Visar alla blogginlägg från: mars 2012

Sugen på att uppdatera dig inom aktuell forskning?

Måndag den 23 april berättar ett antal forskare 15 minuter vardera om sina spännande studier. Det handlar om allt från lärarrekrytering till datorspel, läs- och skrivinlärning och lärarkompetens.

Stockholms universitet: Aula Magna, Frescati.
Måndag 23 april kl 16.00-18.30.
Kostnadsfritt och öppet för alla.

Du kan läsa mer om evenemanget på: Stockholms universitets forskning om skola och utbildning

Vilka elever kommer till vår skola?

Imorgon har Stockholmsgruppen sin sista handledningsträff  med Gunilla Molloy, docent i svenska, Stockholms universitet. Sedan ska presentationer, rubriker och abstracts vara klara. 27e april är det presentation i parallellform för alla de ca 40 skolor som har deltagit. Detta sker ute på Radisson Blue på Arlanda. 8e maj kommer grupperna från Stockholm, sju stycken, att presentera för oss lärare i Stockholm. När allt är klappat och klart lägger jag upp information och anmälningsformulär i kalendariet på PS, PedagogStockholm.

En av skolorna som deltar i projektet omnämndes i DN förra veckan. Läs artikeln: Läsförståelsen sjunker när skolan segregeras.

Är du nyfiken på att ta del av övriga 7 Stockholmsprojekt så bevaka 8e maj i kalendariet.

Att ha tillräckliga kunskaper

Jag sökte efter gamla fakta och ögonen föll på en avslutad granskning av språk- och och kunskapsutvecklingen för barn och elever med annat modersmål än svenska. Här står det i ingressen att ”Personalen saknar ofta kunskap om barnens erfarenheter, behov, och intressen samt språkliga och kunskapsmässiga nivå. Kunskap om barnens bakgrund är nödvändig för att kunna anpassa verksamheten. Den kunskap som finns hos personalen har ofta bara fokus på vilka språk barnen talar men innebär ingen djupare kartläggning.” Detta kan jämföras med att Tarja Alatalo i sin avhandling understryker att det för en skicklig läs- och skrivundervisning krävs betydande insikter om barns läsutvecklingsprocess och om relationen mellan talspråk och skriftspråk. Alatalo fann i sin studie att ”en stor del av klasslärarna och speciallärarna/specialpedagogerna hade stora luckor i de kunskaper som anses vara grundläggande för förmågan att identifiera och framgångsrikt undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter”.  Som vi redan hört och vet så behöver vi fördjupa våra kunskaper om skillnaderna mellan talat och skrivet språk, språkets strukturer, att undervisa i läsförståelsestrategier och stavningsregler.

Alatalos avhandling ”Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3″ hittar du på Skolporten.

PS. jag frågar mig om Skolinspektionens konstaterande ”Personalen saknar ofta kunskap om barnens erfarenheter, behov, och intressen samt språkliga och kunskapsmässiga nivå.” bara gäller för flerspråkiga barn!? Det finns andra som t.ex. har lyft att lärare sällan tar tillvara de erfarenheter och kunskaper i ”läsa/skriva” som barn har med sig när de börjar i F-klass och åk 1.

Vad säger skollagen, bibliotekslagen och andra styrdokument om skolbibliotek?

Skolverket har gjort en sida som presenterar lite fakta om skolbibliotek, lagstiftning kring skolbibliotek, skolbiblioteksstatistik och en del annat. Är du nyfiken så besök Skolverkets sida om skolbibliotek.

SPRINT

är ett forskningsprojekt om små barns språkutveckling i samarbete mellan lingvistiska och specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet.

Vi vet idag att det finns ett starkt samband mellan den språkliga miljö som barn lever och deras språkutveckling. Sambandet gäller också i förhållande till läs-, skriv- och språkutvecklingen vid skolstart. Förra veckan var jag på en presentation av resultaten från SPRINT-projektet, så långt som de har kommit idag. I presentationen underströk forskarna att utvecklingen av barnets ordförråd driver den syntaktiska utveckling. Barns förmåga att bilda syntaktiskt komplexa meningar har i sin tur en avgörande betydelse för läsförståelsen.  Budskapet var att jag som förälder kan  stödja mitt barns ordförrådsutveckling genom att använda mycket gester, upprepa vad barnet säger, leka med ord och tänka på att använda ett varierat och rikt språk när jag talar med mitt barn och förstås också tala mycket med barnet.

Läs mer på SPRINT:s webb.

 

Nästa film är upplagd, den 9e i ordningen!

Nu kan du  möta barn och personal på Östermalmsskolan och se, höra samt ta del av hur de arbetar. Du hittar filmen, och alla de andra, på PS: www.pedagogstockholm.se/lus

Vi har några till på gång och därför vore det roligt att höra vad du tycker. Kanske något vi borde tänka på framöver? Något som borde tas  med, nämnas, problematiseras e.likn. Skriv dina tankar och förslag i vårt responsformulär.

Dagens lästips är en ny forskningsantologi

Litteraturutredningens rapport ”Läsarnas marknad, marknadens läsare” (SOU 2012:10) presenterar sammanställd forskning om läsvanor och läskunnighet, läsfrämjande insatser samt situationen på bokmarknaden. Även teknikutvecklingen lyfts i flera av artiklarna. Syftet är att skapa underlag för bland annat analyser och förslag. Jag har själv ännu inte hunnit läsa antologin men snart…

Du hittar mer information och kan ladda ner rapporten från: Regeringskansliets webb.

Du kan också läsa en intervju med Tomas Lidman, ordförande för litteraturutredningen.

Hinner du före mig – eller kanske har du redan hunnit läsa rapporten! – skriv gärna en reflektion i min blogg.

Har du koll på vad ”Expert Teachers of Reading” bör veta och kunna?

Om inte så läs denna text: 

 

 ”Teaching Reading Is Rocket Science

Texten är framtagen på uppdrag av the American Federation of  Teachers och finns att ladda ner från Afts  (The American Federation of Teachers) men också från Reading Rockets.  Jag läste den första gången i en forskarutbildningskurs och vet att den används just i sådan med anknytning till läs- och språkutveckling.

Några boktips har kommit

men jag  är särskilt intresserad av HUR och NÄR du använder de böcker du tipsar om.  Kanske kan man tänka så här – ”för att uppnå mål X i kursplanen så arbetar vi med den här boken (böckerna) på det här sättet/i de här sammanhangen/med de här strategierna osv.”.

Dessa punkter kanske kan vara till hjälp:

  • i vilken årskurs brukar du använda boken
  • HUR använder du boken? (för högläsning, gruppläsning, enskild läsning, temaläsning osv.)
  • VAD är det som är bra och/eller värt att lyfta?
    – parallellhandling
    – ett ex. där stil och struktur underlättar läsförståelsen
    – aspekter som rör genus, sociala/politiska/historiska/kulturella frågor
    – texter som rör sig i olika tidevarv och delar av världen och där du drar paralleller med här och nu.
    – texter som du använder för att tydliggöra hur innehåll, uppbyggnad och språkliga drag ger ledtrådar till texten (genre, karaktär o.likn.)
    – osv.
  • brukar du använda den för att arbeta med vissa läsförståelsestrategier
    – textkopplingar
    – grafisk bearbetning som VÖL och VEN-diagram, tankekartor
    – osv.
  • inte att förglömma bokens titel och författare 

Det räcker förstås att ta täcka in någon av mina förslag på punkter.

Jag hoppas och väntar på dina förslag!

Har du några boktips du kan dela med dig av?

Jag får ofta frågan om förslag på böcker för elever i olika åldrar att läsa. Bäst tror jag att det vore om vi hjälps åt! Sedan kan jag sammanställa en lista och lägga upp. Jag skulle ha stor hjälp av att du tipsar mig; antingen i kommentaren eller  mejlar mig. Det jag behöver är förstås:

  • bokens titel och författare
  • i vilken årskurs brukar du använda boken
  • HUR använder du boken? (högläsning, gruppläsning, enskild läsning)
  • VAD är det som är bra och/eller värt att lyfta?
    – parallellhandling
    – ett ex. där stil och struktur underlättar läsförståelsen
    – aspekter som rör genus, sociala/politiska/historiska/kulturella frågor
    – osv.
  • brukar du använda den för att arbeta med vissa läsförståelsestrategier
    – textkopplingar
    – grafisk bearbetning som VÖL och VEN-diagram, tankekartor
    – osv.

Jag hoppas och väntar på dina förslag!