Visar alla blogginlägg från: februari 2011

LUS och att läsa med god förståelse!?

Bo Sundblad skriver: ”Alla kvaliteter i LUS handlar om att läsa med förståelse. Elever som läser utan att förstå är mekaniska avläsare och de hamnar utanför schemat.” (Komplement till Nya Lusboken sid. 13)Bo Sundblad är mycket tydlig med att flytande läsning utan förståelse inte går att bedöma med LUS! Flytande läsning utan förståelse kallar Bo Sundblad för ”mekanisk läsning” och han skriver att den inte fungerar som underlag för att bedöma med LUS. Två grupper av elever är särskilt aktuella i den här frågan; dels elever med annat modersmål än svenska, dels elever som har en utvecklingsstörning. För den första gruppen är det viktigt att hålla isär språkförståelse/behärskning och läsutvecklingsnivå. För att göra elevens läsutveckling rättvisa är det nödvändigt att samarbeta med modersmålsläraren för att få veta hur elevens läsfärdigheter getaltar sig på modersmålet. Eleven kan mycket väl läsa flytande med god förståelse på sitt modersmål samtidigt som denne inte gör det på svenska. Ett sätt för att lösa detta dilemma är att beskriva elevens läsfärdigheter i kommentarsfunktionen i Skolwebben. Vi har samma dilemma för elever som har en utvecklingsstörning. Genom att beskriva hur och vad eleven läser kan läraren ändå fånga in olika kvaliteter i elevens läsning för att understryka och peka på nya steg i elevens läsutveckling. Centralt i en LUS-bedömning är just att med ord beskriva varje ny färdighet i läsutvecklingen. Det kan här handla om avläsningen, bokval, genrekunskap, motivation och intresse likaväl som en ny eller fördjupad förståelse av de lästa texterna.

Strategier för att lyckas med muntligt berättande

”Kom Ketchup” är en ny UR-serie om muntligt berättande för våra yngsta skolelever. Länken är: http://urplay.se/161186 .

Forskare och erfarna praktiker inom läs- och språkområdet understryker vikten av att vi lär våra skolelever strategier för att förstå lästa texter, läsförståelsestrategier. Det finns ett oräkneligt antal böcker om hur vi arbetar med läsförsåelsestrategier. I Kom Ketchup får vi enkelt lära oss strategier för att muntligt berätta sagor och historier. Jag kan tänka mig att arbete med de här strategierna skulle ge avtryck även i barnens skrivande!

Någon som har använt programmen i sin undervisning och sedan praktiserat tipsen?

Läsningens betydelse i skolan

Jag brukar vara mycket återhållsam med engagemang på min fritid men denna lördag deltog jag i en dag arrangerad av SCIRA (Swedish Council of International Reading Association) med två halvdagsföreläsningar. Bengt Malmros  föreläste om skönlitteraturens betydelse i undervisningen. Bengt är lärarutbildaren som återvänt till grundskolan som svensklärare. Han gav en mycket levande bild av hur lärare kan utveckla läsningen av skönlitteratur i linje med kursplanen i svenskämnet. En mängd konkreta tips och exempel direkt kopplade till ett tjugotal böcker som han själv använder i grundskolans senare år (åk 7, 8 och 9). Bengt exemplifierade också på ett mycket konkret sätt hur man kan ställa frågor till olika texter som visar på vilken läsutvecklingsnivå eleverna befinner sig. Detta relaterade han sedan till LUS-schemat. Har du möjlighet att någon gång lyssna på Bengt så ta chansen!

Behöver man verkligen registrera när en elev inte har nått en ny LUS-punkt?

Det är viktigt att kontinuerligt och löpande bedöma kvaliteterna i elevernas läsutveckling. När du går in och gör en ny upprepad registrering av samma LUS-punkt för eleven så blir det också ett tecken på att du gjort en förnyad bedömning men att eleven ligger kvar på samma LUS-punkt som tidigare.
Glöm inte att det också är möjligt att lägga in en ny kommentar för eleven där du med några ord kan beskriva tecken på att eleven faktiskt har utvecklat sin läsning sedan förra bedömningen även om eleven ännu inte uppfyller kriterierna för nästa LUS-punkt.

LUS:ar alla lärare sina elever?

Nej. Många kommuner använder LUS som ett verktyg i bedömningen av elevers läsfärdigheter men inte alla. I Stockholm lus:ar alla F-6 lärare sina elever därför att det finns ett politiskt beslut som säger att vi ska göra det. Syftet är att kunna följa upp samtliga elevers läsfärdigheter för att kunna styra resurser dit de bäst behövs.

Varje dag något nytt!

Onsdag eftermiddag föreläste jag om läsförståelse ute på en skola. Inte första gången men det fantastiska är att varje gång är unik. Ingen föreläsning är den andra lik och varje gång lär jag mig något nytt när jag föreläser. Vad fick jag med mig igår? Rummet var disponerat så att datorn fanns i ena hörnet av klassrummet och projektorn visade powerpointen på en skärm på motstående vägg. Det medförde att jag satt bakom åhörarna vilket var en  intressant upplevelse. Att ha ögonkontakt och kunna läsa av hur åhörarna tar emot föreläsningen är avgörande. Att sitta bakom en grupp gör att man tappar all kontakt och inte har grepp över hur de tar emot det som sägs, om de är trötta, om de blir engagerade i det som sägs osv.. Det gav mig också en känsla av att vara ensam och tala rakt ut i luften. Något att tänka på när man organiserar ett rum och placerar ut dator och projektorduken!

LUS, lus, Lus – vad är det?

Vad tänker du när du hör ordet? Små bitande kryp? Smaltandade kammar? Mössor? Dessa förkortningar? Läsning? Använder hela Sverige LUS? Varför ska jag ‘lusa’ mina elever? När ska jag ‘lusa’…? ‘Lusa’ – ja – men sedan då? Datorer! IT! Yippie! Usch!
Reaktionerna och frågorna när ordet ‘lus’ uttalas verkar vara lika många som de jag möter.
Den här vårterminen ska jag fokusera på ‘lus’ varför jag tror att jag kommer att få mycket att fundera över.

Glömde presentera mig…

Ja, just det – man ska börja med att presentera sig….
Jag jobbar som utvecklingslärare centralt på utbildningsförvaltningen. Mitt ämnesområde är läs-, skriv- och språkutveckling och jag arbetar med läs- och språkprojektet på grundskoleavdelningen sedan tre år tillbaka. Nu ska jag försöka ge lite glimtar från mitt arbete och reflektera över det jag gör.

Fullt ös….

Januari har varit hektiskt! Förberedelser av underlag till föreläsningar, planering av LUS-kurser och nätverksgrupper. Bokning av lokaler. Skapande av anmälningsblanketter. Allt på en gång. Efter publicering tog det bara någon vecka så var allt fullbokat! Behovet finns, det är i alla fall säkert. Det blir en intensiv vårtermin utan en tom eftermiddag.
Roligast var mina två skolbesök i mitten av januari. En tisdag eftermiddag ägnade vi, F-6 lärarna och jag, åt att först göra en SWOT-analys följt av att jag föreläste för att avsluta tre timmarspasset med gemensam diskussion. Intensivt, spännande och roligt!
En vecka senare var det dags att besöka en grupp lärare som ville diskutera ‘lustläsning’. Frågan är vad som är ‘lust’? Hur vet vi att någon känner ‘lust’? Visar sig min ‘lust’ på samma sätt som din? ‘Lustläsning’ är en svår fråga och diskussionerna gick höga. Lärare är verkligen engagerade i sina uppdrag.
Ja, just det – vem är jag och vad gör jag egentligen på jobbet? Det var ju det den här bloggen skulle handla om!