Visar alla blogginlägg från: september 2011

F2

F2 syftar på att förståelsen gäller både läs- och hörförståelse.

Läsning innebär att ordavkodningsprocesser och förståelseprocesser samverkar i ett ömsesidigt beroendeförhållande. Om ordavkodningen fungerar dåligt drabbar det också läsförståelsen även om (hör)förståelsen skulle vara tillfredsställande. Om (hör-)förståelsen fungerar dåligt drabbar det också läsförståelsen även om ordavkodningen skulle fungera.

Kombinationen problem med ordavkodning men väl fungerande förståelseprocesser förekommer också likaväl som en god ordavkodning tillsammans med bristande förståelse.

Läsförståelse ska alltid finnas när jag bedömer elevers läsutveckling med hjälp av LUS.

Tunmer & Gough är forskarna som formulerat formeln L = A x F2 (+ M).

LUS & läsförståelse

Terminens LUS-kurser har rullat igång och det är bara att konstatera att det finns mycket att diskutera runt läsning. Läsning och förståelse är fortfarande inte självklart och det har blivit mitt mantra att upprepa att läsning utan förståelse inte är läsning.

Läsforskarna använder formeln: L = A x F2 (+ M)

Fundera på formeln så återkommer jag.

På G…

Nu har jag landat och mina saker finns på plats på min nya adress på Trekantsvägen 3. Kurserna har startat upp och det är alltid lika roligt att möta alla duktiga lärare. I min studiecirkel ”Att undervisa i läsförståelse” är första läxan att låta eleverna arbeta med ”att skapa inre bilder”.  Vi provade själva och fick konstatera att det verkligen är skillnad på vad en text får oss att visualisera. Jag kan knappt bärga mig att få höra historierna från deltagarnas klassrum.

På tal om Synligt lärande så skriver Hattie: ”Det är eleverna själva som slutligen avgör vad de lär sig. Därför måste vi anknyta till vad de tänker, vilka mål de har, och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan.” – Lärande i skolan skulle kanske vara en bra visualiseringsuppgift!?

Varför boksamtal?

- Vad tyckte du om boken?

– Jag vet inte för vi har inte pratat om den än.

Visst är det viktigt att få diskutera vad man läst. Hur ska man annars få syn på vad man tycker och tänker?

Samtalsserie: 2020 års skola och lärarutbildning

Missade du första tillfället i samtalsserien vid Stockholms universitet där Maciej Zaremba, Anna Ekström, Sven-Eric Lidman, Sigbrit Franke, Gunilla Hammar Säfström och Ebbe Nyman diskuterade? I så fall kan du lyssna på den arkiverade webbsädningen.

3½ min om läsförståelse

Hur läser du människa?

Igår avslutade jag några sena kvällar med ”Tre sekunder”, en deckare av Roslund och Hellström. Jag har sträckläst och konsekvent hoppat över eventuella person- och miljöskildringar. Handlingen har stått i centrum från början. Jag måste bara se vad som händer på nästa sida…. Tja, en typisk 18a läsare, eller hur?

Parallellt läste jag Aidan Chambers ”Böcker inom och omkring oss”. Här ägnade jag en hel del tid åt att fundera, reflektera över vad jag kände igen och vad jag själv brukar göra när jag undervisar, ibland lade jag ifrån mig boken för att titta i min bokhylla efter andra böcker bara för att jämföra eller ta upp och spinna vidare på någon tråd. Jag har strukit under på många ställen i boken och några avsnitt kommer jag att ta upp i höstens kurser. En lässtil som jag vill kalla litterat.

Om någon tvingat mig att läsa en avhandling i något ämne som jag inte är insatt i och som har mycket ämnesspecifika termer och begrepp så kanske jag till och med hade läst med en läsfärdighet som motsvarar stapplande läsning utan förståelse!

Varför skriver jag om detta? Jo, för det lyfta att även vi vuxna läser på olika nivåer, beroende på text och sammanhang; ibland parallellt.

Hur läser du?