Ljud, bild och ord i samspel!

Tillsammans ger de en multimodal text. På måndag 27/3 har vi en studiedag om hur ”jag” som lärare kan göra i klassrummet. Vill du också komma igång? Undrar du vad vi kommer att göra på måndag? Vill du delta?!

Läs mer i Kalendariet på PS, PedagogStockholm under 27e mars. Jag ser att anmälningslänken är stängd men du kan mejla min kollega Katrin Jäverbring om du vill anmäla dig. Undrar du över e-posten så har vi alla e-post efter mallen fornamn.efternamn@stockholm.se.

Jag har beskrivit den här heldagen i ett tidigare inlägg från i höstas som du hittar HÄR.

Vill du se det aktuella programbladet så hittar du det här: Programblad för 27/3.

Nästa Språkpaket på väg…

Igår måndag, 20/3, hade vi det första informationsmötet inför uppstarten av nästa Språkpaket. Intresset har växt från år till år och nu är det dubbelt så många som anmält intresse som de som erbjuds plats. Jätteroligt, tycker vi!

Det är kaffe och smörgås när vi samlas, förstås.

IMG_0169

Titta i böcker kunde man också. Det är tre böcker som är obligatorisk läsning för deltagare i Språkpaketet. Det är Att läsa och förstå (Westlund 2016), Att skriva sig till läsning (Hultin & Westman) samt Barn upptäcker skriftspråket (Dahlgren 2013). Den första boken är en kunskapsöversikt skriven av Barbro Westlund på uppdrag av skolverket. En bok som är utmärkt för att läsas i arbetslag för att komma vidare i samtal om litteracitet ur olika aspekter. Den andra är en bok som kombinerar presentation av forskning kring ASL och kapitel skrivna av praktiker som skriver om sin undervisning och olika utmaningar de har mött vid implementeringen av ASL. Den tredje boken Barn upptäcker skriftspråket  presenterar forskningsrön kring barns skriftspråksutveckling samt avsnitt om praktisk, didaktisk tillämpning, dvs. hur det kan se ut i undervisningen. Alla tre böckerna diskuteras vid olika träffarna under läsåret.

IMG_0170

Vi berättade om Språkpaketet, bakgrunden, tankarna som Språkpaketet grundar sig på, vad som ingår och vad deltagarna får med sig. Det är föreläsningar, handledning, inspirationsföreläsningar, möte med en forskare, bokläsning och boksamtal, bokpresentationer av böcker som deltagarna får till sina klasser och NYTT FÖR I ÅR…bcarola

… Medioteket lånar ut en laddningsvagn laddad med iPads. En vagn till varje deltagande skola. Tanken bakom detta är att deltagarna under det läsår som de deltar i Språkpaketet har tillgång till fler iPads än annars. Givetvis måste de deltagande skolorna själva köpa in egna iPads och appar också! Vi vet dock att det tar några år för en skola att köpa in iPads i en sådan omfattning att lärarna blir nöjda. I och med denna lånemöjlighet så blir det rivstart för deltagarna! Bra, eller hur!?

Vi vet från utvärderingarna och erfarenhetsutbytet med tidigare deltagande skolor att Språkpaketet har varit mycket uppskattat av lärarna.

Nu står vi inför vår 6e omgång Språkpaket!

Vi som har huvudansvaret för genomförandet är jag, Toura Hägnesten, och min kollega Carola Rehn-Lindberg.

Du kan läsa mer om SpråkpaketetMediotekets webb under Kompetensutveckling: Språkpaketet.

Fler tips från i måndags

Förra måndagens besök hos Karin på Kvarnbackaskolan gav rikligt med förslag på olika sätt att stötta eleverna i deras skolarbete. Det var tydliga och väl inarbetade rutiner, mallar av olika slag som stöd i arbetet, tidigare arbeten satt uppe och kunde tas ner och tas fram för att påminna om och visa hur ”vi” gjorde sist och flitig användning av Smartboarden där bilder, filer och filmsnuttar visades. En del var självklart som exempelvis att alla visste vad Karin menade när hon inför rasten sa: Alla som bara har 25 % sätter sin iPad på laddning. Jag kan tänka mig att procenträkning stöds av erfarenheter från laddning av alla våra digitala enheter på samma sätt som 25 öringarna användes i matematikundervisningen när jag var nybliven lärare på -70 talet.

Karin visade hur böckerna i läromedlet Stjärnsvenska nu finns som digitala böcker där eleverna kan välja på att läsa själva, lyssna, skriva, bara se text respektive bara bilderna och rita. Enkelt och lätt att använda. Stjärnsvenska är ett läromedel med småböcker på 11 olika svårighetsnivåer och passar bra både för elevers självständiga läsning och läsgrupper. Det digitala biblioteket är framtaget med stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten och erbjuder böcker på 7 olika läsnivåer.

IMG_0132

Jag nämnde i förra inlägget att Karin lät oss prova på stafettskrivning. Karin lät oss prova en variant där 10 meningar fanns uppsatta utanför klassrummet. 10 meningar som tillsammans utgjorde en dikt. Arbetet gjordes parvis. Meningarna var numrerade så uppgiften var att först gå ut och läsa mening 1, gå in till kamraten, säga meningen så att kamraten kan skriva ner meningen. Sedan byter kamraterna i paret uppgift. Den som skrev går nu ut och letar upp och läser mening 2 samt går in och säger meningen till kamraten som skriver ner den. Sedan fortsätter de så. Varannan gång får de ut, letar efter nästa mening, läser den och går tillbaka till sin parkamrat och säger meningen så att kamraten kan skriva ner den. Här tränas läsning lika mycket som skrivning. Likaså tränas förmågan att hålla fokus för att komma ihåg det eleven nyss läste på lappen.

Stafettskrivning kan göras på  olika sätt med olika åldrar.

Tillsammans med elever som nyss börjat lära sig bokstäver kan det handla om att hitta bokstäver som tillsammans blir till ett ord som de ska läsa när de skrivit ner alla bokstäver.

Tillsammans med elever som kan skriva läggs större fokus på skrivandet. Eleverna kan jobba enskilt eller grupp. Låt dem börja på en berättelse. Under en kort tid, t.ex. 3 minuter, får de skriva en början, utveckla handlingen och till sist ett avslut. Eleverna/gruppen börjar att skriva och efter att tiden har gått ut skickar man pappret vidare till nästa person eller grupp. På så vis får alla ett papper med något som någon annan har börjat skriva. Eleverna läser igenom vad som står skrivet. Sedan blir det nytt skrivande och ny tidtagning. Inför sista bytet är det bra att förbereda eleverna på att de ska skriva en avslutning på berättelsen. De kan då behöva lite längre tid på sig. Avslutningsvis får alltid läsa upp de färdiga berättelserna. Skrivarbetet kan också kompletteras med ”två stjärnor och en önskan” där läraren tillsammans med eleverna ger respons på alla skrivalster. Vad var bra? Vad kunde ha gjorts annorlunda?

Ett annat tips är att skaffa appen Bibblix för då kan eleverna enkelt låna böcker digitalt med sina lånekort. Carola har provat detta och tycker att det är värt att rekommendera. Gäller dig som bor i Stockholm, Malmö eller Katrineholm och är 6 till 12 år. Finessen är att du läser böckerna direkt i din surfplatta eller mobiltelefon.

IMG_0137

Sist vill jag lyfta vikten av att hålla mobiler och iPads ”rätt” för att inte få ont i nacken. Ergonomi är viktigt! Nackproblem blir vanligare och vanligare då vi sitter med våra enheter och läser och lyssnar allt längre tid. Vill du slippa paddnacke, SMS-tumme och musarm så tänk på hur du sitter när du läser och skriver på dina mobila enheter. Ett tips är att hålla handen under armbågen och mobilen i handen i ögonhöjd som Karin gör på bilden.

IMG_0129

Andra mobilergonomiska tips är:

  • lär dig använda andra fingrar än tummen när du sms:ar, swipar och skriver.
  • håll inte mobilen lägre än brösthöjd.
  • hemma kan du lägga dig på rygg i soffan med fötterna upp när du använder mobilen.
  • paddan ställer du med fördel på bordet framför dig så kommer du att sitta med en för rygg och nacke bättre hållning.

Lär du dig inte att använda dina digitala enheter på ett ergonomiskt bra sätt kommer du att få problem med karpattunneln i handloven, tumleden, nacken och/eller ryggen. Inte roligt! På våra arbetsplatser är vi noga med att inte drabbas av belastningsskador men privat slarvas det. Detta måste vi också lära våra elever!

Vill du se hur andra lärare arbetar med ASL så har Mössebergsskolan i Falköping gjort en kort (9 min) men bra film om sitt arbete med ASL. Se den här: Att skriva sig till läsning – Så gjorde vi. 

Språket på väg

är titeln på Skolverkets stöd för kartläggning av språkutvecklingen hos elever i åk 7-9.
Det betyder att Språket på väg (2011) är det kartläggningsmaterial som följer på Nya språket lyfter (2016) och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling (2016). De två senare vänder sig till åk 1-6 respektive åk 1-3.

Skolverket benämner Språket på väg som ett kartläggningsmaterial medan Nya språket lyfter  och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling benämns som bedömningsstöd. Alla tre materialen ligger dock under fliken Bedömningsstöd på Skolverkets webb. Jag måste erkänna att jag inte är säker på vad som är skillnaden! Redan i förordet beskrivs kartläggningsmaterialet dessutom som ett stöd för bedömning.

Materialet ska vara ett stöd för bedömning av i vilken utsträckning eleverna uppfyller kunskapskraven för årskurs 9 och utgår från kursplanerna i de båda svenskämnena. (Skolverket 2011, sid 4)

Nu är det så bra att jag kan erbjuda två seminarietillfällen med Ewa Bergh Nestlog som är en av de forskare som har utarbetat Språket på väg. Datumen för detta är tisdag 3/4 samt måndag 15/5. Så här beskriver Ewa innehållet i de två föreläsningarna.

Vilka föreställningar om skrivande och skrivundervisning förekommer hos lärare? Hur kan Skolverkets kartläggningsmaterial Språket på väg för årskurs 7–9 vara ett stöd i svenskundervisningen, för elevers skrivande och vid bedömning av elevtexter? Det är exempel på frågor som kommer att aktualiseras och diskuteras under seminarietillfällena, som också kommer att beröra olika didaktiska funktioner för skrivandet, skrivandet syften, skrivhandlingar och tolkningsgemenskaper.

Mellan de två tillfällena förväntas deltagarna pröva aktiviteter i sin undervisning  med utgångspunkt i Språket på väg. Jag erbjuder kurser kring Nya språket lyfter och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling men har aldrig tagit upp Språket på väg varför det känns riktigt bra att kunna göra det nu och dessutom med huvudförfattaren till  materialet.

Dessa föreläsningar är gyllene tillfällen att lära känna Språket på väg, prova hur det fungerar att använda i undervisningen samt ta med frågor till Ewa Bergh Nestlog.

Ewa Bergh Nestlog är fil.dr och lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet. Hon har en bakgrund som lärare i grundskolan, gymnasieskolan och lärarutbildningen. Ewas forskning rör i första hand elevers skrivande och skrivundervisning i grundskolan.

Det finns fortfarande platser kvar så är du intresserad av att få en presentation av Språket på väg är du välkommen att anmäla dig här: anmälningslänk.

Referenser

Skolverket (2011). Språket på väg.

Skolverket (2016). Nya Språket lyfter.

Skolverket (2016). Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

”Hemma hos Karin”

Ja, den här gången blir det lite av ett hemma hos reportage. På grund av brist på lokaler så skulle Carola ha Språkpaketets ASL-handledning ute på Kvarnbackaskolan. Handledningen skedde idag i samarbete med Karin Pettersson. Eftersom jag ofta missar saker jag vill vara med om på grund av dubbelbokningar så hade jag preliminärbokat den här dagen för länge sedan. Jag vill nämligen gärna delta i någon av handledningstillfällena varje år. Högeffektiv som man är (!?) så hade jag också passat på och frågat Karin Pettersson om jag kunde få besöka henne och hennes klass, en åk 2a, när jag ändå skulle dit för att vara med på ASL-handledningen. Att höra Karin berätta om sin undervisning är så inspirerande att jag bara måste få vara med och se henne och hennes elever in action; nu när jag ändå var på plats.

Idag fick jag delta i uppstart av en skrivuppgift i Karins åk 2. Karin började en repetition för att alla elever skulle få stöd i att komma ihåg hur de gjorde sist samt att känna att de vet vad som förväntas.

IMG_0120

Repetitionen utgår från arbetet kring ett tidigare besök på Riksidrottsmuseet. Tillsammans tittar Karin och hennes klass på mallen för arbetet. Uppgiften är att skriva utifrån:

  1. Rubrik
  2. Orientering
  3. Händelse
  4. Slutkommentar

Andra punkten orientering består av fem delar, nämligen: Vem; Var; När; Vad; Varför. Tillsammans tar de fram förslag på vad som är aktuellt att skriva för varje delfråga.

Händelserna ställs upp i kronologisk ordning där händelse 1 startas med att först… Sedan följa händelse 2 där eleverna väljer tidsord och formulerar händelse för händelsen. Sedan bygger de på med fler händelsers för att berätta hela förloppet.

Karin startade med ett samtal kring mallen med förslag på vad som kan skrivas in idag. Sedan var det parvis skrivarbete för eleverna. I det parvisa skrivarbetet har alla elever egna iPads, de samtalar om vad de ska skriva men skriver var sina texter, dvs. egna texter. På så vis har de stöd i varandra samtidigt som de har frihet att skriva sin egen text.

IMG_0121

Ja, alla elever har egna iPads! Det tog skolan tre år att komma dit. I förskoleklass är det dock en iPad på två elever. Tips: märk tangentborden och parkoppla dem med iPaden med Bluetooth så slipper du problem med korsvisa kopplingar.

Givetvis har de tillgång till talsyntes på sina paddor. Givetvis har de också hörlurar för att inte störa sina kamrater. Inget sladdtrassel här! Alla hörlurar ligger i egna små påsar. Fritids har hjälpt till med att sy dessa.

IMG_0124

På Kvarnbackaskolan är rutinen att läraren arbetar tillsammans med F-klassläraren i klassrummet. Det betyder att de alltid är två lärare i klassen. Just idag hade Karin dessutom en lärarkandidat med sig.

Dagen avslutades med att Karin berättade för våra deltagare i Språkpaketet lite mer om sitt dagliga arbete och om ASL i praktiken. Det blev också en del praktiska pröva på uppgifter som exempelvis Stafettskrivning.

Vill du läsa mer om Karins arbete så besök hennes blogg. Länken dit är: Fröken Karin.  Jag har också skrivit ett inlägg om den inspirationsföreläsning hon hade i januari i år (2017) för våra deltagare i Språkpaketet 2016/17.

Snart kan du dessutom läsa den bok hon har skrivit. Titeln är Språk och kunskapsutvecklande undervisning (Hallgren & Fallgren, 2016). Kommer ut i april.

Vad? Varför? Varför? Varför?

Vad var det nu igen?

Det är smörgåsplanen för att skriva argumenterande texter. Bildspråket med smörgåsen och dess pålägg är Adrienne Gears och beskrivs i hennes bok Att skriva faktatexter.

Jag har haft en fantastiskt omväxlande första arbetsvecka. Att komma hem efter en månads semester betyder högt tempo för att komma ifatt på alla fronter. Det är också fantastisk roligt. Mitt arbete bjuder på stor omväxling. I måndags var det ”kom ifatt” arbete med mejl, planering och iordningsställande inför veckan. Tisdag var det forskarföreläsning med Carina Hermansson och planeringsmöte med min kollega Carola kring nästa års Språkpaket. Carina Hermansson fick träffa våra Språkpaketsdeltagare där majoriteten är lärare i F-klass och årskurs 1. Onsdag hade jag en av alla mina kurser i Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för ett väldigt engagerat gäng åk 1-3 lärare. Tro det eller ej men i höstas mötte jag nästan 700 lärare i min kurser kring Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling!  I torsdags lyssnade jag på en föreläsning med Sara Persson om nyanlända och språkutveckling och läsning. Fredag var jag på klassrumsbesök på Farsta grundskola hos Nina Danielsson och hennes 5e klass som arbetar med faktatexter efter Adrienne Gears modell. Full fart. Många intryck. En dag är inte den andra lik.

nina

Besöket hos Nina och hennes klass var givande och lärorikt. Nina, Jag kommer tillbaka! Fokus för fredagsbesöket var att få se klassen arbeta efter något moment i Gears modell. Den här gången bjöd klassen på tal där de argumenterade för olika ståndpunkter. Det var tydligt att det här var något de hade arbetat med en tid. Talarna bestämde själva om de ville bli filmade vilket nästan alla valde. Jag fick höra ett halvdussin elever tala. Filmandet gjordes smidigt. En klasskamrat  hade ansvar för att filma samtliga tal. Argumentet för att ha en (1) filmare var bland annat att det skedde ur en och samma vinkel. Härligt när en klasskamrat kom med rådet att inte hålla iPaden så högt för då blir man tröttare när man ska göra flera filmningar på rad. De filmade talen kan talarna själva titta på i efterhand för att se och jämföra sitt framförande med den återkoppling som gavs efter varje tal. Det här momentet med att filma går att utveckla mer. Exempelvis skulle eleverna parvis kunna arbeta vidare med responsen på sina filmade tal. De skulle kunna få i uppgift att välja en aspekt att utveckla och arbeta med den aspekten för att sedan filma ett nytt tal. Slutligen skulle de parvis kunna titta på första respektive andra versionen av sina tal och se om de lyckats vässa sina tal och därmed möta responsen de ursprungligen fick.

IMG_0093

Talen var väl förberedda. Alla talare hade först skrivit en text, ett manus, för sitt tal. Detta manus låg som grund till de talkort eleverna hade gjort som stöd för sina framträdanden. Talkorten utgick från en gemensam mall med förslag på vad ett tal ska innehålla och vad talaren kan tänka på. Innan eleverna började med uppgiften att hålla tal så repeterade Nina tipsen.

Femte och sista kom ihåg punkten är bra.

Var aldrig orolig för att komma av dig. Det heter konstpaus!

Ordet fördelades, som är så smidigt, med stöd av glasspinnar med elevernas namn och en talarlista skrevs upp på tavlan.IMG_0085

Du är kanske nyfiken på vad handlade om!? Det var ämnen som varför man inte ska röka, varför det är viktigt att gå ut på raster, varför läsning är viktigt, varför det är ett problem att Trump har valts till president, fördelarna med att ha hund i stället för katt, vad som är nyttig mat och nyttan med att baka. Ja, det var stor bredd i ämnen. Talarna klarade galant att hålla tal utifrån smörgåsplanen:

Vad? Varför? Varför? Varför?  Vad var det nu igen?

Eleverna visade också medvetenhet och kunskap om de språkliga särdragen för ett argumenterande språk. De gav lätt exempel på och använde ord som är övertalande, övergångsord och beskrivande ord (Gear 2016: 143).

Lektionen avslutades med en teaser. Nina berättade att de nästa gång ska ta sig an en ny sorts faktatext och detta presenterades med ett äpple och en clementin. Frågan eleverna fick att suga på var Vilken sorts faktatext kan det handla om?

Jag hoppas på att få följa det fortsatta arbetet hos Nina och hennes klass genom fler klassrumsbesök på Farsta grundskola (Adolf Fredriks musikklasser).

Arbetar du också efter Adrienne Gears arbetsmodell så hör gärna av dig. Jag vill gärna se sådant arbete i fler klasser.

Referenser:

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur.

Gear, A. (2016).  Att skriva faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur.

Nyanlända och språkutveckling

Kollegan Maria Ronnås hade bjudit in skolbibliotekspersonal och pedagoger i Stockholms kommunala grundskolor till dagens föreläsning med Sara Persson. Aktuella frågor var exempelvis ”Vilken roll kan skolbiblioteket ha för nyanländas språk- och kunskapsutveckling? Hur används elevernas modersmål?”

Först fick vi höra lite allmänt om hur arbetet ser ut i Saras klass Hjärtat. Elevantal, rutiner, ämnen, åldersindelning och personal. Eleverna går i klass Hjärtat under fyra veckor och sedan går de ut i klasserna.

Vi i publiken kom från hela grundskolan. Givetvis även skolbibliotekarier. Det var många möten och samtal.

IMG_0073

Sara belyste några myter om flerspråkighet. Exempelvis att tvåspråkighet är ett entydigt begrepp – stämmer inte. Barn lär sig inte andraspråk automatiskt. En tredje myt handlar om att språk bör hållas isär och användas ett i taget.

IMG_0069

VI fick med oss några saker som är viktigt för nyanlända. Saker som borde vara självklara. Saker som ALLA elever gynnas av! IMG_0071

Det var nya begrepp som additiv och subtraktiv tvåspråkighet. En subtraktiv tvåspråkighet innebär det att den lärande har en negativ inställning till sitt förstaspråk vilket leder till att hen byter ut förstaspråket till det nya språket. Med additiv tvåspråkighet menas att inläraren tycker om båda språken och är intresserad av att använda sig av de båda. Detta leder till en mer balanserad inlärning.

Sara Persson är lärare, har skrivit boken Nyanlända elever och bloggar. Hon berättade om hur själv arbetar. I sin undervisning växlar hon mellan digitala och andra verktyg och försöker hela tiden hitta nya sätt för att utveckla elevernas lärande och språkutveckling. Sara delade med sig av sina erfarenheter, gav oss rikligt med tips på VAD och HUR vi kan göra.  En del kan du läsa om i Saras blogg Hjärtat. Sammanfattningsvis en inspirerande eftermiddag.

Referenser:

Sara Persson (2016): Nyanlända elever. Stockholm: Natur och Kultur.

Saras blogg: Hjärtat hos @frksarapersson

Språkpaketet möter forskaren Carina Hermansson

Fokus för dagens föreläsning var Att läsa och skriva i det nya medielandskapet. Vi vet att möjligheterna att använda informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som stöd och som en resurs för barns tidiga läsande och skrivande ökar för varje år. Carina Hermansson belyste olika aspekter som i barns digitala språkaktiviteter. Exempelvis gick hon in på hur kropp och plats – i samspel med läs- och skrivstrategier – har betydelse för hur elever skapar mening kring digitala litterära texter (e-böcker) och hur de gör när de skapar egna texter.

Carina började sin föreläsning i skrivandet med hur vi kan skapa rum för skrivandet. Hon beskrev hur det först var svårt för henne i avhandlingsarbetet att själv sätta ord på vad som egentligen händer när barnen lär sig skriva.

Skrivande är å ena sidan traditionell inlärning, å andra sidan lek, utforskande och experimenterande. Det finns en spänning mellan förskolan och skolans mål. Samma gäller de konventionella och postmoderna utbildningsmålen. Skrivandet har dessutom geografiska och socioekonomiska aspekter. Nätet är inte lika uppkopplat i alla delar av Sverige. Tillgången till digitala resurser är olika i olika hem.

IMG_0041

Carina belyste att barn kan mycket och att vi ska bygga vidare på det. Frågan kvarstår:

Hur gör barn när de skapar text?

Vi fick se exempel på 6-åringars letter-jingel.  GlädjeEtt glatt skrivande. Inga problem. De skriver. Intensivt arbete. De ljudade. Deras frågor visar att de har tankar om konventionellt skrivande då de frågor om stavning och liknande formaspekter. Samtidigt är deras skrivande oförutsägbart. Det bara händer.

Beroende på vilka glasögon jag tar på mig så ser jag olika saker i barnens skrivande. Skrivande kan ses som en individuell handling. Det kan också ses mot bakgrund av sociala och kulturella dimensioner. Ett tredje sätt att se på skrivande är som en relation mellan olika handlingar.

Skrivandet är i beroende av både utforskandet och det konventionella. Kunskapen om hur det ska gå till behöver kombineras med experimenterandet.

Nomadiskt skrivande

Uttrycket beskriver den mångdimensionella, rörliga och prövande process som barnets skrivande och skrivutveckling är. För barnen i filmen vi fick se tidigare kan bokstaven V både springa och vara ett träd i skogen.

När barn skapar text uppstår både en experimenterande, utforskande process där barnet prövar och testar och en process som stabiliserar mot att exempelvis lära sig särskilja bokstäver från varandra, skilja på små och stora bokstäver. (Hermansson, Skolporten 2013)

Processer av skrivande blir till i aktiviteten. Tankar hos oss deltagare var exempelvis: Läraren ser kunskaper i aktiviteten och det är viktigt att som lärare sätta ord på det vi ser i samtal med barn. Vi behöver vara nyfikna; ha äkta nyfikenhet!

Lyssna, se och höra! Uppmärksamma ögonblick av förändring i tillblivelseprocesserna.

En härlig eftermiddag med många praktiska undervisningsexempel tillsammans med teori. Kunskapsskapande. Levande.  Stort tack Carina!

IMG_0048

Men vart tog hon vägen?

Ja, i februari var det tyst. Inga inlägg på en hel månad. Det hade sina randiga skäl och rutiga orsaker. Semester! Jag ägnade februari åt friluftsliv på Nya Zeeland. Helt frånkopplad och nedkopplad från sociala medier och inte en rad har jag läst vilket i sig var en ny upplevelse. Det finns mycket att berätta men här kommer några korta glimtar.

ostron på 24 timmar Ser du de raka mörka raderna i vattnet? Det är en  musselodling med musslor som var dubbelt så stora som de man får här hemma och vackert grönskimrande i skalet. Jag åt musslor som serverades inom 24 timmar från att de tagits upp. Det kan man kalla för färska musslor!
Fish & chips är inte heller dumt. Här valde man på fem olika sorters fisk och tre sorters chips. Inte serverat på tidningspapper men dock på inslagningspapper av den grövre sorten. Fish n chips
ciabatta bakery Kommer du till Rotorua så leta dig fram till Ciabatta Bakery. Ligger i stadens industriområde. Kö redan på morgonen borgar för bästa fiket; det förstod vi snabbt. På servetterna skriver gästerna sina omdömen och sätter sedan upp dem på väggen. Förresten – du ser väl att cappuccinon har dekorerats med Nya Zeelands mest ikoniska växt nämligen silver fern.

Nu låter det som att jag mest ätit men det är helt fel. Vandring är vad som gällt. Vandring i olika miljöer som bush walks, coastal walks och vandring uppför och nerför höjder och berg. Den ena vyn mer oslagbar än den andra.​​

Det har varit vandringar i lummiga skogar, över långa gångbroar och på stigar under, på och över branter. coromandel walk
coastal walk Det har varit vandringar efter olika kuststräckor med otroliga utsikter; över sand- och stenstränder och med hav som stigit eller dragit sig tillbaka beroende på ebb och flod.
info skotvätt
Vid större vandringsleder, särskilt i anslutning till berg, finns det ofta ett besökscentrum med information om området. En del information känns lite främmande. Det gäller förstås de vanliga råden om att ha med sig rätt kläder samt tillräckligt med vatten men sedan finns råd om  hur man hanterar sina skjutvapen
på ett säkert sätt…
Det är viktigt att göra rent skorna. Här handlar det om desinficering av skor för att skydda naturen från nya smittämnen. Desinficeringen görs både före och efter vandringen. Särskilt Kauriträden är mycket känsliga och vårdas ömt. De blir riktigt stora, uppåt 40 m, och riktigt gamla; ett par hundra år. De är en mycket mäktig syn!
berg
Att vandra i berg är alltid speciellt. Det är oftast krävande, man går lite längre och det är uppför och förstås en del nerför vilket är det tuffaste för benen. Vi gjorde Tongariro alpine crossing, 20 km, i Tongariro national park. Som högst kommer man upp på ungefär 1900 m höjd. En häftig upplevelse men väl mycket folk på leden. En annan krävande vandring var the Pinnacles som ligger i Coromandel forest park. I och för sig inte så högt men de 12 km bestod av trappsteg. Det var att gå på stenar, trappor och järnsteg insprängda i berget. Lovar att jag hade ont dagarna efteråt!
jakt Jakt verkade vara något många i lokalbefolkningen intresserar sig för. Det fanns rikligt med affärer för jakt och guiden vi vandrade med tre dagar berättade om hur och vad hon och hennes familj jagade. Jakten gällde exempelvis Possum, Brown ducks, mård och hjortdjur. Possum är ett problem då de håller på att utrota Kiwin, en fågel. Possumproblemet är så stort att myndigheterna sprider gift från flygplan över stora områden för att döda possumen. Därför uppmuntras jakten på possum. Den som jagar possum säljer förstås också skinnen.
Sprutande geysrar, ångande vatten och kokande lerpölar fanns det i närheten av Rotorua. Det sprutade, bubblade och kokade lite varstans i marken. På vissa ställen låg vattnet runt kokpunkten. Mest känd är geysern Lady Knox. geysrar
devils hole Bra att veta var ”han” håller till! Det här hålet kommer vi att akta oss för.
Mycket lek. Ja en hel månad med lek i alla former.Men nu är jag tillbaka på jobbet och är i full färd med att komma ikapp med allt. I fredags, första arbetsdagen, ägnade jag halva dagen åt att sortera och radera bland de runt 340 mejlen som låg och väntade. I kommande vecka börjar de vanliga uppgifterna med föreläsningar, kurser och diverse uppgifter på kontoret. Nya tidskrifter och böcker väntar på att bli lästa så nu är det färdiglekt. Så ska jag förstås komma igång med att skriva här på bloggen! zip line

x

Att bygga sin undervisning på forskning

Vad kan det innebära? Det är något jag funderar över! Lättast är förstås att säga att man arbetar efter en modell eller metod. Det är Bornholmsmodellen, ASL, En läsande klass, Vallmomodellen, Rydaholmsmetoden, Pilen, Trädet med flera. De lärare som valt att arbeta efter en viss modell eller metod är oftast mycket nöjda och övertygade om att just det sättet att arbeta ger bäst effekt. Räcker det då att läraren själv känner sig övertygad om metodens förträfflighet? Vilka felkällor kan det finnas?

Jag går ofta tillbaka till Skolverkets rapport ”Forskning för klassrummet”. Det står faktiskt i skollagen att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Jag som lärare väljer innehåll och metod för att nå målen samtidigt som jag förväntas ha ett vetenskapligt förhållningssätt. När jag i min lärarroll funderar över vad som fungerar bättre än något annat i min undervisning så är det bra att söka stöd i forskning. Här kommer Skolverkets kunskapsöversikter och olika rapporter och liknande till stor nytta. De presenterar och/eller väver in forskningsrön i sina texter så att jag får just det stödet.

Mina tankar och funderingar löper fram och tillbaka mellan frågan om modeller och metoder, kursplanemål och vad forskning säger. Jag har på intet sätt tänkt färdigt utan dristar mig här att skriva ett inlägg som mer bjuder på att jag tänker högt. Därför, och som alltid annars, är jag också intresserad av hur just du tänker! Släng gärna in lite jag tänker högt tankar!

Givetvis är läroplan och kursplaner grunden och utgångspunkten för all undervisning. Det är inte läromedlet som styr . När jag först började som lärare på -70 talet var läromedlen det som jag som nyexaminerad mellanstadielärare helt förlitade mig på. Idag återgår jag ständigt till kursplanerna för att läsa och läsa om, tänka, diskutera och fundera på om jag täcker in alla delar eller om jag har missat något. Ja, underrubriken till Forskning för klassrummet lyder Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Personligen tycker jag att det är fyndigt. Det är ju precis det som är mitt arbete, dvs. att göra saker i praktiken. Att undervisa! Lgr11 stor

Precis som ni alla kollegor där ute i vårt utvidgade kollegium har jag läst om, hört på föreläsningar och diskuterat i olika forum en mängd olika forskningsrön inom ämnesområdet som är min specialitet, dvs. språk-, läs- och skrivundervisning. Givetvis också rön av mer allmän karaktär. Hattie dyker ju upp i stort sett överallt oavsett vad jag läser.

För att knyta an till hur jag började inlägget så är jag just nu inne i en tankeloop där jag försöker knyta ihop ASL med forskning. Senaste inlägget handlade om Karin Pettersons inspirationsföreläsning om hur hon arbetar med ASL. För några veckor sedan föreläste jag om vad aktuell forskning säger för våra deltagare i Språkpaketet. En given fråga från våra pålästa och ambitiösa lärare som återkommer är ”Vad säger forskning?” . När jag brottas med den frågan för det är ju inte så lätt att jag kan ge ett kort, enkelt svar. I stället tänker jag så här: När jag som lärare väljer att arbeta med ASL i den tidiga läs- och skrivinlärningen så är det viktigt att gå tillbaka till några övergripande aspekter som forskning har visat påverkar och förstärker inlärningen. Ja, jag satt och lekte lite, letade efter olika visuella uttryck, och hamnade i bilden av en enkel tusenfoting.

tusenfoting för forskning

Mitt råd till alla er som arbetar med ASL är att fundera över om ni arbetar med t.ex. social interaktion, kamratbedömning, återkoppling, själövervakning osv.? Mitt råd är också att hela tiden sträva efter att ni låter eleverna arbeta parvis;  se till att eleverna använder paddans inspelningsfunktion för att spela in sin egen läsning och lyssna på den och reflektera över sina framsteg; arbeta aktivt med kamratbedömning i undervisningen genom exempelvis two stars and a wish; börja alla lektioner med att tydligt presentera målet för just den lektionen; gör extra anpassningar i undervisningen för att alla elever ska utvecklas optimalt och kräv och arbeta för att de som behöver det får extra stöd. Gå tillbaka till de faktorer som enligt forskning bevisligen stärker lärandet och arbeta med dem oavsett vilken metod eller modell du arbetar med!

Min lilla enkla tusenfoting har fötter som pekar åt lite olika håll därför att vare sig min undervisning eller mina elevers utveckling går så där enkelt, spikrakt mot nya fantastiska höjder. Det är i alla fall min erfarenhet. Många gånger bjuder verkligheten i klassrummet på två steg framåt och ett tillbaka och ibland  måste man stå ut med ett steg framåt och två steg tillbaka. Tänk håll i, håll om och håll ut!

Referenser:

Lukkimat: http://www.lukimat.fi/lasning/informationstjanst

Skolverket (2013). Forskning för klassrummet.