Visar alla blogginlägg från: april 2011

Identifierar nationella ämnesprovet svagheter i läsutvecklingen?

Birgitta Herkner har funnit i arbetet med sin lic.avhandling att nationella ämnesprovet i svenska för åk 3 är ett alltför enkelt prov och inte identifierar elever som kan tänkas få problem i sin läsutveckling.  Hon fann elever som inte hade uppnått tillräcklig ordavkodningsförmåga för årskurs 3 men som ändå klarade det nationella provet. Ett intressant fynd! Nationella ämnesprovet i svenska är därmed inte tillförlitligt som enda utvärderingsinstrument. Det behöver kompletteras med instrument som bl.a. undersöker ordavkodningsförmågan också.

Vad är dina erfarenheter av nationella ämnesprovets överensstämmelse med din egen bedömning av elevernas läs-, skriv- och språkfärdigheter?

Här hittar du avhandlingen: http://www.specped.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=9291&a=95694

Behöver vi kunna läsa längre texter?

En kollega från fältet presenterade frågan på en av mina LUS-kurser. Bakgrunden var en tidningsartikel om vårt ändrade läsbeteende och tankar om vad vi i en föränderlig värld egentligen behöver klara av att läsa i framtiden. PIRLS och PISA visar på en försämrad läsförmåga hos våra elever, särskilt av längre och mer avancerade texter. Frågan som ställdes var ”Behöver vi kunna detta?

Nu igen!

I rapport efter rapport framgår det att föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som starkast påverkar elevers resultat. Enligt rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola” (Skolverket 2009) har denna förklaringsfaktor ungefär dubbelt så stor betydelse som kön och etnicitet. I ”Vad händer med läsningen. ” (Skolverket 2007) problematiseras senare års delegering av elevers lärande till eleverna själva. En ”katten på råttan, råttan på repet” situation uppstår där sociokulturella faktorer som t.ex. föräldrars utbildning får stor betydelse för elevers skolresultat. Att också, som den nationella utvärderingen av svenska i grundskolan (Skolverket 2003, rapport 251), närmare 40 procent av lärarna i svenska och 60 procent av lärarna i svenska som andra språk saknar relevant ämnesutbildning gör inte saken bättre. Vi vet från forskning att också faktorer som läraren, elevens skola, kamrateffekter och lärares förväntningar har stor betydelse för elevers resultat. Den undervisning som lyfts fram i läs- och skrivforskning som den mest verkningsfulla kallas ”high literacy” undervisning. De färdigheter som eleven ska lära integreras i en helhet men studeras också separat i väl strukturerade undervisningssammanhang. Läsundervisningen åtföljs och stöds av kontinuerlig uppföljning av elevernas läsutveckling genom hela skoltiden. Det vi alltså måste satsa på är: lärarkompetens både didaktiskt och i ämnena, undervisning där funktion och formalia är i balans och uppföljning och utvärdering av elevers lärande och utveckling åtföljt av åtgärder när mål eventuellt inte uppnås.