Hjärtan, hjul och himlakroppar

Det är rubriken på en artikel av Jenny Wiksten Folkeryd. Den finns publicerad i Mångfaldens möjligheter som ges ut av SMDI, Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. Artikeln handlar om innehållsliga aspekter i sakprosatexter som är skrivna av elever i tidiga skolår; du kan läsa om detta i en delstudie gjord av Jenny Folkeryd. Utgångspunkten är:

…hur kan innehåll i elevers texter ses och diskuteras i termer av tematisk organisation och innehållslig utvidgning?

Syftet är att utveckla ett metaspråk som kan användas för diskussion av olika sätt att uttrycka innehåll i elevtexter (W Folkeryd 2014, s 120).

Författaren gjorde dels observationer i klassrummen, dels studerade hon insamlade elevtexter. Detaljerna kring studien kan du läsa om i artikeln. Eleverna skrev inom den ordinarie undervisningen och vi känner så väl igen hur det gick till.

I samtliga fall introducerades ämnena genom en muntlig introduktion. Man läste texter om ämnet och utarbetade sedan gemensamt i klassrummet antingen en tankekarta eller stödord som skrevs upp på tavlan (ord som hjärtat, pumpar, pulsen, syre). Instruktionen för skrivandet var sedan att tankekartorna eller stödorden skulle fungera som hjälp när eleverna individuellt skrev sina texter. Inga speciella instruktioner gavs om exempelvis textlängd eller strukturering. (W Folkeryd 2014, s 117 f)

Det här upplägget är detsamma som föreslås för skrivuppgiften i Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Ja, jag vill nog säga att det är ett vedertaget sätt att arbeta med skrivuppgifter som har ämnesanknytning.

Författaren tar upp hur en text innehållsligt hänger samman och hur detta är avhängigt hur dessa, textens innehållsliga teman,  är strukturerade och organiserade i förhållande till varandra. Flera makroteman eller mikroteman som inte är kopplade till huvudämnet gör texten osammanhängande och svår att läsa. Om däremot flera mikroteman relateras till huvudämnet kan detta bidra till fördjupning och att en röd tråd skapas. Jenny utvecklar också begreppen över- och underordning samt makro- och mikrotema.

Jenny Folkeryd studerar också om och på vilka sätt textinnehållet utvidgas i elevernas texter och när så sker hur.

Det är spännande och lärorikt att läsa elevexemplen tillsammans med författarens analyser. Genom analysen bjuds vi på åtta olika innehållsmönster, typer, som författaren benämner som A-H. Här kommer några exempel på innehållstyper.

  • typ B: få teman, ingen röd tråd, komplex utvidgning
  • typ C: få teman, röd tråd, enkel utvidgning
  • typ E: många teman, ingen röd tråd, enkel utvidgning
  • typ G: många teman, röd tråd, enkel utvidgning

Ja, det var några exempel på innehållstyper och varje typ konkretiseras med en elevtext. Som ni ser så ligger fokus på om elevens text innehåller få eller många teman, har en röd tråd och hur utvidgningen av innehållet ser ut. Jag tycker att det var lärorikt, intressant och tankeväckande att läsa artikeln. När vi exempelvis bedömer våra elever i åk 1 med Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling så är detta ett sätt att se på innehållet i elevtexterna. I Bedömningsstödet kriterier för åk 3 handlar avstämningspunkterna om läslighet, stavning, huruvida eleven markerar meningar med stor bokstav, punkt och frågetecken. Avstämningspunkterna handlar också om huruvida eleven skriver berättande texter med röd tråd och i huvudsak fungerande handling och huruvida innehållet är begripligt i elevens beskrivande texter. Jenny Folkeryds underlag för analys av elevtexter tycker jag ger ett kvalitativt mervärde. I Bedömningsstödets analyser av beskrivande  elevtexter i åk 3 finns en rubrik Vidare undervisning för elevens fortsatta skrivutveckling och här hittar jag förslag om att läraren ska ta upp hur man bygger ut ett innehåll samt att låta eleven träna på att utveckla innehållet. Formuleringar som att bygga ut och utveckla ett innehåll handlar om utvidgning och här kan jag som lärare få fler verktyg för mina analyser av elevtexter genom att läsa den här artikeln.

Artikeln avslutas med en diskussion. Bland annat lyfter Jenny Folkeryd behovet av att läraren har tillgång till ett metaspråk för att kunna diskutera innehållsliga aspekter i elevernas texter. Några exempel på sådana aspekter är hur innehållet organiseras, binds samman och fördjupas.

Som sagt fick jag insikter och nya tankar när jag läste Jenny Folkeryds artikel! Nu ser jag fram mot 4/10 för då föreläser Jenny för ett 50-tal av läs- och språkutvecklarna och jag räknar med att det blir lärorikt. Du som inte kan tåla dig kan läsa artikeln redan idag och du hittar den under referenser.

Referenser

Wiksten Folkeryd, J. (2014). Hjärtan, hjul och himlakroppar. Innehåll i elevers sakprosatexter på lågstadiet. I Mångfaldens möjligheter (sidorna 115-130).

SMDI, Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning.

.

En badge! Jag tackar!

Bloggen ligger i bloggtoppen hos Cision, igen! Den här bloggen som du läser i denna stund har kvalat in på 10 i topp listan. Som utmärkelse har jag fått ett badge.

Pedagogikbloggar-2016_badge

På första plats ligger Flexspan. Nyheter och trender inom nätbaserad utbildning. Det är någon som heter Alastair Creelman som har den bloggen och han arbetar med nätbaserat lärande vid Linnéuniversitetet. På andra plats hittar du Pedagogiska kullerbyttan. Bakom den hittar du Linda Linder som är förskollärare, lärare (F-3), teaterpedagog och atelierista. Hon skriver om sitt arbete och strävar efter att ge barnen röst. Tredjeplatsen innehas av Skolverkets Omvärldsbloggen. Skolans digitalisering som har som syfte att sprida idéer om skolans digitalisering så att de kommer till nytta i skolors strategiska arbete.

Undrar du hur 10 i topp listan ser ut så hittar du den på Cisions webb. Cision har också en avdelning som de kallar Community eller Mötesplatsen och där hittar du bland annat det senaste på deras bloggfront. Om du nu undrar vad som krävs för att bli påtänkt så kan du läsa följande på deras webb.

Bloggtoppen tas fram av vårt research-team i Sverige varje månad. Bloggarnas placering i topplistan grundas på en metodik som utgår från inlänkar, relevans, hur ofta bloggen uppdateras, läsarkommentarer och delning i sociala medier, Twitterföljare och Facebook-likes. Ett kriterium för att kunna hamna på topplistan är att kontaktuppgifter är synliga på bloggen. (Cision, 160923)

Jag tycker att det var helt OK att bli 4a! Bloggarna på 1a, 2a och 3e plats verkar absolut ha anledning att ta sina platser i täten. Men om jag kavlar upp ärmarna, vässar tangenterna, läser ännu lite mer om didaktik och forskning samt håller tät kontakt med er som är experterna på klassrumsgolvet så kanske jag kan komma igen till 2017!

Har du några råd att ge mig för att min blogg och mina inlägg ska bli ännu bättre? Jag tar tacksamt emot alla idéer, förslag, råd och tips. Välkommen att vara min kritiska vän!

Nu är det dags för fredagskväll här i huset! Trevlig helg alla läsare!

Kritisk vän i en lärande organisation

Det är ett koncept som vi arbetar med på Medioteket. Vi har alla att minst en gång om året gå in i varandras aktiviteter. Tanken är att vi ska observera, uppmärksamma och reflektera över sådant vi ser från ett utifrån perspektiv. Det är verkligen ett utmärkt sätt för att få syn på saker eller kanske bara få befäst en uppfattning  man har kring rutiner, organisation och innehåll i våra kurser, handledningar och föreläsningar. Jag har än så länge haft besök av två kollegor i år och det var jättebra.

Idag var det min tur att agera kritisk vän. Jag hade bokat in mig hos NTA gänget i Spånga och en aktivitet som de talade om som lärcirklar i NTA och kollegialt lärande. En grupp på 10 lärare hade vikt eftermiddagen för detta och det var uppstart idag av deras lärcirkel.

NTA bildcollage

Jag kom cyklande, gäller att passa på när man får chansen, och gjorde entré med håret på ända en kvart före starttid. Jag möts av Joakim, Annika och Ulrika som sitter vid dörren färdiga att ta emot cirkeldeltagarna. Härligt att direkt möta tre taggade cirkelledare! En första lärdom är just hur fint det känns med detta avslappnade och personliga bemötande. Joakim och Annika är de som leder just den här cirkeln. Som cirkeldeltagare kommer jag sedan in i ett rum där varje plats har laddats med en pärm med cirkelmaterial, ett anteckningsblock och penna samt en mentormeter. Proffsigt!

Annika förklarar hur de lagt upp cirkeln och fördelat rollerna mellan sig. Idag leder Annika lärcirkeln och Joakim antecknar och gör en del inpass. Nästa gång blir det tvärtom. Annika berättar om bakgrunden till lärcirkeln. Den har tagits fram från ett EU projekt om utforskande arbetssätt som mynnade ut i en verktygslåda. NTA i Sverige tog sedan fram en pärm kring kollegialt lärande. Våra NTA kollegor start nu sin 3e omgång med detta upplägg av en lärcirkel. Annika presenterar också lite forskningsbakgrund. Mycket vilar på Helen Timperleys teorier. Vi får se en figur på en kompetensutvecklingsmodell som Timperley tagit fram. Annika och Joakim gör olika inpass under introduktionen. De berättar om tidigare kurser och de erfarenheter de gjort och de ger lite saker att tänka på. Exempelvis vikten av att ta med sig frågeställningar och dilemman som man inte har svar på eller vet hur man ska lösa och att man inte ska ändra på allt på en gång utan ta en variabel i taget.

Gruppen får jobba med moment ur cirkelpärmen. Vi får välja frågor som vi vill arbeta vidare med samt fylla i en första ruta på ett A3 ark.

Vi möter exempel på collaborative writing, concept caroons och tips om ett program, app, som heter AnswerGarden. Vi svarar på frågor med mentormeter och ser hur det blir när svaren visas direkt på skärmen. Vi får fylla i exit notes med vad vi förväntar oss av lärcirkeln strax före kaffepausen. Ett nytt grepp att göra exit notes mitt i en aktivitet.

Min uppgift är att observera, uppmärksamma och reflektera över vad jag ser och är med om. Jag ska ju agera som kritisk vän och ge tillbaka något efteråt till Joakim och Annika. Jag har bara positiva saker att säga. Det var en tydlig uppstart med klara ramar och bra information om praktiska frågor, upplägg, syfte, förväntningar på kursdeltagarna och innehåll. Atmosfären är lugn och Annika och Joachim skapar en trygg stämning. Deltagarna blir snabbt aktiva i samtal och diskussioner och det är fokus på ämnet hela eftermiddagen. Jag som har mitt professionella fokus på språk-, läs- och skrivfrågor tycker att det blir så tydligt att mycket är gemensamt. Det finns mycket av mina frågor i det som tas upp i denna lärcirkel. Avslutningsvis får alla en hemuppgift att göra till nästa tillfälle samt en fördjupningsuppgift i form av två artiklar att läsa. Annika lyckas presentera hemuppgiften som en riktig cliffhänger.

Bra jobbat! Stort tack för att jag fick besöka er på NTA i Spånga! Tack också för kortlekarna med begrepp som jag fick!

IMG_0471_mindre

Ja, det här med att besöka varandra i våra respektive aktiviteter är verkligen utvecklande och en jättebra idé. Kanske till och med ett måste i en lärande organisation. Någon mer som har erfarenheter av att arbeta med upplägget kritisk vän?

”Kom så går vi in i bilden!”

Det är från ett citat som vi bjöds på av Kjell Ivar Skjerdingstad (førsteamanuensis vid Högskolan i Oslo och Akershus) under konferensen Med bilden i fokus.

Hela citat lyder:

När Katia var två år fick hon se en bild med små killingar i en glänta. Hon tyckte mycket om bilden och drog mamma i ärmen: – ”Kom så går vi in i bilden till killingarna!” (Ur Kornej Turkovskij: från två till fem år) Hällberg 1982, s. 168).

Vad säger du om det? Nog är det en härlig kommentar!? Jag tycker det säger allt om läsningens natur. – Kom så går vi in i bilden…

Föreläsningen handlade om Fornemmelsen for stedet – et forsøk på å nærme seg bilebokens fenomeneologi. Fenomenologi är en utgångspunkt och metod för forskning där ”man behandlar observerade fenomen som de framträder för vårt medvetande utan att fråga efter deras orsaker” (enligt Egidius termlexikon). Det jag fastnade för var hans presentation av boken Var är min syster? (Nordqvist 2007). En helt underbar bok med helt underbara bilder. Den handlar om att den lilla musens storasyster försvinner och jakten för att hitta henne igen.

var är min syste

Letandet går genom luften i en luftballong som bärs av ett upp och nedvänt päron. Landskapen är fantasifulla och fyllda av detaljer; kor som dricker öl, en groda som spelar pingis med en gumma, en hög av älgar som sover i en soffa, indianer som rider på en snok och annat finurligt. Tittar man noga så kan man kanske se systerns gula kalufs lite här och där. (adlibris 160920)

Varje enskild bild är oerhört detaljrik! Man blir lätt sittande i evigheter när man läser den. Och nu kommer det bästa av allt! Jag har ett alldeles eget exemplar som är signerat av författaren Sven Nordqvist!!! Det var min allra käraste kollega Kia Knutsson-Norberg som fixade det och gav mig boken. Tusen tack, Kia! Detta är nu min favvobok.

grupperad Nordqvist

Jag håller med om att nordanvinden inte är helt korrekt. Kanske liknar hon lite en femme fatale!? Visst, det är kanske inte så lämpligt att hon röker cigarr men håll med om att hon är helt underbar!? Hon gestaltar, i alla fall för mig, nordanvinden på ett målande sätt.

Referenser

Egidius, H. (2006). Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Nordqvist, S. (2007). Var är min syster? Bromma: Opal förlag.

E-boken i klassrummet

Det var titeln på den första föreläsningen i höstens seminarieserie för skolornas läs- och språkutvecklare. Först ut som föreläsare var Carina Hermansson, fil.dr. och hon forskar som postdoktor vid Umeå universitet. Carina har en bakgrund som lärare i grundskolan och på lärarutbildningen.

Vad är en e-bok? Vanligaste definitionen lyder att e-boken är en elektronisk version av en tryckt bok avsedd att läsas med hjälp av en dator, smartphone, läsplatta eller annat mobilt läsverktyg. Inlästa ljudböcker samt talböcker, avsedda för personer med läshinder, räknas inte som e-böcker.

Fokus i föreläsningen var hur elevers skriv- och läsförmåga  utvecklas i aktiviteter med e-boken. Carina satte myror i huvudet på oss när hon diskuterade och belyste på vilket sätt kropp och rumslig plats, i samspel med läs- och skrivstrategier, har betydelse för hur elever skapar mening kring digitala litterära texter (e-böcker). Att tänka in kropp och rum var en utmaning för många av oss. Som stöd fick vi en introduktion i hur man kan tänka på läsning utifrån begreppet centripetalkraft.

centripetalkraft2

Just nu är det ett stort fokus på läsning och lässtrategier i skolsverige där elevens kognitiva och metakognitiva förmåga tränas. Carina beskrev hur läraren i hennes studie på ett föredömligt sätt undervisade och modellerade kognitiva lässtrategier för eleverna. Det som överraskade Carina var att när eleverna själva läste digitala böcker använde de kroppsliga i stället för kognitiva strategier för att skapa mening  kring det lästa.

Carina talade om att metod utgör en inramning och att vi har diskursiva regleringar och att vi behöver undersöka vad som händer när materialitet, kropp, krafter, rörelser samhandlar i skrivhändelsen i klassrummet. Hon gav oss flera exempel på hur materialitet, kropp och rum blev betydelsefulla i elevernas digitala läsförståelsearbete. Ett exempel rörde elevparet som läste i soffan och hur de skapade en egen läsvärld när de placerade en filt över sig och läste under den och hur det skapade en ny kroppslighet och rumslighet.

Ja, kropp och kroppslighet var återkommande ord under föreläsningen. I den artikel vi hade fått att läsa inför föreläsningen får jag 32 träffar på termerna kropp och kroppslighet. Carinas utforskande av läsning och skrivning har en stark anknytning till kropp och kroppslighet. För att återknyta till centripetalkraft så finns det ett utmärkt exempel i artikeln. Det beskriver hur en elev som först inte vet vad han ska skriva i och genom rörelser med handen, sitt pennskrin och sin penna i en sammanlänkad rörelse får en skrividé. Läs artikeln! Sorry, den är inte publicerad än och den får inte spridas utanför gruppen som deltar i Carinas två föreläsningar. Den kommer att vara inledning i en bok som kommer ut snart, som jag förstod det.

Vi fick också följande hemuppgift att pröva med våra elever.

Arrangera en kollektiv (digital) läsaktivitet där du sätter relationen mellan kropp, rum och elevers förståelse av det lästa i fokus. Innehåll och genomförande planerar du utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Gör korta minnesanteckningar över vad som händer i aktiviteten och över dina reflektioner kring det du ser hända.

När vi träffar Carina nästa gång, dvs. onsdag 21 september, kommer vi att diskutera hur det har gått att göra uppgiften, våra erfarenheter av och funderingar kring läsaktiviteter som aktiverar kropp, rum och hjärna. Blev du sugen på att prova i ditt klassrum? I så fall vore det roligt att få höra dina erfarenheter och reflektioner! Dela gärna…

Vi kommer också att få höra mer om det som Carina benämner det nomadiska skrivandet.

Vilket härligt jobb jag har! Varje vecka lär  jag mig nya saker och ofta får jag träffa forskare men också samtala med dem om olika aspekter och perspektiv på läs- och skrivutveckling och undervisning. Det är också fantastiskt roligt att få dela detta med er kollegor!

Referenser:

Hermansson, C. (2013). Nomadic Writing Exploring Processes of Writing in Early Childhood Education. Karlstads universitet, doktorsavhandling.

Skolporten. Upptäckarlusten är en nödvändig del i att lära sig skriva. Intervju om avhandlingen från 2013.

PS. Carina är en föreläsare som drar in åhörarna. PowerPointen var visuell i den meningen att bilderna fungerade som stöd till det Carina presenterade. Får du som inte var med oss i onsdags 7/9 chansen att lyssna på en föreläsning med Carina så tveka inte. Ta chansen!

CH3

Extra anpassningar, särskilt stöd samt utmaningar

I Skolverkets egen presentation av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling presenteras fyra motiv till bestämmelserna. Ett av dessa är att:

Identifiera elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd men också de elever som behöver extra utmaningar

Citatet innehåller tre olika uppdrag som läraren måste bevaka:

  1. extra anpassningar
  2. särskilt stöd
  3. utmana

Om och när läraren befarar att en elev inte kommer att nå kunskapsmålen ska läraren göra extra anpassningar av sin undervisning. Det är den första och lägsta graden av stöd till eleven. Extra anpassningar görs inom ramen för den ordinarie undervisningen. Extra anpassningar skiljer sig från särskilt stöd som är mer omfattande och oftast ges utanför klassrummet och under en längre tidsperiod. Särskilt stöd ska också bygga på en utredning. Några exempel på extra anpassningar kan vara att läraren tar fram ett tydligt och individuellt schema till eleven, kanske är schemat uppbyggt kring bilder som visar olika moment under skoldagen, det kan handla om att använda alternativa läromedel och/eller arbetsformer eller mer detaljerade instruktioner.

Bedömningsstödet ska säkra att eleverna får de extra anpassningarna och det särskilda stödet i ett tidigt skede samt att det stöd som ges är relevant för eleven. Här har vi det andra motivet som lyder:

Sätta in tidiga och relevanta insatser i tid

Skolinspektionen har nu slutfört en granskning av de extra anpassningar och det särskilda stöd som erbjuds elever i grundskolorna. På de 15 skolor som granskades fann Skolinspektionen brister på 11. Granskningen gjordes i åk 4. Kvalitetsgranskningens huvudresultat är i punktform följande:

  1. Arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede
  2. Många skolor har inte identifierat vilka behov eleverna har
  3. Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling
  4. Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna

Skolinspektionen fann att förståelsen av begreppet extra anpassningar tog sig olika uttryck på olika skolor. Ibland blandade skolorna ihop betydelsen av extra anpassningar med andra inslag i undervisningen eller med särskilt stöd. De fann också att det var vanligt att åtgärder inte föregicks av tillräckliga analyser av elevens behov. Åtgärder sattes in för snabbt och oreflekterat vilket ledde till att det inte alltid erbjöds relevanta insatser till eleven. I klartext så är det inte alltid att de extra anpassningarna matchar elevens behov. Skolorna lyckades endast identifiera behoven av extra anpassningar för var tredje elev. Ett annat problem är att skolorna inte följer upp de extra anpassningar som en elev har fått. Detta gällde i nästan hälften av fallen. Är det allvarligt? Ja! Tänk dig ett läkarbesök där du får smärtstillande för blidtarmsinflammation och att läkarbesöket inte följs upp. Det skulle inte kallas för relevant behandling! Om behandlingen dessutom inte följs upp är katastrofen ett faktum.

Bedömningsstödet ska också göra att läraren identifierar de elever som behöver extra stimulans och utmaningar. Hur kan det se ut? Det är inte lätt att utmana! Utmana måste läraren göra på rätt nivå. Det kan handla om att elever får arbeta med olika uppgifter på olika nivå, att de får använda olika arbetsformer och att undervisningen organiseras på olika sätt. Det kan handla om att använda olika material som har olika karaktär och olika svårighetsgrad.

Det är viktigt att våra elever inte tvingas sitta av lektioner i väntan på att kamraterna ska bli klara eller att de får arbeta med en mängd monotona uppgifter även när de behärskar ett nytt kunskapsområde. Skolinspektionens skrift Tematisk analys. Utmaningar i undervisningen ger en hel del uppslag till hur man kan tänka. Absolut läsvärd! Kostnadsfri att ladda ner och ja om och när man laddar ner den så kan  man läsa den i sin padda på väg till eller från jobbet.

Alla elever har rätt till en stimulerande och utmanande undervisning. En undervisning som tar hänsyn till deras bakgrund och erfarenheter men också till deras intressen och behov. Alla elever behöver undervisning som motiverar, stimulerar och utmanar. Alla har behov av stöd och stimulans. En del elever behöver dock de där extra anpassningarna och/eller det särskilda stödet samtidigt som de behöver utmanas.

Att anta en utmaning handlar om att våga göra saker man ännu inte riktigt behärskar och att våga ta risker. För att våga behöver man känna sig trygg i sammanhanget. Som lärare kan jag utmana elevers textval, jag kan utmana med nya ord, genom att introducera lågfrekventa ämnesspecifika ord, genom att ha stora förväntningar på vad eleverna klarar, jag kan utmana elevers förståelse av texter i textsamtal, jag kan utmana genom att organisera undervisningen på olika sätt och använda olika arbetsformer och mycket mer.

Extra anpassningar, särskilt stöd och utmaningar är på sätt och vis två sidor av samma mynt!

Fredagen den 16 september ger Skolinspektionen ett webbinarium om extra anpassningar i undervisningen. Kan du inte delta och/eller lyssna på fredag så kommer du att kunna se en inspelning på Skolinspektionens webb.

Referenser

Skolinspektionen om extra anpassningar och särskilt stöd (2016). Skolans arbete med extra anpassningar.

Skolinspektionen (2016). Tematisk analys. Utmaningar i undervisningen. Många elever behöver mer stimulans och utmaningar. Diarienummer: 40-2016:6874

Skolinspektionen (2014). Stöd och stimulans i klassrummet – Rätten att utvecklas så långt som möjligt. Diarienummer 2011:6494.

Skolverkets webbinarium Om extra anpassningar av undervisningen. Webbinariet genomförs fredag den 16 september kl. 14:00-15:00.

Berättande i snapchat

Akademiskt = tungt!?

Forskning = ointressant!?

Professorer = tråkiga!?

Är det så du tänker även om du kanske inte säger det rent ut? Kolla i så fall in Jill Walker Rettbergs webb: http://jilltxt.net/

Jill Walker Rettberg är professor i digital kultur vid universitet i Bergen. Så här beskriver hon själv sitt forskningsområde:

Her research is on networked fiction, which includes electronic literature, weblogs, electronic art, web hoaxes and grassroots game-Creation. (http://jilltxt.net/txt/, 160910)

Jill höll en av keynote föreläsningarna under den nordiska forskningskonferensen 2016 Med bilden i fokus. Det handlade om berättande i snapchat och musical.ly. Här har jag en del att lära, det är säkert!

Snapchat

Snapchat är en app för att skicka meddelanden mellan mobiler. Du tar ett foto eller spelar in en kort videofilm. Du bestämmer också hur länge fotot ska visas för den som tittar samt skriver ett meddelaande. Tiden du kan ställa in är 1-10 sekunder. Avslutningsvis skickar du filmen till en eller flera personer i din kontaktlista. När mottagaren öppnar meddelandet, bilden, så visas den bara så länge som du har bestämt. Snapchat har också en videochatt. Just nu är det här mycket populärt bland ungdomar.

Du kan också skapa korta berättelser i snapchat genom att koppla ihop flera foton, snaps. Mottagaren har 24 timmar på sig att se historian. Du bestämmer vem eller vilka som kan se dina historier genom att göra vissa inställningar. Jill visade oss olika exempel på korta snapchat historier. Enligt Jill är det vanligare att det är företag än ungdomar som gör dessa historier. Vi fick se några exempel på dessa korta historier. Ett exempel var taget i London samma dag som folkomröstningen om Brexit. Det var en snabb presentation av bilder från olika platser och med olika människor i London och korta uttalanden för och emot Brexit.

snapchat
Snapchat-logotypen.

Jill har forskat på ungdomars användning av och berättande med hjälp av snapchat. Du kan läsa mer om det på hennes blogg What high school students think about Snapchat stories. Det är spännande läsning! Ja, jag tycker att det här med att läsa och skriva blir bara mer och mer spännande. Det dyker hela tiden upp nya vinklingar, nya sätt att berätta och kommunicera, nya kanaler för berättandet och nya medier och artefakter.

Vad gör Jill när hon forskar på snapchat?

Mostly we’re watching hundreds and hundreds of stories to see what kinds of narrative techniques people use, but we also want to know what regular users actually think about stories. Do they watch stories much? Do they make stories? What do they think is a good story? (http://jilltxt.net/?p=4505, 160909)

Du förstår att Jill hade en del material att visa! Forskningsfrågorna är delvis frågor som vi lärare också ställer oss som t.ex. vad tycker våra elever är en bra historia? Det kan vi ställa mot frågan om vad vi lärare anser är en bra historia mot bakgrund av kunskapsmål, kursplaner och läroplan.

Förresten tycker jag att du ska läsa hennes blogginlägg med 10 anledningar att dela forskningsresultat i snapchat 10 reasons why you should use Snapchat to share research ideas (and 4 reasons not to). 10 anledningar som är överförbara. Jag håller inte helt med om alla. Exempelvis tror jag inte att det tar mig lika lång tid att berätta något i snapchat som att skriva ett blogginlägg.

Jill

musical.ly

Jag börjar med att bekänna att jag inte ens hade hört talas om musical.ly innan Jills föreläsning! Vill du veta mer om musical.ly? Besök i så fall Jills blogg jill/txt och se hennes videoHär berättar hon mer och bjuder generöst på sig själv. Exempelvis får du se henne själv handteckna och läppsynka i tolkningen av en sång.  Jill tipsar om tutorials på Youtube för den som vill lära mer. Det tar tid att bli bra på detta! Kräver mycket övning. Har du elever som är bra på lägga upp egna tolkningar av sånger i musical.ly så vet du att den eleven har uthållighet och motivation att öva tills god färdighet är uppnådd!

Jag har varken snapchat eller musical.ly MEN jag har frågat runt bland mina mer digitala (och yngre!) kollegor och de visade sig var insatta. Vi får se om jag hinner någon regnig dag när det blir tid över…

Referenser

Jill Walker Rettbergs blogg: http://jilltxt.net/

Nordisk forskningskonferens 2016 Med bilden i fokus

Med bilden i fokus

Nordisk forskningskonferens 2016.

skylt

Det var tre fullmatade dagar med många olika infallsvinklar på bilden i textsammanhang. Spännande att möta forskare från andra discipliner. Helhetsupplevelsen var mångfald. Mycket som jag inte är insatt i eller har tänkt på. Frågestunderna visade hur väl initierade deltagarna var och jag kände mig oftast ganska okunnig! Det var korta 20 minuters föreläsningar blandat med längre. Föreläsarna var doktorander, professorer, lektorer men även barnboksförfattare som Øyvind Torseter. Ja, har du inte läst bilderboken Hålet så gör det. En märklig historia om en man som flyttar in i en ny lägenhet och ser ett hål i väggen. Ett hål som flyttar på sig. Ett hål som mannen låter undersöka och som slutligen arkiveras! Boken har också ett hål rakt igenom alla sidor. Att göra dessa hål var en historia för sig och riktigt roligt var det att förlaget när boken var klar skickade en låda med alla hål till författaren. Tyvärr hann jag inte fota av den bilden. Øyvind Torseter berättade hur han arbetar med sitt berättande både grafiskt och innehållsmässigt. En riktig höjdpunkt som också avslutade konferensen. Och vi lär ha boken i Cirkulationsbiblioteket! Besök också Cirkbloggen; där hittar du bok- och lästips.

Rättelse: Vi, Cirkulationsbiblioteket, har inte Hålet för utlåning. Boken har dock varit med i Språkpaketets bokgåva till klasserna några år.

En annan höjdpunkt som däremot öppnade konferensen var Boel Westins keynote och tillika öppningsföreläsning. Rubriken var Tiden och bilden. Hon talade om hur texten materialiserar bilden och hur visualiseringen förvandlar läsaren. Vi fick se bilder på den första bilderboken tillsammans med en historisk tillbakablick. Visste du att det fanns motsvarigheter till dagens små Pixie böcker för flera hundra år sedan!? Vi fick se många exempel på hur läsande barn avbildas och att de får en ikonisk status. Här ser du den unge Cicero som läser sin bok med ett förnöjt ansiktsuttryck, blicken vänd inåt mot läsupplevelsen. Notera också den bekvämt avslappnade ställningen. Tänk att läsning återges med samma förtecken som vi lägger in idag! Enligt uppslagsverket levde Cicero mellan 106 f.Kr – 43 f.Kr. Det är ett tag sen… Tavlan är målad av Vincenzo Foppa ca 1464 (nc, nd; commons.wikimedia.org ).

Foppa_young Cicero reading

En annan kortföreläsning som jag tog med mig var Hanne Kiils Når barnelitteraturens reisemotiv blir en roadmovie-lek. Hanne Kiils exemplifierade med en barnbok som jag tyvärr inte minns namnet på. Det var många dråpliga bilder, uttryck och lek med ord som lockade till skratt och lust att läsa! Bland annat uttrycket Vi lever for å leve som är en anspelning på det norska postverkets slogan Vi lever for å levere.

Hanne Kiil är litteraturpedagog vid Norsk barnebokinstitutt.

Ja, det var en nordisk forskningskonferens så det var till att lyssna på danska och norska också. Här måste jag erkänna att det kostade på. Visst förstår jag det mesta men jag blev tröttare i och med att det krävde större koncentration.

På tal om något helt annat. Vi på Medioteket är bra föreläsare! Det tänkte jag på under några av föreläsningarna. Som föreläsare är det viktigt att inte bara läsa sitt manus och att inte heller bygga föreläsningen på att läsa exakt det som står i PowerPointen. På Medioteket har vi haft ett antal fortbildningar kring presentationsteknik och det har gett resultat – vill jag påstå. Så kamrater – sträck på er och var stolta över att ni är bra föreläsare!

Martin Hellström, fil.dr. och biträdande lektor vid Linnéuniversitet, tog oss med in i boksamtal med barn kring Maria Gripes Tappa inte masken. Vi fick se en sekvens med ett boksamtal med den grupp barn som ingår i hans studie och som han planerar att följa i flera år. Detta för att se hur de tar till sig Gripes böcker när de går från barndom till ungdom. Spännande projekt! Kanske får vi läsa om det i en artikel om några år!?

Andra föreläsare som jag lyssnade på och deras rubriker var exempelvis:

  • Ulf Boëthius, Att skildra låtsaslekar i text och bild. en analys av Barbro Lindgrens ”Nu är vi gorillor låssas vi”.
  • Lars Wallner, Med serietidningen som interaktionell resurs i skolan.
  • Sarah Mygind, Harry Potter, drengen med de mange ansigter.
  • Ayoe Quist Henkel, Digital ungdomslitteratur som visuelle tekster.
  • Nina Christensen, Fingrene læser. Billedbogen og det haptiske.

Ja, det var många intressanta, spännande, oväntade presentationer. Riktigt fullmatade dagar! Samtidigt var jag lite förvånad över att de flesta föreläsarna var litteraturvetare. Jag hade kanske väntat mig fler med starkare inriktning på bilden och det visuella.

Jag måste också nämna Jill Walker Rettberg, professor i digital kultur vid Universitetet i Bergen. Rubriken var Fortelle med bilder. Den visuelle vendingen i sosialer medier. Men det får bli i nästa inlägg för det är något särskilt!

Referenser

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning. Tidskrift (fritt tillgänglig).

Norsk Barnebokinstitutt.

SBI, Svenska Barnboks Institutet.

Är du en stjärna, en Webbstjärna?

Eller vill du bli en stjärna? Då får du chansen i höst när jag har bloggkurs utifrån Webbstjärnan! Jag har tidigare haft flera bloggkurser men den här gången provar jag Webbstjärnans koncept. Det betyder att kursen bara omfattar ett (1) tillfälle. Vi håller på 3 timmar en eftermiddag på Medioteket, Trekantsvägen 3. En förutsättning för att kunna delta är att du kan ta med en egen dator med trådlöst nätverkskort. Du får uppgifter för gästinloggning på nätverket när du anmäler dig i receptionen. Givetvis går det bra att arbeta på en iPad.

Alla skapar sina bloggar i webbpubliceringsverktyget WordPress och du behöver en sajt att arbeta med. Det är den som du skapar hos Webbstjärnan. Jag kommer att följa Webbstjärnans upplägg vid genomgången och under workshopen. Deltagarna får Webbstjärnans häfte med dokumentation av alla moment som vi arbetar med. Dokumentationshäftet är interaktivt så till vida att du kan spara ner det och skriva direkt i det.

Inför workshopen

för att du ska få ut så mycket som möjligt av workshopen behöver du vara väl förberedd. Därför behöver du göra två saker innan workshopen.

  1. Du behöver registrera ett lärarkontoWebbstjärnan och skapa en webbplats som du ska arbeta med tillsammans med dina elever. Om du ska samarbeta med en kollega behöver bara en av er skapa en webbplats.
  2. Gå den nätbaserade kursen ”Kom igång med Webbstjärnan” så att du har kött på benen inför workshopen. Har du inget inlogg på kursportalen kan du registrera dig här eller höra av dig till Webbstjärnan  så hjälper de dig.

Efter kurstillfället ska du vara igång! Sedan väntar arbetet med dina elever och ert gemensamma bloggande. Det är ju det som är det egentliga syftet!

Om Webbstjärnan och IIS

Bakom Webbstjärnan står IIS, Internetstiftelsen i Sverige och Webbstjärnan är en del av IIS satsningar för att utveckla internetanvändningen i skolan. Att använd Webbstjärnan är kostnadsfritt och Webbstjärnan är fri från reklam. Min personliga erfarenhet av Webbstjärnan är att de har lyckats skapa en mycket proffsig miljö. De nätbaserade kurserna är tydliga,  informativa och bra.

Sist men inte minst viktigt – Webbstjärnans support är mycket bra. Det är i alla fall min erfarenhet. Jag har alltid fått snabb och bra återkoppling på mina frågor när jag har undrat saker. Det är viktigt för de flesta av oss!

I den här videon får du veta lite mer om Webbstjärnan (3:06 lång).

Anmäl dig!

Du anmäler dig via ett formulär som du hittar här: Webbstjärnans  anmälningslänk.

Trevlig helg!

Varför ska lärare blogga?

Ja, det är en bra fråga. Själv ser jag många fördelar med att blogga med elever i undervisningen. Här kommer några av mina svar på min fråga:

  • Tillsammans skapar lärare och elever en kunskapsbank utifrån undervisning, kunskaper och intressen.
  • Att skriva blogginlägg innebär möjlighet till ett autentiskt skrivande med andra läsare än läraren. Läraren i alla ära men elever blir taggade när de får respons från nya läsare som de ännu inte känner.
  • Skrivandet av inlägg är ett sätt att lära med pennan i hand, dvs. att bearbeta ny kunskap genom att skriva. Här i digital form.
  • Blogginlägg är ett enkelt sätt att samla reflektioner kring sitt eget lärande, ny kunskap och det som är aktuellt i undervisningen.
  • Det synliggör lärande.
  • Det möjliggör delande av kunskap och reflektioner.
  • Det synliggör vad som är aktuellt i undervisningen.
  • Det är ett medium för att hålla föräldrar ajour om vad deras barn gör i skolan och i undervisningen.
  • Det lär elever om internet, netikett, hur man får använda bilder, upphovsrättsliga frågor, creative commons och mycket mer.
  • Att arbeta med webbtexter och digitala medier ingår i kursplanen för svenska.

Har du fler argument för att blogga med dina elever? Fler argument för varför fler lärare borde börja blogga med sina elever? Eller kanske har du invändningar?