Visar alla blogginlägg från: februari 2012

På tal om Piteå

Mina nätverkskamrater i Piteå, läs- och skrivutvecklarna Erica och Ann-Christin, ger ut en minitidning som heter KREATIVT  i klassrummet (ta en titt och säg vad du tycker). Kanske har de bidragit till resultaten i Piteå? Ska höra med dem vad de säger.

Vi tio i det nationella nätverket läs- och språkutvecklare med övergripande funktioner försöker hålla koll på och lära av vad varandra men också dela med oss av tips på konferenser och frågor som är aktuella. Det är fullt upp kan jag säga!

Slagfärdiga budskap – för och emot katederundervisning

Det är knappt tolv månader som skiljer artiklarna åt. 13 mars -11 citeras Björklund som vill att vi ska återgå till katedern för att förbättra resultaten. 28 februari -12 vill nobelpristagaren Carl Wieman att vi skrotar katedern. Björklund inleder med att ”Lärarens viktigaste verktyg är att varje lektion undervisa och leda klassen”. Ja, det tycker nog de flesta av oss.  Wieman har arbetat med utveckla undervisning och föreläsningar och funnit att det gick att få sex gånger bättre resultat med ett visst upplägg, nämligen:

  • eleverna måste läsa ett kort stycke i läroboken samt besvara några frågor före lektionen
  • lektionen startar med att läraren presenterar ett problem med fyra olika svarsalternativ. Eleverna får rösta om vad som kan vara rätt.
  • eleverna fortsätter med att arbeta i par med en uppgift som de löser skriftligt.
  • läraren knyter ihop lektionen.

Inget konstigt med den metodiken, eller hur!? Problemet kan bli att allt ämnesinnehåll kanske inte passar in på metoden. Ett annat problem kan bli ensidighet om man inte använder olika metoder. Ett tredje ‘aber’ skulle kunna vara att metoden förutsätter att alla har en likartad läskompetens och språkförståelse för att kunna klara första momentet.  I vilket fall så kan det vara värt att pröva. Jag tror jag börjar med att testa upplägget på någon av mina LUS-kurser så får vi se vad som händer. Att arbeta med sin förförståelse genom att läsa in sig och gå i clinch med några frågor är alltid nyttigt, detta kan sedan kompletteras med problem-/frågeställningar runt exempel med inspelade elevläsningar som bearbetas på olika sätt och i olika konstellationer för att till sist knyta ihop kurstillfället. Det känner jag för att pröva! Få se vilken respons jag får…

Läs artikeln Nobelpristagare river katedern, 2012-02-26.

Läs artikeln ”Dags för läraren att åter ta plats i skolans kateder”, 2011-03-13.

Matchmail

Jag hör till gruppen som raderar 9 av 10 matchmail MEN häromdagen fick jag ett om Gert Biesta och då spetsade jag öronen, eller ögonen kanske. Honom måste du läsa! Jag har nyss läst hans bok ”Bortom lärandet”. Mycket intressant och tankeväckande! Han skriver utifrån att undervisarens roll inte är att producera eller frigöra något hos eleven. Istället ska vi fokusera på hur varje individs början kan bli till. Han skriver om vad det innebär att vara mänsklig och menar att ”Undervisarens roll … måste förstås i termer av ansvar för att unika, specifika varelser ‘bryter in i världen’ och för världen som en värld av pluralitet och skillnad” (s 20).  Biesta menar att vi ska se lärandet som ett gensvar och en reaktion på en störning. Lärande är ett försök att reorganisera och återintegrera, en reaktion på det som är annorlunda och olikt.

Biesta skriver också att undervisarens ansvar är ett ansvar för något som ingen kan veta i förväg, ett ansvar utan kunskap om vad man har ansvar för.

En bok jag gärna skulle vilja diskutera! En bok lämplig för en studiecirkel med syfte att just försöka förstå undervisning utifrån pluralism, mångfald och skillnad.

Du kan läsa om Biesta på Skolporten samt en artikel utgiven i tidskriften ”Utbildning och demokrati” 2011, vol 20, nr 3,  s 83-95.

Sportlov för dig, sportlov för mig!?

Många av er kollegor är lediga  och ute i något spår. För mig betyder sportlov att jag plötsligt får tid för arbetsuppgifter som har legat på hög en tid. Idag måndag ägnar jag min tid åt en kunskapsöversikt över läsförståelse av faktatexter. Jag hoppas att jag innan dagen är slut har bestämt vilken litteratur och forskning jag ska använda mig av. Jag hoppas också att jag hinner skissa på strukturen, formulera syftet och någon frågeställning som kan passa.

Denna kunskapsöversikt ska bli 7-8 sidor och är ett paper i min sista delkurs i mastersprogrammet jag har läst. Uppsatsen är klar så detta är verkligen sista stenen i bygget. Så har jag förstås tänkt att använda det jag skriver i mina kurser om att undervisa i läsförståelse. Jag tycker att det är väldigt viktigt att hela tiden stämma av det jag gör som lärare mot vad aktuell forskning säger är ett framgångsrikt koncept.

Undrar du hur det kan se ut när vi filmar?

Här är en glimt från vår senaste filmning.

 

Alla som medverkar har sin funktion och det syns tydligt hur fokuserade alla är på sina respektive uppgifter. Själv rör jag mig i bakgrunden och gör inpass för att styra så att vi håller fokus på det som är det huvudsakliga budskapet.

Det är fantastiskt hur duktiga våra elever är på att anpassa sig till en sådan här speciell situation. Samtidigt måste det understrykas att denna lässituation inte är den mest gynsamma för den enskilda eleven vilket gör det ytterst svårt att exemplifiera elevers läsfärdigheter vid en videoinspelning.

För att kunna göra en rättvis bedömning krävs det att lässituationen är den mest gynsamma för eleven och att denne läser en text som ligger inom dennes intresse- och erfarenhetssfär. Det är också viktigt att läraren som gör bedömningen känner eleven och har följt elevens läsutveckling på nära håll. Bedömning av elevers läskompetens får inte göras vid ett enstaka tillfälle.

dags för nästa

film! Imorgon filmar vi igen. Den här gången är fokus på elever som tillägnat sig och använder och växlar mellan olika lässtrategier. Vi kommer att filma elever som klarar en funktionell läsning av enklare texter till de som läser mer text men fortfarande stapplande och vidare läsning av 3-4 ord i följd utan att fastna till nästan flytande. Detta är ett oerhört spännande och viktigt utveckling. Inte minst är det intressant att belysa och ge exempel på hur lärare arbetar för att stödja eleverna i denna utveckling. 

Frågan är förstås: Hur ska jag som lärare undervisa? I morgon hoppas jag att vi kommer att fånga in just detta.

Varför inte skriva en kommentar och berätta hur du gör!?

Skola, valfrihet och integration

Se intervjun med Nihad Bunar som Vetenskapsrådet lät spela in i samband med Resultatdialog 2011, Vetenskapsrådets årliga konferens. Mycket intressant! Den ger en del att diskutera. Det har visat sig att skolan inte har klarat av att utnyttja
potentialen i de mötesplatser som skapats i skolan i och med valfriheten. Här gäller det barn och unga med olika bakgrund dels etniskt, dels socialt. I stället pekas de nyinflyttade eleverna ut som källan på de problem som uppstod. Har vi hört det förr? Eleven som bärare av problemet, menar jag.

 

Visste du att

vi har ett nationellt nätverk med läs- och språkutvecklare? Vill du se vad som pågår ute i landet så besök nätverken via följande länk: NCS nationella nätverk.

Vi tio i det nationella nätverket träffas regelbundet uppe på Skolverket för att stämma av vad som är på G, aktiviteter ute i landet och olika samarbeten som vi är med i. Till exempel uppvaktade vi i augusti förra året Bertil Östberg som är statssekreterare åt utbildningsministern och Annika Hellewell, ämnesråd grundskolan. Den timman ägnade vi förstås åt att lyfta vikten av fortsatta satsningar på läs-, skriv- och språkutveckling i grundskolans tidigare år samt vad NCS insatser (Skolverket) har betytt för lärarnas arbete ute på skolorna.

Nästa gång ses vi i maj och då kommer representanter från några av landets RUC att delta. Kanske återkommer jag och berättar lite mer om vad vi gör på övergripande nivå. Är du intresserad?

Vilka elever kommer till vår skola?

Nu är alla sju skolorna i full färd med sina utvecklingsarbeten och snart är det dags att presentera dem. 27/4 sker ett erfarenhetsutbyte för alla deltagare i projektet. Till dess kommer gruppledarna att få sina gruppers handlingsplaner upptryckta så att de kan delas ut i samband med deltagarnas presentationer. Erfarenhetsutbytet sker under en heldag ute på Hotell Radisson Blu, Arlanda, i och med att deltagarna kommer från hela landet. Jag ser väldigt mycket fram mot att få lyssna på våra Stockholmslärare.

Förhoppningsvis klarar vi att också ordna en egen presentation en eftermiddag i maj för våra kollegor i Stockholm.

Syftet med projektet är att ge senarelärare (åk 7 – 9) i ämnet svenska kunskaper och metoder för att organisera sin undervisning på ett sätt som gör att alla elever, oavsett kön och bakgrund i övrigt, har möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt. Alla grupper har haft en vetenskaplig handledare. Stockholm har fått handledning och stöd av Gunilla Molloy.

Du kan läsa lite mer om projektet på NCS webbsida. Med tiden kommer här också mer information efter erfarenhetsutbytet 27/4.

Får jag slösa på bokstäverna?

Den frågan fick en kollega i en etta. Härligt, inte sant? – att få slösa på bokstäverna alltså! Hur det kan se ut när läsförståelsen står i centrum och läsning och skrivning går hand i hand kan du få en glimt av här.