Visar alla blogginlägg från: februari 2013

Läskunnighet i alla dess former – nu ekologisk läskunnighet!?

Läsa, vad är då det? Enligt etymologisk ordbok förklaras begreppet så här:

Läsa: fsv. Laesa plocka, samla: läsa isl. lesa med samma bet.: gemens. germ ord med urspurngl. bet. ”plocka, samla”

Läsa handlar dock om mer och läskunnighet behöver relateras till literacy. En beskrivning av begreppet är:

Gemensamt är att de olika betydelserna avser olika förmågor att tolka, ”läsa av” och förhålla sig till omvärlden. I kursplanerna för svenska och svenska som andraspråk framskrivs ett vidgat textbegrepp som omfattar bild, drama, läsning, skrivning och förmåga att använda informations- och kommunikationsteknik (Skolverket 2000c). I IEA-undersökningarna (PIRLS och Trendstudien) har reading literacy definierats som: ”The ability to understand and use those written language forms required by society and/or valued by the individual” (Campbell m. fl. 2001, s.15).

Referenser:

  • Skolverket 2000c: Kursplaner och betygskriterier. Grundskolan. Skolverket.
  • Campbell m.fl. 2001: Framework and Specifications for PIRLS Assessment 2001—2nd Edition.

Ja, läskunnighet förstås idag ur ett brett perspektiv och här tyckte jag det var spännande att en disputerad i humanekologi intresserar sig för ekologisk läskunnighet. Blir du nyfiken så kan du lyssna på hennes kortföreläsning som gavs inom programmet ”En akademisk kvart” (Malmö Högskola).

 

 Bland annat problematiserar hon läskunnighet utifrån nedanstående bild.

 

Frågan är vilka symboler olika grupper av individer, dvs. barn, vuxna osv., känner igen?

Hon använder begreppet esoterisk och diskuterar fenomenet med att när praktiken försvinner så försvinner också orden för det.

Ja, världen förändras och därmed innebörden i många begrepp. Nu senast har OECD kommit med en rapport ”Trends shaping Education 2013” och den ställer många frågor, bl.a. om dagens digitala utveckling – men det får jag återkomma till en annan dag! Börja med att läsa mer på Skolverkets omvärldsblogg.

Läsa eller räkna eller både och?

Behöver vi det ena mer än det andra? Professor Stellan Welin skriver i Brännpunkt (i Svd):  ”Att inte kunna läsa och förstå olika språk är ett betydligt större handikapp i vardagslivet än att inte kunna så mycket matematik.” Han skriver också ”Eleverna har genomskådat myten om matematikens betydelse. Sanningen är att om man inte ska ägna sig åt matematiktung verksamhet inom forskning och utveckling, så klarar man sig med mycket lite matematik i det moderna livet.

Blir du nyfiken på resten så kan du läsa Stellans inlägg här: Brännpunkt, Svd, 19 feb -13

Ja, vad ska man tycka? Läsa eller räkna? Hitintills har jag allt tyckt att båda dessa ämnen är av samma betydelse men nu fick jag mig en tankeställare. Kanske klarar vi oss rätt bra utan så mycket matematikkunskap men god läskompetens är ett absolut krav i alla ämnen!

Man får tacke!

Förra veckan hade jag bjudit in mig själv till Eiraskolan och deras studiecirkel i ”att undervisa i läsförståelse”. Tack alla ni i studiecirkeln som delade era erfarenheter och pedagogiska upplägg med mig. Det är så härligt att få höra hur olika lärare gör i sin undervisning för att nå samma mål. Det är det här med att det finns många vägar till målet!

Som bonus visade Birgitta mig skolans fina bibliotek. Utgångspunkten är att barnen ska bli ”sugna” på att låna och läsa men också få hjälp att hitta böcker på lagom svårighetsnivå. Jag har tipsat mina kollegor, bibliotekarierna, på Medioteket!

ASL och kvalitetsgranskningar

Den här helgen sitter jag i soffhörnet och hostar. Mellan hostattackerna surfar jag mig igenom webbsidor och bloggar om ASL. Jag har tidigare skrivit om Skolinspektionens senaste granskning av läs- och skrivundervisning i tidigare skolår och som inriktas mot följande fyra centrala frågeställningar:

  1. Utgår den tidiga läs- och skrivundervisningen från elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande?
  2. Används en variation av material, medier och metoder i läs- och skrivundervisningen i syfte att individanpassa undervisningen så att elevernas läsande och skrivande stimuleras och utvecklas?
  3. Följer skolan upp och utvärderar elevernas läs- och skrivutveckling så att undervisningen förbättras och utvecklas?
  4. Används skolbiblioteket aktivt i syfte att stimulera elevernas läsande och skrivande?

 HUR och VAD kan man tänka om dessa frågeställningar i förhållande till ASL?

Första punkten stöds av ASL då denna läs- och skrivinlärningsmetod utgår från var varje enskilt barn befinner sig. ASL ger utrymme för barnets erfarenheter och tänkande. Arbetet i ASL bygger också på social interaktion, erfarenhets- och åsiktsutbyte. Barnen arbetar med fördel tillsammans i par eller smågrupper och skriver och läser utifrån sin nivå.

Något annat som Skolinspektionen efterfrågar i andra kvalitetsgranskningar av grundskolans läs- och skrivundervisning är digitala texter. Barn i F-klass har sällan kommit så långt att de kan förväntas att själva läsa bloggar, twitter och Facebook-texter. Men arbetet på iPad och/eller dator ger barnen ändå en vana vid egenproducerade digitala texter. Nog vore det också möjligt att arbeta med ”de fyra läsfixarna” (spådamen Julia, Nicke Nyfiken, Fröken Detektiv och Cowboy Jim) med digitala texter på nätet. Då menar jag att samla barnen och muntligt tillsammans förutse vad en webbsida kommer att handla om, ställa frågor, leta efter ledtrådar som förklarar saker på webbsidan och slutligen sammanfatta vad man funnit och lärt sig. Här kommer också reflekterandet och den kritiska granskningen in automatiskt.

Tredje punkten är svårare. Jag tänker då inte på bedömning med LUS, ÄP, Fonolek och/eller andra test (som syftar till att mäta barnens färdigheter och kunskaper) utan det som Skolinspektionen efterfrågar, nämligen en uppföljning av ”hur just läsundervisningen fungerar”. Hur gör du? Hur följer du upp din undervisning så att du kan utveckla och förbättra den? Kan du beskriva det för mig?

Skolinspektionen skriver: ”Forskning visar att elevers motivation, intresse för att lära och tilltro till sin egen förmåga är centrala förutsättningar för lärande och kunskapsutveckling. De framgångsfaktorer som både forskning och skolans styrdokument visar på är att skolan tillhandahåller trygga, stödjande och stimulerande lärmiljöer och individanpassad undervisning.” ASL och iPads/datorer stödjer motivation och intresse och underlättar tilltron till den egna förmågan då förhållningssättet är att eleven kan.

För det fjärde: Förhoppningsvis har snart alla skolor ett skolbibliotek värt namnet! – därför att dessa är guld värda.

I mitt surfsökande önskar jag att ”paddagog”-sidorna tydligare knöt till innehåll i kursplaner samt frågeställningar som står i fokus i styrdokumenten. Tips och trix och appar är bra och jag gräver gärna ner mig i dessa men jag vill utveckla argumentationen för ASL som läs- och skrinlärningsmetod i förhållande till kursplaner och styrdokument.

PS. Pedagog Malmö har en sida om ASL och där hittar du kopplingar till Greppa språket (Skolverket) och Lgr 11.

Läs- och skrivundervisningen

granskas nu, våren 2013, av Skolinspektionen. Granskningen görs mot bakgrund av att elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande inte alltid tas tillvara i läs- och skrivundervisningen och att färre elever idag är avancerade läsare. I Lgr 11 står det under rubriken ”Skolans uppdrag” att ”språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga”.  Granskningen syftar till att undersöka om elever i grundskolans tidigare år får en läs- och skrivundervisning som stimulerar och utvecklar deras läsande och skrivande.

Granskningen fokuserar fyra frågeställningar:

  1. Utgår den tidiga läs- och skrivundervisningen från elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande?
  2. Används en variation av material, medier och metoder i läs- och skrivundervisningen i syfte att individanpassa undervisningen så att elevernas läsande och skrivande stimuleras och utvecklas?
  3. Följer skolan upp och utvärderar elevernas läs- och skrivutveckling så att undervisningen förbättras och utvecklas?
  4. Används skolbiblioteket aktivt i syfte att stimulera elevernas läsande och skrivande?

Fyra frågeställningar värda att fundera över i förhållande till den egna undervisningen, eller hur!?

”Läsande” i Agenda söndag 10/2

Barnboksförfattaren Martin Widmark medverkar i Agenda söndag 10e i samtal om hur vi får barn att läsa och förstå vad de läser. Har du inte tid att titta på  programmet just då kan du se det i efterhand på: http://www.svt.se/agenda

 

 

22 mars – vad gör du då?

Har du inte tid att delta i Grammatikdagen på Kulturhuset så besök evenemangets webbsida: Grammatikdagen – för skolan.

Här hittar du förslag på roliga grammatikövningar och ”lekar”. Jag slutar aldrig att förvånas över hur mycket det finns att hämta!

Så kan det låta!

Två studiecirklar i ”Att undervisa i läsförståelse” är just avslutade. Vi har träffats 6 tillfällen á 2,5 timme under september – januari. Deltagarna har läst, diskuterat, gjort en mängd övningar med sina elever och utbytt erfarenheter. Då är det förstås spännande att ta del av kommentarerna i den utvärdering jag gör av alla kurser, föreläsningar och studiecirklar jag har. Ja, utvärdering är häftigt, särskilt när det låter så här:

  • Konkreta arbetsmetoder som fungerar bra att omsätta i praktiken och som ger resultat. Jättebra!
  • Handfasta arbetsmodeller, så som CORI-modellen, arbeta med citat, ordförståelse och röda tråden.
  • Det är faktiskt den bästa fortbildning jag gått på.
  • Det vore toppen om alla mina kollegor fick gå den här kursen.
  • Jag och de flesta på kursen har inte haft någon inläsningstid alls. Vi har stressat från jobbet och det blir stressigt med allt som ska göras i uppgifter på kursen på toppen av allt annat som ska göras i det ordinarie arbetet. Det hade varit bra om vi hade haft särskild tid som var anpassad  till kursen för att kunna gå in seriöst i arbetet som har känts så viktigt och att slippa stressa med allt som det nu tyvärr har blivit.
  • Det skulle vara toppen om man kunde ”sälja” hela kursen till hela skolor. Jobba på rektorsnivå!
  • Vi har inte tidigare undervisat om lässtrategierna på det här sättet. Det känns som att vi äntligen fått verktyg för att hjälpa eleverna att bli utvecklade läsare.
  • En mycket rolig och givande kurs som jag anser att alla lärare oavsett ämne eller årskurs ska gå! 

Jag vill förstås säga TACK till alla er som deltar och gör studiecirklarna till en spännande mötesplats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Och tänk att det fortfarande inte är självklart att man får tid för att läsa in kurslitteraturen som är en bok på ca 350 sidor!

Kanske något för redaktionen att göra ett reportage om?

Till hösten kommer jag att starta tre nya studiecirklar. Du som blir nyfiken och vill delta i studiecirkeln kan göra en intresseanmälan, den är inte bindande, via länken: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=55101

OBS! jag undrar vem som blir den 100:ade läraren på listan?!