Visar alla blogginlägg från: maj 2012

Att starta utvecklingsarbeten

Språkpaketet har 55 deltagare från sju skolor, en från varje skolområde. De befinner sig på väg mot, i eller upp ur startgroparna! Idag föreläste jag för gruppen om aktuell forskning inom läs- och skrivområdet. De var superintresserade och pigga på diskussioner! Alltid roligt att träffa lärare som är engagerade och intresserade. Det är också lite pirrigt när man är på väg in på något nytt. Här handlar det om att knyta ASL, att skriva sig till läsning, till vad forskning menar är evidensbaserad praktik inom ämnesområdet men också till ”vanlig” läsning och bedömning av elevers läsutveckling. Många av deltagarna i Språkpaketet går och väntar på sina nya iPads, andra kommer att använda sina datorer. Alla är på väg in i ett nytt arbetssätt och det finns många frågor som väntar på svar. Språkpaketet löper fram till juni 2013 så mycket hinner hända på vägen. Och vi har förutsättningarna, nämligen: tid, resurser och katalysatorer i form av externa bollplank, dvs. jag, Anna, Carola och Inga-Lill. Forskning understryker vikten av att varva teori och praktik i återkommande cykler kombinerat med externa stödpersoner som kan utmana invanda föreställningar.

Vad ska man tycka?

Idag växer våra barn upp och konstruerar sin identitet utifrån bedömningar och självvärderingar i kommunikation med andra. Jag har just  läst ”Stödja och styra. Om bedömning av yngre barn” , Forskning för skolan, Skolverket. De menar att barn under sin förskole- och grundskoletid hinner få runt 30 IUP:er och 270 ämnesbedömningar. Zygmunt Bauman är inne på att vår satsning på dokumentation är en del i vår tids konsumtion men också jakten på att bli sedd. Jag funderar över den långsiktiga konsekvensen av all vår dokumentation och vad konsekvensen blir av 30 IUP:er!?

Finns det en metod som är bättre än andra?

- när man lär barn läsa och skriva. UR har samlat åtta forskares syn på frågan i åtta korta filmer: Du hittar filmerna här.

Vad är dina erfarenheter? Något du kan dela med dig av?

Två intensiva dagar med referensgruppen

för NCS, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling. Vi är åtta stycken i referensgruppen och kommer från hela landet. Det blir alltid intensiva diskussioner med mycket ”flow”! Den här gången hade vi besök av RUC-representanter från Mälardalen och Linnéuniversitetet samt Karlstad universitet för samtal runt samarbeten. Det blir dels reflektioner kring dagsläget, dels framåtblickar mot hur vi tillsammans kan bidra till att främja huvudmäns och skolors arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling. På agendan står just nu att planera ett uppföljningsmöte med Bertil Österberg, skriva en debattartikel samt vara läsgrupp till det stödmaterial för språk-, läs- och skrivutvecklares uppdrag som är under utarbetande.  Enligt plan blir det klart till höstens NCS-konferens i november.

Det är så fantastiskt att få uppleva hur arbetet ger ”kickar” och energi!

Vi har inte tid att missa en minut!

CORI och de fyra grundstrategierna i reciprok undervisning arbetar flera lärare på Sätraskolan med. I måndags filmade vi deras arbete med dessa läsförståelsestrategier och det var jättespännande att se hur medvetna eleverna var i sitt läsförståelsearbete. Lärarnas utgångspunkt är att deras flerspråkiga elever inte har tid att vänta utan måste få en undervisning som kognitivt motsvarar deras nivå trots en del brister i svenska språket. Tack Malin G, Malin H och Malin J för en mycket givande dag!

Undrar du vad de fyra strategierna syftar på? De är:

  1. Förutspå >spågumman
  2. Ställa frågor > Nicke nyfiken
  3. Reda ut oklarheter > fröken detektiv
  4. Sammanfatta > cowboy Jim

CORI  är en utveckling av dessa fyra grundstrategier och används i SO- samt NO-undervisningen.

RU, reciprok undervisning, TSU, transaktionell strategiundervisning och CORI, begreppsorienterad strategiundervisning, är tre forskningsbaserade modeller för läsförståelseundervisning. De motsvarar metakognitiva strategier.

Vill du lära dig att undervisa i läsförståelse enligt dessa så föreslår jag att du till hösten anmälder dig till en av mina kurser i ”Att undervisa i läsförståelse”.

Inspirerande

var det att filma läsning på Eriksdalsskolan. Här mötte vi engagerade lärare och läsande elever. Tack Agneta, Sofia, Sofia och Eva men också alla elever som läste!

Det visade sig att utvecklingsartiklar på PedagogStockholm hade inspirerat till nya grepp i läsarbetet. Genom att organisera lästräningen i parläsning hinner läraren lyssna på fler elever. Parläsningen kombineras också med ”two stars and a wish” vilket har utvecklat elevernas medvetenhet om olika aspekter på både den egna och kamraternas läskompetens.  Senaste nytt var att tillsammans med eleverna arbeta med matriser för läskompetens . Jag måste  komma tillbaka för att följa hur utvecklingsarbetet med läsningen gestaltar sig framöver!

Prövar du också några nya grepp i läsundervisningen? Mejla mig och berätta mer! Jag vill gärna komma ut på besök. En del i mitt uppdrag är att ha ”koll på” utvecklingsarbeten inom läsområdet för att knyta kontakter och bygga broar. Så låt inte Jantelagen hindra dig…

flytande läsning med god förståelse!?

Det är målet men också verktyget. I morgon är det dags att filma igen. Filma elever som läser flytande med god förståelse. Jag hoppas att vi ska fånga olikheterna som faktiskt kan gömma sig i begreppet ”flytande läs….”. En svårighet i bedömning av läskompetens är just att det kan låta så olika vid samma förmåga. Ja, jag ser  verkigen fram mot morgondagen!

Har du några exempel att bjuda på? eller en fråga?