Visar alla blogginlägg från: januari 2013

Input

Det är en så härlig känsla när något ögat råkar ta in sätter igång hjärnan.

Läste just en blänkare på Skolporten om Andreia Balans avhandling ”Assessment for learning”. Hon har undersökt effekterna av att kombinera och arbeta parallellt med fem strategier för bedömning för lärande.

Interventionen präglades av att:

  1. göra mål och kriterier tydliga genom en systematisk användning av bedömningsmatriser
  2. göra elevernas lärande synligt genom en användning av problemlösningsuppgifter och grupparbete
  3. ge eleverna nyanserad information om deras prestationer, inklusive sätt att gå vidare i sitt lärande
  4. aktivera eleverna som resurser för varandra genom kamratbedömning och kamratåterkoppling
  5. skapa ett forum för kommunikation om bedömning, som omfattar både elever och lärare.

Mina tankar går direkt till det arbete jag gör runt läsförståelsestrategier. Det vi inte har arbetat med är bedömningsmatriser men resten ingår. Dock har jag lärare som arbetar med läsning, kamratrespons på läsning och detta utvecklat till kriterier som klassen gemensamt lägger in i bedömningsmatriser. Läsande handlar om både avkodning och förståelse. Läsande ses idag som en problemlösning som gynnas av att ske i dialog med andra. Information om hur läsaren kan gå vidare i sina tolkningar och analyser av texter finns med hela tiden. I och med att den gemensamma textbearbetningen sker i dialog i par, smågrupper och tillsammans ges rikligt med utrymme för återkoppling. Utifrån att arbetet med läsförståelsestrategier är välstrukturerat, pågår i dialogform och bl.a. syftar till att eleverna ska veta VILKA strategier de ska använda NÄR, HUR och VARFÖR, så finns det hela tiden utrymme för ett forum för en kommunikation om bedömning.

Nu funderar jag över hur man tydligare kan använda de fem strategierna dagligdags.

Läs mer om Balans avhandling på Skolporten: Assessment for learning

Lycko dig som är lokal läs- och språkutvecklare!

Varför då? Jo, jag har just bokat Johan Unenge, LäsAmbassadör under 2011-2013. Snart får ni som är lokala läs- och språkutvecklare möjlighet att anmäla er till en föreläsning 11e april. En inspirationsföreläsning som också kommer att utmana och bjuda in till debatt. Ni får snart ett mejl från mig så håll koll på din mejlbox!

Vill du läsa mer om vad en LäsAmbassadör gör och idén bakom så hittar du det här: LäsAmbassadören

gilla läsa spelar roll!

Elevernas och föräldrarnas inställning till läsning har betydelse. I PIRLS visar det sig att elever med föräldrar som tycker om att läsa når högre resultat på läsprovet. Mindre förvånande är det kanske att elever som tycker om att läsa har ett bättre läsprovsresultat än de som inte tycker om att läsa. Samtidigt är det illavarslande att vi under den senaste tioårsperioden ser en nedgång även i föräldrars intresse för att läsa. Som lök på laxen vet vi nu att också lärare läser mindre. Nu när vi vet att det är ett starkt samband mellan vuxnas intresse för att läsa och elevernas läsresultat  måste vi kanske börja fundera över läsfrämjande åtgärder för oss vuxna, eller!?

Att våra elevers läsförmåga försämras är tragiskt också mot bakgrund av att andelen barn som kommer till skolan med goda förkunskaper har ökat sedan 2001! Hela tre av fyra elever har föräldrar som uppger att deras barn behärskade grundläggande läs- och skrivfärdigheter mycket eller ganska bra innan de började skolan. Här har vi ett kapital att förvalta!

Nyfiken på rapporten och analysen av PIRLS 2011? Du hittar dem här: PIRLS 2011 (Skolverkets webbsida om PIRLS 2011)

I skolan finns inte heller läsande förebilder

Hitintills har jag på mina kurser och i mina föreläsningar påstått att just lärare är en grupp som läser mycket. Den svenska versionen av Eurydice rapporten hade den slående rubriken: ”Världen är svår att läsa för 1 av 5 européer”. Sällanläsning trodde jag inte gällde lärare. Men som bedrog mig! Nu visar en undersökning att var tredje yngre lärare läser max två skönlitterära böcker per år. Endast fyra läser fler än sex böcker om året. Det är tre gånger så vanligt att lärare under 40 år inte läser alls jämfört med lärare över 55. 55+ lärare är de som läser överlägset flest böcker.

De internationella studierna PISA och PIRLS anger som en av flera förklaringar att barn och unga idag inte längre har läsande förebilder omkring sig. Nu gäller detta tydligen inte bara hemma och på fritiden utan även i skolan vilket är illavarslande. Den lärare som själv inte har erfarenheter av att läsa kommer med all säkerhet att ha svårt att undervisa i t.ex. läsförståelsestrategier. Läs mer i Lärarnas tidning.

Kanske dags att börja fundera på läsbefrämjande åtgärder för lärarna också!

Jag önskar er alla en trevlig helg med en riktigt bra bok!

Ännu en dag

Måndagen ägnade jag helt åt för- och efterarbete. Det är otroligt vilken tid alla små uppgifter tar. Jag har hunnit justera i föreläsningen jag ska ha på Abrahamsbergsskolan tisdag samt trycka åhörarkopior. Så måste man förstås kolla SL och restiderna. Sedan är bara att gå över på nästa föreläsning som jag har på torsdag på Olovslund, samma här, justera och trycka åhörarkopior. Parallellt ligger utvärdering av förra året och ifyllande av min arbetsplanplan för 2013. Å så var det Språkpaketet; vi ska ta fram förslag till SETT och så är det dags att börja jobba på utvärderingen. Uppföljningar och utvärderingar är roliga att arbeta med men tidskrävande. Bäst blir det när man arbetar i en cyklisk process, utarbeta förslag, sov på saken, justera, bolla med kollegor, justera, sov på saken, bolla igen osv.  Sist men inte minst – mejlen – jag har fortfarande inte hunnit igenom mejlen som ligger och skvalpar från julledigheten. Jag tänker ”lugnt och fint, lugnt och fint”, det går inte fortare för att man stressar. Svar kommer ….

En vanlig dag

Hur ser den ut? Tja, på alla möjliga vis. Jag är med i en referensgrupp till NCS, Skolverket, med åtta läs-, skriv- och språkutvecklare från hela landet (via länken ser du vilka vi är). Vi har förstås fått en mycket bra kontakt med varandra i och med att vi alla jobbar med samma saker och med likartade visioner även om det sker i olika delar av landet. Vi har insett att vi kan vara en lobbygrupp som enskilda lärare också.  I fredags lobbade vi för fortsatta lässatsningar i ett möte med statssekreterare Bertil Östberg och Annika Hellewell, sakkunnig. Han var mycket väl påläst. Riktigt imponerande! Extra plus för att han visade stort intresse för mitt in lägg om vikten av att undervisa i läsförståelsestrategier. Det ser positivt ut för lässatsningar. Vi väntar nu med spänning på 28 augusti och nästa budgetprop. Vi vet att det finns tankar om att komma med förslag…

Håll tummarna!

Fullträff!

Tack Eriksdals-, Skarpaby- och Sätraskolan för en utmärkt föreläsning igår onsdag. Sofia presenterade hur hon arbetar runt parläsning, matriser och elevrespons, Jessica hur hon arbetar med läsförståelsestrategier i åk 2 men även hur hon kopplar dessa till skrivande och genrepedagogik samt Malin G, Malin H och Malin J om deras arbete med läsförståelsestrategier i åk 4-6. Inslagen kopplar i varandra och tillsammans är ni en fantastisk helhet!

För dig som inte hört kollegorna så hoppas jag att vi kan ordna en ny chans längre fram i vår eller till hösten.

Back on the track

En härlig tvåveckors julledighet i Florida avslutades tyvärr med en kraftig förkylning och ”tappad” röst. Hemkomsten toppades av vinterkräksjuka MEN nu är jag tillbaka i vardagen och förhoppningsvis har jag klarat av min andel av sjukdomar för 2013!

På min jul- och nyårssemester var höjdpunkten att få vara tillsammans med mina barnbarn. En 2½-åring samt en liten 10 månaders krabat som jag kommer att ha förmånen att få följa även utifrån mitt intresse för läs- och språkutveckling då de nämligen växer upp i en trespråkig miljö. Det ska bli så otroligt spännande att få följa deras språkutveckling och se hur de talar olika språk utifrån vem de talar med och i vilket sammnanhang. Något jag med största säkerhet kommer att skriva mer om framöver!

Förresten – vilket av ett trespråkigt barns språk räknas som barnets modersmål? Mammans, pappans eller den omgivande miljöns språk?