefen för LegiLexi Sofia Norén som föreläsare. Mycket uppskattat och så fick vi en påminnelse om sportlovsläsningen.

Informationen kring sportlovs-quizet lyder:

Under sportlovet utmanar vi till ett fakta-quiz varje dag. Svara på tre ”Sant eller Falskt” frågor och tävla gärna mot kompisar eller familjemedlemmar om vem som vet mest med våra kluriga frågor!

Det här är vad du möter. En härligt sportlovsinspirerad sajt. Snöflingor som man kan undra om de är små sant/falsk virusfigurer. Klicka på rutan med veckodag och lös dagens fråga!

sportlovs quiz

Du kan ladda ner information till eleverna i pdf-form: HÄR 

Diplom till eleverna laddar du ner HÄR.

För dig som har erfarenhet av att arbeta med LegiLexi i din undervisning ordnar vi en fördjupningseftermiddag med fokus på hur jag som lärare kan utveckla mitt sätt att arbeta med analys och planering av fortsatt undervisning utifrån resultaten. Du som anmäler dig får gärna ta med egna elevexempel ur LegiLexi analyserna. Sofa Norén kommer också att låta oss skärskåda avidentifierade analysexempel som hon har med sig och utifrån olika frågeställningar. Vi ser att du helst har hunnit genomföra två testomgångar med dina elever. Låter det spännande!? Du kan fortfarande anmäla dig till detta fördjupningstillfälle! Läs mer och anmäl dig här: anmälan till 5/3. Som alltid hittar du förstås information samt anmälningslänk i kalendariet på PedagogStockholm!

Jag mejlar ut bekräftelser senast under vecka 9.

Referenser:

Jag har läst: https://www.jagharläst.se

LegiLexi: https://www.legilexi.org

Härligt att få vara med ”på golvet”!

Att presentera hur kartläggningsmaterial ska användas är en sak, hur det sedan blir i verkligheten ute på golvet är en annan sak. Många faktorer påverkar utfall och barnens upplevelse. Förutsättningar och undervisningsmiljöer skiljer sig åt. En klass har tillgång till grupprum och gått om plats. En annan klass har 33 elever inträngda i ett enda rum. Antal barn i en förskoleklass kan vara 20 barn lika gärna som 33! Organisationen kan se olika ut. På en skola gäller ämneslärarsystem ända från förskoleklass med olika förskolelärare i svenska och matematik och på en annan skola har man klasslärarsystem med en och samma lärare i de flesta ämnena. I en del klasser har alla barnen svenska som modersmål och i andra talas nästan lika många språk som det finns barn i klassen. Det kan till och med vara så att alla barnen är födda i Sverige men eftersom svenska inte talas i bostadsområdet så har barnen brister i sin svenska. Just därför strävar jag efter att besöka klasser i olika miljöer för att se hur lärarna förhåller sig till och anpassar sin undervisning efter givna förutsättningar. Häromdagen besökte jag Åsa GustafssonSjöstadsskolan.

Jag bjöds på en inspirerande dag med 26 sexåringar och deras lärare Åsa som lyckats när det gäller att skapa arbetsro, intresse och nyfikenhet hos barnen, förvånansvärd självständighet hos barnen och en bra lärandemiljö.

Syftet med mitt besök var att jag skulle få delta när Åsa arbetade med aktiviteter i kartläggningsmaterialet Hitta språket.

Vi träffades lite innan barnen började så att vi fick talas vid lite först. Barnens skoldag började med sedvanlig samling med gemensamt samtal kring bland annat veckodag, datum, närvaro, årstid, hur många dagar de gått i skolan konkretiserat med ännu en kula i burken och några utvikningar från barnen om saker de ville berätta. Åsa fångade tillfället i flykten, dvs. när barnen spontant ville berätta om något, och lät det bli momentet att berätta så andra förstår.

På samlingsmattan framför barnen och Åsa fanns en täckt hög. Nyfikenheten och intresset var stort när det blev dags att täcka av tyget och se vad som gömde sig under.

Åsa2

Åsa gick igenom alla spel som låg framför barnen. De hade i stort sett spelat alla spel tidigare så genomgången var endast en repetition för att Åsa skulle vara säker på att alla kom ihåg hur man spelade. Barnen var indelade parvis och varje par skulle ställa sig tillsammans, tala om och komma överens om vilket spel de ville välja. Detta klarade alla galant! Mycket imponerande att se hur de smidigt kom överens och gjorde sina val utan en endaste krock i önskemålen. När Åsa kollat av att alla var klara med sina val så fick barnen i uppgift att sprida sig i klassrummet och ute i det gemensamma rummet, Havet, och spela. Åsa själv tog med sig en liten grupp med fyra elever för att spela några av de uppgifter som ingår som aktiviteter i Hitta språket. Efter att ha gjort några övningar hämtade hon in en ny grupp för att på så vis arbeta sig igenom klassen.

Åsa1

En av aktiviteterna gällde att ta ett kort, beskriva vad barnet ser på kortet och kamraterna får gissa vad som visas på kortet. Åsa modellerade hur det gick till och sedan fick barnen göra samma sak. Barnens upplevelse var att de lekte en beskriv och gissa vad som visas på kortet lek.

Nästa lekaktivitet var att berätta om något och sedan låta barnen berätta om olika händelser som Åsa gav dem i uppgift att berätta om. Uppgifterna tog Åsa ur kartläggningsmaterialet. Åsa modellerade genom att berätta om exempelvis när hon borstar tänderna eller åker till landet. Barnen fick i uppgift att berätta om bland annat:

  1. hur går det till när du åker till träningen. Berätta med start hemifrån tills du är framme och börjar träningen.
  2. hur du går från din hall hemma ända fram till skolan
  3. en vanlig dag i skolan (förskoleklass). Barnen berättade om vad de gör först följt av vad de gör sen.
  4. vad du gjorde igår i skolan.
  5. något du tycker om att göra

Tredje aktiviteten Åsa gjorde med barngrupperna gällde att följa en instruktion. Här handlade det om att lyssna på vad Åsa viskade i örat och sedan utföra instruktionen. Barnen bads exempelvis att:

  1. gå till mattan, lägg dig på magen och vinka.
  2. gå till mattan, lägg dig på rygg och vifta med armarna.
  3. lyft en stol och gå och ställ den vid ett annat bord.
  4. gå till dörren, säg ditt namn och kom tillbaka till mig.
  5. gå till en vägg, knacka på väggen och kom tillbaka.

Alla barnen visade tydligt att de tyckte att alla uppgifterna var roliga lekar. De visade stort intresse för hur kamraterna gjorde sina uppgifter och de deltog uppmärksamt och engagerat. Det var glada miner och många skratt.

Åsa och jag diskuterade i mellantid hur man skulle kunna utmana barnen i och med att det gick så lätt. Åsa provade att efter att barnen fått sin instruktion och utfört uppdraget låta de andra barnen fundera över vad Åsa egentligen sagt att barnet skulle göra. Detta visade sig mycket svårare än att följa instruktionen. Trots att de sett kamraten exempelvis gå till mattan, lägga sig på magen och vinka kunde de inte själva formulera hur den ursprungliga instruktionen Åsa hade viskat i örat på kamraten hade varit formulerad. Värt att fundera över men också att utmana eleverna med som en uppgift på  nästa nivå.

När läraren arbetar med aktiviteterna anser jag att det är bra att reflektera tillsammans med kollegor över hur man som lärare kan göra för att lägga in en progression i uppdragen. En instruktion kan till exempel ges i olika antal steg. Fler steg i instruktionen gör det svårare att utföra den. Frågan är också om vissa instruktioner är svårare än andra!?

Desto mer jag som lärare funderar och reflekterar över det jag och klassen gör, över vad som gör en uppgift lättare/svårare och om det som gör uppgiften lättare/svårare är olika saker för olika barn desto mer kommer jag att få ut av en sådan här kartläggning. Jag anser också att det är viktigt att komma ihåg att kartläggningen ska göras inom ordinarie undervisning och inte tillåtas bli ett moment vid sidan om. Den här dagen var en vanlig dag med en vanlig klass och en vanlig lärare. 26 barn varav två sjuka gjorde att det var 24 barn kvar som arbetade i olika smågrupper och växlade om mellan olika svenskuppgifter och att sitta och spela spel med Åsa. Med sig hade Åsa också två fritidskollegor. Barnen själva uppfattade att det var roliga spel de spelade med Åsa.

Det var inspirerande att få delta en dag och jag hoppas att ni är fler där ute i förskoleklasserna som låter mig komma på besök när ni arbetar med Hitta språket. Avslutningsvis vill jag säga: Stort tack, Åsa!

Kära läsare, dela gärna dina erfarenheter från kartläggningsarbetet i din klass! Berätta gärna också hur du utmanar elever med uppgifter som är lite svårare. Hur få du in progression och utmaningar i aktiviteterna i kartläggningen med Hitta språket respektive Hitta matematiken?

Hitta matematiken

Äntligen! Nu finns det en kurs kring kartläggningsmaterialet Hitta matematiken! Det är min kollega Matilda Östman som håller i dessa. Du hittar kurserna i kalendariet på PedagogStockholm. Dock är de fullbokade men det kommer fler framöver.

Först fick vi en kort introduktion om läsa-skriva-räkna garantin (Skolverket 2018) och en bakgrund till kartläggningsmaterialet.

IMG_2853

Den formulering i kartläggningsmaterialet som väckte flest frågor var  ”att identifiera elever som visar vanliga missuppfattningar”. Vi återkom till frågan under eftermiddagen och fick utrymme att diskutera den.

Vi diskuterade också termerna kartlägga och bedöma och vad vi lägger in i dem. Läs gärna det tidigare inlägg jag har skrivit om termer och definitioner av dessa: Intressanta frågor kring bedömnings- och kartläggningsstöden (190106).

När läraren arbetar med sina elever är en ledstjärna att materialet ska ge barnen möjlighet att visa ett matematiskt intresse. Detta ingår i materialets fem olika aktiviteter. Matilda visade ett axplock ur kartläggningsmaterialet som vi sedan också fick arbeta praktiskt med i mindre grupper. Mycket uppskattat!

IMG_2854

Avslutningsvia diskuterade vi några frågor som exempelvis:

  • Vad ska jag börja med?
  • Finns det tillfällen utanför klassrummet då jag kan läsa av en del av aktiviteterna?
  • Hur kan jag anpassa uppgifter inom klassrumsundervisningen för att möta alla elevers behov och intressen?
  • Vad i kartläggningen förutsätter vilka förkunskaper?

Vi lyfte också deltagarnas egna förslag på hur läraren kan arbeta för att ge eleverna förförståelse inför de färdigheter som kartläggs genom de olika aktiviteterna. En aspekt som kom upp var hur nära språket är kopplat till förståelsen av olika matematiska begrepp och fenomen.

Kom också ihåg följande:

Om läraren eller förskolläraren vid användningen av dessa material ser att en elev visar indikation på att inte nå kunskapskraven ska följande göras:

  • En särskild bedömning ska genomföras och stödinsatser sättas in vid behov.
  • I slutet av förskoleklassen och lågstadiet ska stödinsatserna följas upp och därefter ska resultatet av uppföljningen överföras till mottagande lärare, det vill säga den som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.
  • Planering och uppföljning av extra anpassningar samt den särskilda bedömningen genomförs som huvudregel i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. (Skolverket 2018)

Detta var en av många av deltagarna efterlängtad kurseftermiddag!

Nu kommer till sist det bästa! Efter sommaren kommer Matilda och jag att erbjuda heldagar där vi presenterar och går igenom läsa-skriva-räkna garantin, de båda delarna Hitta språket och Hitta matematiken samt mer översiktligt hur man i lärarrollen kan använda resultaten för planeringen av den fortsatta egna undervisningen. Vi har bokat lokal för heldagsutbildningar 13e, 14e och 15e augusti. Information kommer att komma i god tid före sommaren genom olika kanaler som rektorernas fredagsbrev, Mediotekets nyhetsbrev, mejl till rektorerna, kalendariet på PedagogStockholm m.fl. Passa på och prata med din chef  redan nu om du vill delta i våra heldagsutbildningar i augusti.

Tills vidare – Håll utkik!

”Hitta språket”: uppföljning och överlämning

När jag samtalar, diskuterar på kurser eller läser inlägg på Facebook så blir det tydligt hur viktigt det är att understryka att kartläggningen med Hitta språket och Hitta matematiken handlar om få bästa möjliga underlag för planeringen av lärarens undervisning. På våren ska dessutom en uppföljning och överlämning göras. Det är här jag vill understryka följande:

Det är resultatet av uppföljningen av de stödinsatser som gjorts under läsåret som ska överlämnas till undervisande lärare i årskurs 1.

Det är alltså huruvida stödinsatserna gett det resultat man förväntade sig som ska följas upp. Detta enligt Läsa-, skriva-, räkna -garantin som träder i kraft 1 juli 2019. Garantin garanterar att alla elever som behöver anpassningar, särskilt stöd eller utmaningar ska få det. I planeringen av detta ska klassläraren också få stöd av en kollega med specialpedagogisk kompetens.

Det var allt för idag!

Kreativt meningsskapande när berättelser skapas med digitala verktyg

Nästa vecka har du chansen att höra Ewa Skantz Åberg föreläsa om HUR våra elever i de allra första skolåren skapar berättelser med digitala verktyg. Frågan är förstås vilka didaktiska utmaningar lärare ställs inför!

Ewas forskning bygger på studier där berättaraktiviteter i förskoleklass genomförs i syfte att utveckla barnens literacy kompetenser. Den berättande (narrativa) genren används främst som ett redskap in i skrivandet. Det visar sig att media och digitala verktyg har stor betydelse för hur barnen utvecklar literacy genom att erbjuda möjligheter till fler multimodala stigar in i läsandets och skrivandets värld. Ewa har tidigare arbetat som lärare i förskoleklass och upp till årskurs 2. Erfarenheter som blev viktiga när skolan köpte in teknologi som gjorde att Ewa började reflektera över OM och HUR tekniken förändrade undervisningen.

Ewa disputerade 25 maj 2018 och i sin avhandling har hon studerat vilka aktiviteter som uppstår när sexåringar instrueras att parvis skapa berättelser med olika typer av digitala teknologier. Tre förskoleklassgrupper om sammanlagt 16 sexåringar har videofilmats inom ramen för studien medan de skapar digitala berättelser.  Avhandlingens intresse riktas främst mot samspelet mellan de sexåriga barnen, lärarna och de digitala teknologierna i förskoleklassens miljö. Fokus ligger på barnens meningsskapande och engagemang i uppgiften och på vilket sätt lärarna stöttar barnen.

I Skolportens intervju får Ewa frågan om vad som överraskade henne i avhandlingsresultatet. Ewa svarar bland annat att hon förvånades över att elevernas visuella upplevelse spelar stor roll för hur berättelserna tar form (Skolporten).

Ewa Skantz Åberg arbetar som adjunkt vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.  

Dag: Onsdag 30/1

Tid: kl. 14.00-16.30

Lokal: StorAvan, Medioteket, Liljeholmen

Det finns platser kvar! Välkommen att anmäla dig: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115985

Referenser:

Läs mer om Ewa och hennes forskning på Göteborgs universitets webb: Ewa Skantz Åberg.

Skolportens intervju med Ewa (180607): Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar.

Skantz Åberg, E. (2018). Children´s collaborative technology-mediated storymaking: Instructional challenges in early childhood education. Avhandling, Göteborgs universitet.

Ett varv till kring språkutvecklande förhållningssätt

Här refererar jag en föreläsning med Catarina Schmidt där hon belyste vad många av oss se som självklart, nämligen betydelsen av språkutvecklande för hållningssätt i ALL undervisning. Frågan som ställdes var: Vad innebär en sådan undervisning? Varför kan den sägas vara framgångsrik?

Catarina Schmidts forskning rör villkor och möjligheter för barns läsande och skrivande i relation till flerspråkighet, multimodalitet och populärkultur. Hon har ett särskilt intresse för Critical Literacy och språkutvecklande förhållningssätt inom undervisning i alla ämnen. Catarina talar om att vi ska designa vår undervisning. Vi har stort friutrymme att just göra detta, dvs. designa vår undervisning utifrån läroplan och kursplaner.

Föreläsningen började med att vi fick två svar. Det första rörde sig kring  ett lärande i kontexter med möjlighet till interaktion och med språklig stöttning.  Det andra gick in på att våra elever får möta språk och skriftspråk i sammanhang där innehållet görs begripligt. Utgångspunkten är vad eleven kan och att språkutvecklingen låter eleven vara delaktig. De formella aspekterna integreras successivt. Ett sammanhang skapas.

Litteraturen hugger tag i oss, talar till oss, är omedelbar samt skapar utrymme för fortsatt reflektion. Att läsa handlar om att röra sig hit och dit, att gå på upptäckt, finna ett mellanrum och få en upplevelse.

Catarina berörde även kritisk textgranskning. Hon föreslog att vi ska prova att fråga eleverna vem bestämmer i berättelsen? Frågan kan ställas även till våra yngsta elever. En sådan enkel fråga blir vägen in i nya textsamtal.

85155096-CAD8-461A-B76F-4EEB5D4E7E4F

Catarina Schmidts forskning rör villkor och möjligheter för barns läsande och skrivande i relation till flerspråkighet, multimodalitet och populärkultur. Hon har ett särskilt intresse för Critical Literacy och språkutvecklande förhållningssätt inom undervisning i alla ämnen. Catarina Schmidt är universitetslektor i pedagogik med inriktning mot läs- och skrivlärande i de tidigare skolåren, F-6. Hon arbetar vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.

Intressanta frågor kring bedömnings- och kartläggningsstöden

I mina kurser kring Hitta språket  och Nationellt bedömningsstöd väcks nya, ibland kluriga, frågor runt bedömning vs kartläggning. Det är riktigt spännande att möta alla er duktiga lärare ska ni veta! Den här sortens möten och diskussioner är bland det bästa med mitt arbete. När kursdeltagare får tid att diskutera sina erfarenheter dyker det upp många frågor och frågeställningar. De är både av mer generell och övergripande karaktär och ibland mer specifika i förhållande till syfte, materialet och/eller genomförande.

Det här ämnet kommer jag att beröra i flera inlägg som jag nu arbetar med att skriva. Hur man använder termer, dvs. ord, är viktigt och därför utgör definitioner en grund för all fortsatt diskussion. Allra först tar jag definitionen av termerna bedöma och kartlägga. Termen test ska inte användas överhuvudtaget när vi talar om Hitta språket och Nationellt bedömningsstöd! Jag skriver ändå några rader om test för att mota fortsatt användning av det ordet när vi talar om Hitta språket  och Nationellt bedömningsstöd.

Bedöma

Enligt Svensk synonymordbok betyder kartlägga att 1. göra karta över 2. utforska, klarlägga Det är viktigt att jag som lärare går in för att just utforska vad mina elever kan när jag börjar använda Hitta språket. Det är också viktigt att ha den utgångspunkten när jag förmedlar hur jag lägger upp min undervisning; att det sker utifrån var barnen befinner sig i sin utveckling både på individ- och gruppnivå. Vid bedömning av elevers kunskapsutveckling så sker denna bedömning  utifrån gällande kunskapskrav som de anges i respektive kursplan.

Kartlägga

Vad gäller termen bedöma får vi förslag på synonymer som värdera, uppskatta, utvärdera eller evaluera, betygsätta, fälla omdöme om.

När Skolverket skriver om kartläggning så handlar det om att undervisningen ska kunna anpassas till en elevs förutsättningar, behov och intressen. För att läraren ska kunna göra detta behöver hen göra en pedagogisk kartläggning av elevens kunskaper. Detta innebär att läraren kartlägger och dokumenterar elevens funktioner och färdigheter, starka sidor och eventuella svårigheter.

Test

Vid utredningar, såväl pedagogiska som psykologiska, görs test. Det är särskilda personer, yrkesgrupper, med särskild utbildning för att på rätt sätt administrera, rätta och bedöma/tolka resultaten av testen som har ansvar för att göra dessa test. Det kan vara en speciallärare/pedagog, en logoped eller en psykolog. Syftet är dels att utröna hur individens eventuella svårigheter ser ut, om individen uppfyller kriterierna för en viss diagnos, men också för att kunna föreslå, planera och hjälpa till att genomföra tidiga insatser. Inför en utredning formuleras ett syfte samt en frågeställning som berörda förväntar sig få svar på. Målet är rätt insatser i rätt tid!

Hur ser då riktlinjerna ut för undervisningen? I syftet för förskoleklass kan vi läsa:

Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. (Skolverket 2018, sid 18)

I Hitta språket skriver man:

Elever är olika och undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de olika erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig. (Skolverket 2018, sid 6)

Behöver verkligen läraren dessa nya verktyg för att kartlägga och bedöma kunskapsnivå och kunskapsutveckling hos sina elever? Som svar på den frågan är det intressant att läsa en av Skolinspektionens kvalitetsgranskningar.

En kvalitetsgranskning av Skolinspektionen

Skolinspektionen har bland annat gjort en kvalitetsgranskning av skolors arbete med extra anpassningar. Rapporten publicerades 2016. Kvalitetsgranskningens huvudresultat är följande:

Arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede

Två år efter lagändringen håller flera skolor fortfarande på med implementeringsarbetet. I flera skolor är det fortfarande oklart vad som avses med extra anpassningar och hur det genomförs med god kvalitet. Begreppet extra anpassningar kan även ibland sammanblandas med andra aktiviteter i undervisningen och med särskilt stöd.

Många skolor har inte identifierat vilka behov eleverna har

Granskningen visar att skolorna endast lyckas identifiera de sammantagna behoven i var tredje elevfall. Flera skolor diskuterar snabbt en eventuell åtgärd för eleven men analyserar inte alltid först hur behovet ser ut. Skolorna bedömer således ofta insats före behov

Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling

Endast för var fjärde elev matchar de extra anpassningarna som ges elevens behov. När det inte matchar kan det exempelvis handla om att de anpassningar som gjorts är alltför kortsiktiga eller att eleverna behöver fler anpassningar än de som gjorts.

Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna

I nästan hälften av elevfallen följer skolan inte upp de extra anpassningarna för att säkerställa att de ger avsedd effekt. (Skolinspektionen, 181015)

Lagändringen kom 2014 och 2016 har skolor fortfarande svårt att identifiera vilka behov eleverna har. Detta kan vara en anledning till att våra folkvalda önskade en tidigare kartläggning och bedömning av våra yngsta elever i grundskolan och gav Skolverket i uppgift att ta fram kartläggnings- och bedömningsmaterial. Är situationen en annan idag 2018? Vad är din erfarenhet?

Sammanfattningsvis:

  • i vart 3e elevfall lyckas skolorna identifiera behoven
  • i vart 4e elevfall matchar de extra anpassningarna elevens behov
  • i vartannat elevfall följer skolan upp de extra anpassningarna.

Ingen bra statistik, eller hur?

Hitta språket  och Nationellt bedömningsstöd  har en uppgift att fylla mot bakgrund av denna statistiken. Syftet med dessa kartläggnings- respektive bedömningsmaterialen är att stödja läraren i att identifiera de elever som visar en identifikation på att:

  • inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan,
  • är i behov av extra anpassningar, eller
  • är i behov av extra utmaningar.

Det handlar inte om att ”finna fel” hos enskilda elever utan att bevaka att de elever som är i behov av anpassningar av undervisningen eller extra utmaningar får det.

Kartläggnings- och bedömningsmaterialen är en del i läsa-skriva-räkna garantin. Garantin som ska säkerställa att elever som är i behov av stöd tidigt ska erbjudas hjälp. Samma gäller de elever som behöver extra utmaningar. Åtgärdsgarantin innebär bland annat att lärare med hjälp av det nya (från och med 1/7 -19 obligatoriska) kartläggningsmaterialent Hitta språket  ska kartlägga elevers språkliga medvetenhet och matematiska tänkande redan från förskoleklass. Utifrån kartläggningen ska läraren tillsammans med en lärare med specialpedagogisk kompetens utforma stödinsatser. Lagändringarna börjar gälla från och med 1 juli 2019.

Referenser

Regeringen om läsa-skriva-räkna, 190106.

SBU. (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). ISBN 978-91-85413-66-9.

Skolinspektionen (2016). Skolans anpassningar med extra anpassningar. Diarienummer 2015:2217.

Skolverket (2018). Hitta språket

Skolverket (2018). Nationellt bedömningsstöd

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan.

Böcker, böcker, böcker!

Måndag och tisdag 10e respektive 11e december var det dags för presentationer av de böcker som deltagarna i Språkpaketet får som ett bokpaket till sina klasser. Maria Ronnås, en av våra skolbiblioteksutvecklare, har haft ansvar för årets urval och startade upp på måndagen för att bli avlöst av Carola Rehn Lindberg på tisdagen. Festligt hade vi det också!

bokpres1

Maria öppnade måndagens bokpresentation med årets Augustvinnare  Gropen av Emma Adbåge tillika illustratör. Maria underströk specifikt att hon alltid är noga med att nämna även illustratören då text och bild samspelar så starkt. Juryns motivering får tala varför vi valt Gropen till vårt bokpaket:

Gropen är en livsbejakande hyllning till den fria leken bortom trygghetstänk och säkerhets-certifierade sandlådor. Med dråplig humor och suverän bildbehandling visas att fantasin gror i det obevakade och vilda. Med ett konsekvent barnperspektiv gestaltas barn som ett ”vi” som gör barndom på egna villkor mitt inför de vuxnas ängslan inför all denna urkraft. Aldrig har väl en bok om den grå skolvardagen varit så färgsprakande!

På förlagets hemsida, Rabén & Sjögren, hittar du också en Lärarhandledning till Gropen.

Ja, många böcker ingår i Språkpaketets bokpaket! Böcker för runt 55 000 kr! Böcker som efter att deltagarna har slutfört sitt deltagande i Språkpaketet tillhör respektive skolas skolbibliotek. Det var så svårt att ta in att vi fick upprepa det flera gånger ”ni får behålla böckerna på skolan när ni är klara”!

Ensamma i stan är en bok ur serien Klass 1B, en börja läsa bok. En spännande vardagsberättelse om Vicke och Lova som går sist i ledet och uppstäcker att de är ensamma kvar. Hela klassen är bort! Ja de blir kvar i stan på klassutflykten och hur löser de det?

Kanel och Kanin och alla känslorna av Ulf Stark med bilder av Charlotte Ramel. En bok läraren kan använda för att prata om just känslor.

Hör du, Kanel? Vet du vad det är?
Är det ett fågelpip?
Nej inte i luften. Utan här!
I din mage? Har du fått knip?
Nej, det är alla känslor som finns där?

Hur många då?
Minst tjugotvå.
Kom så går vi och räknar dom!

Min vän Jim är en bok om kärlek mellan två killar med olika bakgrund. Det är både en kärlekshistoria och en berättelse om litteraturens kraft. Boken är skriven och illustrerad av 2010 års ALMA-pristagare Kitty Crowther. Det är en bok som är rolig! UR har också kompletterat boken med en rörlig bildberättelse.

Beva och kärleken är en bok om kärlek; en kärleken som dör och ebbar ut flera gånger om samtidigt som vänskapen består.  En liten bok med stort innehåll och mycket att prata mer om. Författare Monica Zak och illustratör Gunna Grähs.

Listor är något som fascinerar den här åldersgruppen. Att skriva listor är ett sätt att börja skriva. I Viggo och rädslolistan möter vi Viggo som också skriver listor, listor där han ritar vad han är rädd för. Viggo kan något alldeles speciellt. Han kan nämligen svära på danska. Viggo blir vän med Malte vilket inte är helt oproblematiskt. En fin högläsningsbok med vardagsdramatik. Författare är Lisa Bjärbo och illustrationerna som är i svart-vitt har gjorts av Johanna Magoria. Det finns en Lärarhandledning till Viggo och rädslolistan skriven av Lina Stoltz.

Lennarts listor är en bok om Lennart som börjar varje dag med att skriva en lista över vad han ska göra just dagen idag. Albert flyttar in i Lennarts hus och de blir vänner. Albert tycker om äventyr och lever efter devisen vart jag än beger mig – där befinner jag mig.

Albert påstår att det är ett äventyr att ändra sig! De får uppleva en fantastisk dag tillsammans, dagen som förändrar Lennarts liv…

Författare Barbara Bottner och Gerald Kruglik och illustratör Olof Landström.

collage3

En annan  pojke som är lite rädd är Maddox som vi möter i Hjälp! Ny i klassen!, en lättläst bok om hur läskigt det kan vara att börja i en ny klass, i en ny skola. Boken ingår i serien kompisböcker i serien lättläst. Mycket igenkänning för en 7-åring men också mycket humor. Författare Pernilla Gesén och illustratör Jeanette Milde.

Stick iväg är en populär bok bland yngre elever och handlar om Jon som är rädd när han går hem. En kamrat skriker elaka saker till Jon som går omvägar till en dag då han kommer på hur han ska göra för att lösa problemet. Författare Sverre Henmo och illustratör Solveig Rasmussen.

Haj Jenny är skriven av Lisa Lundmark och illustrerad av Charlotte Ramel. Boken handlar om rätten att få vara olika. Magistern säger prata högt. Mamma säger var inte blyg. Magistern vill att alla ska räcka upp handen som bläckfiskar men glömmer hajarna som är de tysta som inte säger så mycket. Jenny känner sig som en haj. En haj simmar själv.

Ingen bråkar med dem, ingen vågar säga PRATA HÖGT till en haj. Hajar har inga händer, så jag skulle inte kunna räcka upp handen. Och när jag vill sitta ensam och läsa på rasten och magistern frågar: »Är du ledsen, Jenny?« så kan jag bara svara: »Hajar gillar att simma ensamma.«

Skuggsidan av Per Gustavsson tillika illustratör. Boken handlar om Per som får en penna i present. Per kan med pennan rita sådant han är rädd för. Det är en suggestiv berättelse där man inte alltid kan vara säker på vad som är på riktigt och vad som är dröm.

Mystiska skolan. Charlie, Charlie, är du där?  utgör del 6 i Mystiska skolan och är en lagom läskig bok för nybörjarläsaren. En mysrysare som ingår i en serie lätt och läskigt. Illustrationerna är stämningsfulla och bjuder läsaren på kusliga gömställen. Vem är då Charlie? Jo, en ande som vet allt. Frågan är om Charlie finns!?

Givetvis fick vi förslag på faktaböcker. Ett exempel är Lätta fakta om katter  som ingår i serien Lätta fakta. Vi får bland annat veta varför katter spinner och hur de pratar med varandra. Ett annat exempel är Lätta fakta om hajar. Här får vi bland annat veta om de kan simma baklänges och vad de äter.

Minifakta om djurungar i staden (Ann-Charlotte Ekensten) är en liten bok som får plats i fickan. I boken presenteras fem av våra vanligaste djur. Det är lite text och mycket bilder som lockar den läsovane till läsning. Det finns en innehållsförteckning och något enkelt diagram precis som det ska finnas i en faktabok.

Barr är bäst (Anna Bengtsson, författare och illustratör) får vi ta del av det kollektiva livet i myrstacken. Myrfakta blandas med fantasi och vi kommer myrorna in på livet.

Myrornas rop skallar: Barr är bäst! Mera barr! Men vad är det som är så bra med barr?

Råttsvansarna är en bok i Intresseklubben fakta. Det är en bok med kort, lättläst text och pratbubblor skrivna med versaler. Råttorna kör förstås bågar men inte vilka som helst. De kör ostbågar! Författare Anna Hansson och illustratör till alla roliga och kluriga bilder är Maria Andersson Keusseyan.

rättsvansarna

Har du funderat på vilka som bor i samma hus som du? Det har Lena Sjöberg, författare till I huset där jag bor, gjort. Det är mycket detaljer och många spännande personer i Lenas hus. Text och bild inbjuder till samtal, diskussioner och kanske en del frågor. Det är lätt att föra samma utforskande samtal med eleverna i klassen utifrån de hus de bor i! På så sätt kan historien förändras varje gång jag läser och samtalar kring boken. Varför inte prova några av de förslag för vidare arbete som du hittar i Lärarhandledningen till I huset där jag bor. En handledning utarbetad av Lena Sjöberg och Malin Wedsberg. Det lär också finns en affisch som följer med boken.

collage2

Tyckte du boken Var är min syster? (Sven Nordqvist, författare och illustratör). Då kommer du även att tycka om Hundpromenaden. Det är en bok utan text. En bok med bilder fulla av detaljer! Precis som titeln säger så handlar det om att gå på hundpromenad men inte vilken hundpromenad som helst! En promenad som blir längre och mer äventyrlig än väntat.

På varje uppslag händer de oräkneliga saker som sätter fart på fantasin.

Rymlingarna av Ulf Stark (illustrationer av Kitty Crowther) handlar om Lill-Gottfrid och hans farfar Gottfrid. Det är en bok om döden där Lill-Gottfrid rymmer tillsammans med sin farfar men först gör de en plan. Rymningen går ut på att farfar ska få besöka den skärgårdsö han älskar så mycket. En högläsningspärla! En bok som handlar om något som är viktigt att prata om!

Det är fler som rymmer. I Jag rymmer av Eva Lindström (författare och illustratör) är det ett får som inte känner sig sedd och därför rymmer. Först verkar det inte som att någon märker att hon har rymt och därför skickar hon ett vykort. På färden möter fåret också en mård som blir dennes vän. Fåret finns med på alla uppslag men är inte den dominerande figuren. Bilderna är milda i sina färger och passar fint till sinnesstämningen.

Boksamtal med bilderböcker (Agneta Edwards) ingår också i bokpaketet som deltagarna får. Det är en metodbok som inspirerar och ger förslag på hur läraren kan läsa och leda ett textsamtal med en barngrupp.

Den fula ankungen är också ett tema för två böcker. I Nu leker vi den Fula ankungen är det barnen som leker leken den fula ankungen. Givetvis händer det oväntade saker! Vi får följa ett myller av små ankbarn och den gråtufsiga svanungen. Egentligen är det två barn som leker alla sagans personer och skapar en variant av sagan på sitt sätt. Författare Eva Lindström och Barbro Lindgren.

Även Guji-Guji är på temat fula ankungen. Guji-Guji möter en dag en krokodil som vill att han ska lura ankorna att han är en anka. Krokodilerna ser fram mot en god ankmåltid. Här får Guji-Guji  problem med att veta om han är en anka eller en krokodil. Författare och illustratör Chih-Yuan Chen.

Avslutningsvis vill jag nämna två böcker på temat Rödluvan. Här hittar vi Valdemar i stora skogen (Maria Jönsson, författare och illustratör). En variant av Rödluvan där vargen har bytt plats med Rödluvan. Valdemar är en stor varg och ska gå ut i stora skogen alldeles själv. Valdemar ska gå med en korg med nystekta kotletter och lämna dessa till farfar. Han lovar att gå raka vägen men det visar sig vara svårt. Berättelsen är fyndig. Bilderna är i akvarell och tusch och gör allt levande och spännande. Författare och illustratör är Maria Jönsson.

På samma Rödluvan tema har vi också Söta Salma. Här är det Salma som ska gå till marknaden och handla åt sin gamla mormor med en rad förvecklingar på vägen. Salma låter sig luras av en hund. När hunden besöker mormor så känner hon inte igen Salma. Författare är Niki Daly och illustratör Britt Isaksson.

Ja, många böcker är det! Stort tack till Maria och Carola som berättade så fint!

Referenser:

Cirkulationsbiblioteket. Cirkbloggen.

Läararhandledningar till böcker från Rabén & Sjögren. Lärarhandledningar.

Mediotekets boktips. Medioteket tips på jullovsläsning 2018

Språkpaketets bokpaket. Boklista Språkpaketet 2018

Du vet väl att vi har det mycket bra för vi har ju våra fantastiska kollegor på Cirkulationsbiblioteket!? Det här är Cirkulationsbiblioteket:

Cirkulationsbiblioteket är Mediotekets bokdepå med skönlitteratur för barn och unga. Böckerna passar olika ämnesområden och de lånas ut i klassuppsättning till lärare i Stockholms kommunala skolor, för att användas till gemensam läsning. Vi har också lättläst litteratur, poesi, sagor och klassiker i olika bearbetningar samt ett mindre antal titlar på engelska. Sammanlagt finns det här närmare 1000 titlar i mer än 60 000 exemplar.

Hur länge ska ”dom” träna?

Hur många år ska elever hålla på att träna trots att de inte gör tillräckliga framsteg? Idor Svensson ger sitt svar. Han säger tre år sedan ska eleven ha stöd med AT, assisterande teknik.

Idor Svensson leder en forskargrupp som forskar kring  läs- och skrivsvårigheter och dyslexi ur olika perspektiv. Idor själv är professor vis Psykologiska institutionen, Linnéuniversitetet i Växjö. Lägg gärna två minuter på att se filmen på LNU:s webbsida där Idor bland annat berättar om resultatet i en studie som visade att elever med stora läs- och skrivsvårigheter, som fick använda tekniska hjälpmedel i stället för att träna, utvecklades lika bra språkligt som en kontrollgrupp som fortsatte träna. Enligt Idor är AT en alternativ väg för elever som har så stora läs- och skrivsvårigheter att de inte har något alternativ.

Vad krävs för att AT, assisterande teknik, ska landa hos dem vi erbjuder detta stöd? Vem behöver AT?

Senast jag hörde Idor föreläsa (vilket var 15e november i år) ställde han följande två frågor:

  • Hur länge kan eleven få vara i det röda fältet innan hen tappar motivationen?
  • Vad är lägsta nivån, dvs. vad betecknar tillräckligt god läs- och skrivförmåga?

Det röda fältet, se bilden nedan, är där eleven befinner sig i processen från att lära sig läsa till att läsa för att lära.

Idor S1

Idor menar att när en elev har befunnit sig inom det röda fältet under tre år, utan att komma vidare, måste vi finna andra sätt för eleven att ta till sig text alternativt förmedla text. Vad gör vi då? Det är här AT kommer in därför att:

Träna hårt, ännu hårdare, jättehårt hjälper inte alla elever med dyslexi (Idor Svensson citerar Siegel 2013).

Idor Svenssson har i 20 års tid forskat kring AT och återgav hur utvecklingen har gått från dyr utrustning som var komplicerad att använda till dagens appar och lärplattor som jämförelsevis inte kostar mycket och är lättanvända. Detta gör att tillgängligheten idag är hög. AT har en mängd positiva effekter som att det:

  • möjliggör lika villkor till delaktighet och självständighet
  • underlättar vardagen med struktur och kulturell delaktighet
  • stimulerar eleven/studenten till att våga söka
    • utbildningar eleven vill gå
    • arbeten den unga drömmer om.

De exempel Idor gav oss på hur man kan arbeta med assisterande teknik handlade främst om att eleven lyssnar på en text och/eller talar eller skriver ner (använder rättstavning) vad texten handlade om. Det fortsatta arbetet går ut på att ställa frågor till författaren, söka och förklara svåra ord, lyssna på den digitala text som eleven själv har producerat samt upprepa tills eleven blir självständig i sitt arbete. Eleven kan också arbeta med att artikulera sig för taligenkäningen, lära sig att lyssna på text med Legimus och använda social medier. Jag har tidigare skrivit blogginlägg om Legimus och talböcker. Du  kan läsa dessa inlägg HÄR.

Nu kanske du undrar över definitionen av AT!? Vad lägger Idor in i AT? Så här såg Idors definition ut.

Idor S2

AT motsvaras av vad vi brukar benämna alternativa verktyg, alternativa lärverktyg och kompensatoriska hjälpmedel och det är elever med läs- och skrivsvårigheter som har tränat men inte utvecklat en tillräcklig god läs- och skrivförmåga som behöver AT. Idor talade om att elever för att bli självgående behöver en viss nivå av läsförmåga. På årskurs 3 nivå kan elever behöva AT som ett komplement för att klara sig hjälpligt på egen hand. På årskurs 6 nivå behöver eleven AT för att fortsättningsvis kunna utveckla sin läs- och skrivförmåga på egen hand. Här har vi de man ibland kallar slow starters, slumrare och elever med dyslexi.

Idor talar om att ta till sig text och förmedla text. Med ta till sig text menar han avkoda och med att förmedla text menar han skriva. Ta till sig text omfattar i sin tur tre alternativ:

  • Läsa på traditionellt sätt,
  • AT som ett stöd, dvs. en kombination av traditionell läsning och AT,
  • AT som ett alternativ och då passar inte begrepp som avkodning och läsförståelse utan kanske hör/lyssna-förståelse och textförståelse.

Under åk 1-3 menar Idor att eleverna först behöver en fokuserad klassrumsundervisning för att i åk 2 behöva stöd inom mindre grupper. I åk 3 behöver elever som ännu inte har uppnått en acceptabel, dvs. funktionell, läsförmåga enskild undervisning. I åk 3 ska eleven också lära sig använda AT och få intensivträning med olika appar. Vi fick se de appar Idor arbetat med men som han underströk så går utvecklingen snabbt framåt. Appar är färskvara. De appar som fungerar bra idag är inte de vi väljer att arbeta med imorgon.

Idor satt in begreppen ta till sig (och förmedla) text i formeln för the Simple View of Reading. Det såg ut så här:

Idor S4

Idor menar att AT är nödvändigt för många elever för att de ska kunna läsa/ta till sig en text, som stöd för exempelvis rättstavning och längre upp i skolgången för att kunna förstå ett annat språk. Han talade också om talsyntes och taligenkänningsapparar.

Att arbeta med AT kräver vissa förutsättningar. Idor avslutade med att lyfta några av dessa.

  • Utrustning och programvara måste finns på individnivå med en säker uppkoippling.
  • Lärarna behöver var välutbildade. De behöver själva ha upptäckt mervärdet inom sitt eget ämnesområde.
  • Eleven måste få utbildning på tekniken.
  • Det är viktigt att utvärdera ofta tills  man ser att eleven börjar bli självgående.
  • Program behöver uppdateras och lärarn behöver följa utvecklingen.
  • AT ska införas tidigt under elevens skoltid.
  • Arbeta med attityderna till AT. Det är inte ovanligt att eleven till att börja med inte är så positivt inställd till AT.

Hur bra AT fungerar kan också bero på vem som är användare. Exempel på assisterande teknik som fungerar är enligt Idor:

  • Talsyntes
  • Taligenkänning
  • Rättstavning
  • Talböcker
  • Översättning
  • Anteckningsstöd

En föreläsning Idor höll 2016 på en SDK konferens hittar du på MTM:s webb. Föreläsningen som filmades hade rubriken Stödjande ”läs- och skrivappar” – ett bra alternativ för elever med läs- och skrivsvårigheter?. Att se den är en snabb och enkel fortbildning om läs- och skrivsvårigheter!

Läs och/eller titta vidare:

Föreläsningar med Idor Svensson som ligger på nätet:

SPSM. Digital lärande.

SPSM. Frågor och svar om dyslexi.