Visar alla blogginlägg från: oktober 2012

Efterlysning! WANTED!

Vad? Vem?

Jo, du som arbetar med pojkars läsning! Jag har hittat en (1) lärare som arbetar riktat med pojkars läsning! Nu söker jag fler.  Arbetar du med pojkars läsning? I så fall bara måste du ta kontakt med mig!!! Jag vill dels inventera vad som görs specifikt för pojkar och deras läsutveckling men också i förlängningen kanske vi tillsammans kan föra ut idéer för undervisningen och hur man får just pojkar att läsa.

Du kanske läste mitt blogginlägg för någon vecka sedan om EU kommissionens rapport ”Teaching Reading in Europe”. En av de områden de rekommenderar att vi fokuserar är just pojkars läsning. Nu vill jag se vad VI kan göra!

Du når mig på: toura.hagnesten@stockholm.se eller 508 33 848. Jag ser fram mot att få höra dig berätta!

barkbröd framöver?

Åtminstone spår en del i medierna att det är kärvare tider som väntar. Då kanske vi ska satsa extra på läsarbetet både i och utanför skola och undervisningssammanhang! Enligt rapporten jag skrev om sist så gäller följande:

There is a strong and robust correlation between good literacy for all and strong economical growth. (s 27)

En av deras slutsatser och rekommendationer säger att vi måste arbeta för mer läsning inte bara i skolan utan även i hemmet och i andra sammanhang.

Slutrapporten ”For 1 in 5 Europeans…”

dvs. Final Report of the EU High Level Group of experts on Literacy, finns nu att ladda ner. Läs den!   Lättläst, dock på engelska, med tydliga ställningstaganden och rekommendationer till alla oss som arbetar med läs-, skriv- och språkfrågor oavsett vilken funktion och nivå vi arbetar på.

 

 

”Literacy is a bridge from misery to hope”

säger Kofi Annan. Man kan väl bara hålla med!? Förresten svaret på hjärnjumpafrågan är: For 1 in 5 Europeans, the world is hard to read. Det är för denna femtedel som literacy, dvs. en funktionell läskompetens, är bron. Bron till att kunna skaffa utbildning, jobb och delta i samhällslivet utifrån ett demorkatiperspektiv.

”hjärnjumpa” – dagens pass!

ROF 1 NI 5, SNAEPORUE, ETH DLROW SI DRAH OT DAER.

Har du ett förslag på vad det står?

Utredarna i

litteraturutredningen fann att alla som går ut nian med ofullständiga betyg var svaga läsare redan i årskurs 4!  Återigen lyfts sambandet mellan läsintresse och studieframgång. Samtidigt understryker forskare (bl.a. prof. Mats Myrberg) att det inte räcker att ”läsa en kvart om dagen”. Tyst läsning förbättrar endast de redan starka läsarnas läsning. Läsning kompletterat med strukturerade textsamtal stärker däremot allas läsutveckling. Mer av aktiv läsning och aktiv läsundervisning – oavsett text och ämne!

Är du den som har tur?

- och får en av de fyra platser som finns kvar till 12/11 och lärarpresentationen  ”Att arbeta med parläsning, elevrespons och läsförståelsestrategier”. Du hittar mer deltaljerad information om programmet och länk till anmälan i kalendariet på PS, PedagogStockholm.

Förresten så läste jag att tur handlar om tajming och attityd! Enligt  psykologiprofessorn Richard Wiseman har människor med tur en mer avslappnad inställning till livet, är mindre fokuserade på detaljer och ser mer till helheten. De lever i högre grad ombytliga liv vilket gör att variationen leder till nya möjligheter.

Ta del av ett av Richard Wisemans experiment runt upplevelsen av tur:

Tillbaka till läsning – Finns det någon koppling mellan en människas upplevelse av tur och läskompetens? I en undersökning av Butkowsky och Willows från 1980 visade det sig att duktiga läsare förklarade sina framgångar med god förmåga medan svaga läsare förklarade att de hade klarat en uppgift bra med att de hade haft tur eller att uppgiften var lätt. Nog är det en utmaning för mig som lärare att få varje elev att känna att när de lyckas beror det på att de ansträngt sig och gjort ett bra arbete!

 PS. professor Wiseman är bra på tricks och trolleri också. Du kan hitta en del roliga exempel på youtube!

skapa inre bilder

är en förståelsestrategi som går att lära ut i praktisk undervisning.

På mina kurser i ”att undervisa i läsförståelse” har jag hört lärare berätta om elever som säger att de inte ser några inre bilder. Kan det vara så att en del individer inte ser något framför sig?! Min erfarenhet är att det mer handlar om att vårt prat kan krångla till förståelsen för eleverna. När jag som lärare låter eleverna arbeta praktiskt med uppgiften så händer det något. Ett sätt är att börja med vardagsnära och konkreta föremål som jag beskriver och sedan antingen låter eleverna rita och/eller beskriva muntligt utifrån vad de ser, känner, hör, luktar och förnimmer.

Man kan prova vad som händer om man bara utgår från ord som t.ex. min cykel, glass, skola.  Eller vad ser du framför dig när jag säger funktionsord som t.ex. och, att.

Jag kan utgår från ord som lunch och läsa upp en kort beskrivning som ger utrymme för egna bilder. Kanske något i stil med: kl. är 12 och det är tid för lunch, jag går till matsalen – vad förväntar jag mig? hur känns på väg hit? , köar – hur lång är kön? hur låter det? vem står där?, kommer fram till bordet där maten serveras – vilka dofter? starka eller svaga dofter? färger? vad hade jag önskat mig? förväntansfull? glatt överraskad? , jag  lägger upp mat på min tallrik – färg, doft, mängd, något nytt jag inte har provat?, nu går jag till en ledig plats – hur ser bordet ut? sitter det någon där? varför väljer jag just det bordet?, jag börjar äta – hur smakar maten? hur känns den i munnen? små eller stora tuggor? äter jag fort eller långsamt? osv. Sedan är det dags för alla att beskriva sin lunch. Först kan eleverna beskriva sina inre bilder/upplevelser parvis för en kamrat och sist för klassen (de som vill och så många som det finns tid för).

Så här kan man också jobba med korta stycken ur lärarens högläsningsböcker, dikter, sånger eller kanske valda delar ur sagor eller andra texter.

Det som är riktigt spännande är att vi alla ser olika saker framför oss. Trots samma ord/text blir det inte samma film som rullar framför vårt inre öga! Var och en gör sin tolkning.

Glöm bara inte att berätta varför ni arbetar med den här strategin och när man kan ha nytta av den.

En knöl fattigare

ligger jag här med famnen full av kommentarmaterial och EU-rapporten Teaching Reading in Europe. En veckas läsande avbrutet med promenader enligt gåschema. Kan man ha det bättre! Hur gör man för att få ha det så här bra några dagar? Jo, en Hallux Valgus operation hos min idoldoktor Claes Olof Stjernborg så är saken biff. Claes Olof  är ett pedagogiskt föredöme. Information, information, information. 2003 fick han Stockholm stads uppfinnarstipendium för sitt verktyg COSS Miter som gör att han kan såga på graden rätt. Under operationen som tar en kvart berättar han löpande vad han gör och när det kommer att skaka i benet. Efteråt får man kaffe och smörgås och sedan är det direkt upp och gåträna. Vore jag tusenfoting så skulle jag inte tveka att fixa övriga fötter….

Hann du inte anmäla dig?

-  till LUS-kursen. Jag har fått många förfrågningar om det inte finns fler platser men tyvärr – för tillfället finns det inte det. För att veta hur många som är intresserade har jag gjort en lista där du kan skriva upp dig. Gå in på följande länk: Intresseanmälan till LUS-kurs.

När jag går ut med anmälningsformulär för nästa omgång LUS-kurser så kommer jag att mejla alla er som fyllt i intresseanmälan. På så vis får ni veta direkt när ni kan anmäla er. Bra, eller hur?!