Visar alla blogginlägg från: mars 2013

Nu har vi passerat 1000 visningar!

Upptäckte att en av filmerna om läsning som vi tog fram våren 2012 nu har visats mer än 1000 ggr! Jätteroligt att de faktiskt används. Min tanke var att de skulle kunna utgöra diskussionsunderlag för att diskutera läsfärdighet. Det är lika svårt att bedöma läsning som att sätta betyg. På torsdag 21a mars har Skolinspektionen ett webinarium om bedömning och betyg. Här hittar du ocskå en intressant rapport om den bristande likvärdigheten i bedömning och betyg. Skolinspektionen understryker vikten av sambedömning och samverkan för att skapa förutsättningar för likvärdighet. Exakt samma anser jag gäller för bedömning av elevers läsfärdighet. Det är först när lärare får tid att arbeta med sambedömning som dessa blir riktigt bra. Arbete med bedömaröverensstämmelse leder också till att lärares generella bedömarkompetens ökar. En av de saker jag arbetar med är att leda workshops runt bedömning av läsfärdighet med arbetslag ute på skolor. Upplägget är att vi lyssnar på 2-3 min av en inspelning av en läsande elev, sedan diskuterar lärarna i smågrupper vad de tycker att de har hört för att sedan beskriva sin upplevelse av läsningen för alla, sedan diskuterar de ett förslag på bedömning av läsnivån, därefter ges tillfälle att ställa frågor till den lärare som har spelat in elevläsningen och allra sist diskuterar vi tillsammans fram en bedömning av läsfärdigheten hos den specifika eleven. En vanlig slutsats är att det krävs många lyssningstillfällen på olika texter för att verkligen kunna bedöma elevens läsfärdighet. Bedömning av läsning är och måste ske undervisningsintegrerat för att eleven ska komma till sin rätt och ges chans att visa vad denne verkligen kan.

Du hittar film/erna här: filmer om läsning

Tack Emma och Sofia!

Jag hade en fantastiskt intressant dag idag på Adolf Fredriks skola. Först deltog jag i Emmas lektion i en 5a där eleverna visade sig vara väl ”inkörda” på att arbeta enligt CORI-modellen. Just idag arbetade de med frågor till området kristendomen. Uppgiften var att var och en skulle formulera en (1) fråga som inte gick att besvara bara genom att läsa direkt i texten. Frågor som kräver att man både använder egna kunskaper,  letar i andra källor och tänka. Jag smög runt och småpratade med eleverna under tiden de arbetade och på min fråga om det inte var svårt att formulera en sådan fråga svarade en elev ”Jo, ibland när man ska tänka stort kan det vara lite svårt”. Imponerande att höra att de vet att de förväntas tänka stort!

Efter lunchen var det dags för Sofia, skolans bibliotekarie, att komma in i samma 5a. Alla hade läst boken ”Jack och fågelskrämman” och arbetat med den med olika läsförståelsestrategier. Idag var uppgiften att dels lära sig skriva en essä, dels lära sig perspektivisera. Eleverna skulle välja en av karaktärerna i boken och beskriva en händelse ur den karaktärens perspektiv i essäform. Efter Sofias introduktion och ett gemensamt samtal så sätter alla igång att skriva. Som stöd har de ett antal förslag på karaktärer tillsammans med en händelse; t.ex. Domaren och rättegången och Korpmormor och rättegången. Vilket skrivande, engagemang och koncentration! Min padda gick varm i mina försök att fota alla texter som växte fram och fånga stämningen i rummet. Tyvärr, kan jag inte dela med mig av fotona i och med att jag gjorde det för min egen dokumentation. Sofia har tillsammans med sin kollega Teo arbetat fram DBS, en modell för digitala boksamtal.

Har jag gjort dig nyfiken? Vill du också höra Emma och Sofia berätta om hur de arbetar med läsförståelsestrategier och DBS? Då kommer chansen, tror jag! Emma och Sofia har nämligen lovat att ställa upp och ha en presentation. När jag har bokat en lokal så kommer jag att lägga upp en anmälningsblankett till detta. Informationen kommer först att gå ut till skolornas lokala läs- och språkutvecklare och sedan dyker den upp i kalendariet i PS. Vill du komma så håll ögonen öppna. Jag hoppas att det är klart direkt efter påskdagarna.

imorgon fredag är det fest

för då besöker jag Emma på Adolf Fredriks skola för att se hur hon lägger upp sitt arbete med CORI. Ah, där hade vi en av förkortningarna igen! CORI betyder ”concept-oriented reading instruction” eller på svenska ”begreppsorienterad läsförståelseundervisning”. CORI är en forskningsbaserad modell för undervisning i läsförståelse. Den bygger på forskning av Guthrie som jag har skrivit om tidigare i min blogg. Gå gärna tillbaka och läs det inlägget för där hittar du ocskå en intervju med professor John Guthrie.  

Utgångspunkten för CORI är samverkan mellan motivation, begreppskunskap, läsförståelsestrategianvändning (puh! vilket ord) och social interaktion. Modellen används i ämneskunskap i främst NO men också SO. Modellen CORI omfattar delar som att:

  • aktivera elevens förkunskaper
  • fokusera centrala begrepp. Här motiveras också eleverna att ställa frågor på olika nivåer.
  • aktiv informationssökning (denna ska inbegripa metakognitiva strategier
  • organisera kunskap grafiskt; t.ex. teckningar, diagram och tankekartor.
  • summering av arbetet

 Dessa moment fördelas i ursprungsmodellen på sex veckor där eleverna i inlärningsskedet arbetar en vecka med varje område.

Ja, jag ser verkligen fram mot morgondagens besök i Emmas klass!

Samtal är A och O…

ÄVEN för läsförståelse. Många av våra elever har svårt för att t.ex. läsa mellan raderna, skumläsa och sovra i texter. Detta kan leda till att eleverna fastnar i svåra texter. Då är det stor risk att de utvecklar ett passivt förhållningssätt till läsning och kanske ännu värre utvecklar ett undanvikandebeteende inför läsning.

Enligt Vygotsky är social interaktion mycket viktigt i vår språk- och kunskapsutveckling. Det är här samtalet om texter kommer in. Med samtalet som stöd kan läsaren klara sådant denne ännu inte klarar på egen hand. När läraren arbetar med strukturerade textsamtal får eleven just detta stöd. När läraren genom att ”tänka högt” modellerar hur läsaren kan göra för att förstå en text så blir de olika läsförsteålsestrategierna synliga för eleven.

 Läsning ska ses som problemlösning. När läsaren brottas med en text utvecklas också tänkandet. Som stöd i detta arbete finns ett antal strategier som läraren kan lära ut. Mer om detta kommer…

 

CORI, BLU, RT, RU, TSI?

Jo, detta är förkortningar på forskningsbaserade lässtrategimodeller. Extra förvirrande när förkortningarna ibland är på engelska och ibland på svenska.

CORI är förkortning för ”concept oriented reading instruction” och är en forskningsbaserad läsförståelsestrategi som utvecklats av professor John Guthrie, amerikansk läsforskare. CORI räknas som en av tre forsknings- och evidensbaserade läsförståelsestrategier.

Läsarbetet görs på faktatexter och upplägget löper över sex veckor. Lässtrategierna omfattar arbete med förkunskaper,

Här är en kort film som exempel på arbete enligt CORI.

På den här adressen hittar du dels en kort film från ett klassrum som visar hur arbetet enligt CORI kan gå till, dels en intervju med professor John Guthrie.

 http://www.corilearning.com/what-is-cori/classroom-videos.php

Blev du nyfiken på de andra förkortningarna? Håll utkik här så kommer det mer….

Vad är ”En läsande klass”?

Jo, En läsande klass är ett projekt som är en femårig satsning för att öka svenska barn och ungdomars läsförmåga.

Den drivande kraften bakom projektet är främst barnboksförfattaren Martin Widmark . En läsande klass kommer redan nästa vår att ha en bok klar om om hur man undervisar i läsförståelse. Boken kommer att delas ut till alla skolor. Det finns också en webbsida till satsningen, än så länge är den under uppbyggnad men längre fram kommer boken samt en mängd material till undervisning i läsförståelse att finnas att ladda ner från webbsidan.  Projektet har en bred bas med finansiering från en mängd håll.

MEN allra bäst är att tre av alla de duktiga lärare som finns i Stockholm är med och skriver delar av boken. Jag var sååå glad när jag fick chansen att bjuda in Martin Widmark och projektledaren Jenny Helldahl till en av mina kurser och kunde förmedla kontakten till dessa lärare. Nyfiken på vilka? Jag återkommer längre fram och berättar mer.

Vill du hålla koll på projektets webbsida så besök: En läsande klass.

 

Vad är läsning?

Jag har just hittat en utmärkt film där Kristina Herrlin, forskare och lektor i didaktik, går igenom vad läsning är. Filmen är ca 4,5 min ut. Du hittar den här:  Vad är läsning?

Bedömning av läsförmåga!?

Stefan Johansson, Göteborgs universitet, disputerade på detta ämne 25 februari -13.  Mycket spännande. Jag har ännu bara läst sammanfattningen och väntar på att avhandlingen ska komma! Data i avhandlingen kommer från PIRLS 2001, en storskalig internationell läsundersökning. Urvalet kommer från drygt 11000 elever och 700 lärare i skolår 3 och 4 i Sverige. Materialet i avhandlingen utgörs av lärarbedömningar, elevers testresultat och elevers självskattningar av den egna läsförmågan. Bland annat har lärarna fått ta ställning till 12 olika påståenden om elevernas kunskaper i läsning och skrivning och bedömt deras kunskapsnivåer på en skala 1-10.

Resultatet visar i korthet att:

  • lärare som hade haft sina elever längre än ett år i skolan visade sig säkrare i sina bedömningar. Samstämmigheten mellan bedömningarna och elevernas provresultat var högre.
  • lärare som hade högre kompetens, dvs. mer utbildning och längre erfarenhet, fick också en högre samstämmighet mellan sina bedömningar och elevernas provresultat.
  • skillnaderna var stora mellan hur lärare bedömde klasser med samma kunskapsnivåer. Det visade sig att lärarna hade olika referensramar och föreföll att tolka mål och kriterier på olika sätt.
  • flickor och elever från högre social bakgrund fick något högre bedömning än vad läsprovsresultatet i PIRLS 2001 visade.

 Ja, det är verkligen viktigt att lärare får träffas över klass- och kanske också skolgränser för att diskutera sina bedömningar av elevers läsfärdighet. En likvärdig utbildning förutsätter en likvärdig bedömning. En god bedömaröverensstämmelse är också grunden för att elever får samma möjligheter till stöd och hjälp i de fall detta behövs.

Här kan du ladda ner avhandlingen ”On the Validity of Reading Assessments: Relationships Between Teacher Judgements, External Tests and Pupil Self-assessments”.